Hej och hjärtligt välkomna ska ni vara till Investor Update idag med Botnia Gold som kommer att presentera och kommentera resultatet från bolagets senaste och, som jag har förstått, det årets sista anrikningskampanj. Du som tittar live kan ställa frågor direkt till management, och det gör du genom att använda chattfältet. Vi kommer att hantera frågorna efter presentationen. Så med det är det hög tid att hälsa Fredrik Bergsten, VD för Botnia Gold, välkommen. Hej Fredrik. Tack så mycket, Carlo. Vad roligt att ha dig här och berätta mer om anrikningskampanj. Det låter spännande men lite lätt komplicerat. Scenen är din. Tack så mycket. Ja, men som ni som följer oss kanske minns så presenterade Botnia Gold alldeles nyligen sin Q3-rapport. Och då såg ni också att precis som vi hade annonserat så hade vi inga intäkter under det tredje kvartalet. Men vi kunde ju också meddela då att då pågick årets sista anrikningskampanj. Och den avslutades faktiskt egentligen samma dag som Q3-rapporten offentliggjordes. Men eftersom att vi inte hade några analyser och vi hade inte hunnit skeppa guldet då och så vidare så hade vi ingen möjlighet att informera om det utfallet. Det enda vi kunde säga var att jag hade precis fått rapporten att vi stannade då på precis 20 470 ton. Men vi lovade då att vi skulle återkomma när vi hade sammanställt resultatet från kampanjen. Och nu har vi gjort det. Och därmed tänkte vi informera om utfallet för kampanj 6 som blir den sista för räkenskapsåret. Och då passar vi även på att summera egentligen intäktsvolymen som vi levererat för hela året. Och just när det här, när vi pratar om kampanjer, det är viktigt att komma ihåg att Botnia Gold har en guldgruva som bryter guldmalm varje dag i princip, varje vecka. Sen transporterar vi det varje dag, varje vecka bort till ett anrikningsverk som ligger utanför en liten by i Västerbottens inland som heter Pauträsk. Och där finns det ett företag som heter Dragon Mining som äger ett anrikningsverk. Egentligen, på engelska kallas det för Concentrator och det är egentligen en ganska bra beskrivning av vad det är. Den tar då det här malmen, guldmalmen, som innehåller från internationell synvinkel ganska mycket guld per ton. Men det är ju ändå bara några enstaka gram per ton. Man maler ner det här och man anrikar upp det här, man koncentrerar upp guldet så att det blir i en form som blir säljbar. Det här anrikningsverket har ju mycket högre kapacitet att bearbeta malm. Det är ju byggt för en mycket större gruva. Och det gör att vi måste samla upp malm framför anrikningsverket. När högen blir tillräckligt stor då kan de starta och köra igenom det. För att ett anrikningsverk kan inte gå på halvfart eller kvartsfart eller något sånt där, utan det är precis som när man är ute och kör bil med äldsta dottern, det är full fart eller så är det stilla. Men i alla fall en summering av då kampanj 6. Som vi hade nämnt tidigare så kom den att omfatta 20,470 ton. Och då kan man fråga sig varför just 20,470? Ja, det är precis vad vårt miljötillstånd tillåter, 50 000 ton per år. Så det var därför vi stannade där. Den här kampanjen inkluderade även 3 000 ton så kallad marginalmalm. Det är malm som, eller det här är berg som vi har brutit i samband med att vi har byggt gruvans infrastruktur. Men där vi har hittat små kvartsvener som egentligen inte är en del av den stora blockmodellen, men som vi kontrollerar har visat sig innehålla guld. Det här har vi försökt särhålla så gott vi kan och lasta ut och lägga i en hög. Den där högen har växt sig så pass stor att under året så blev den stor. Normalt brukar man vänta mot slutet av gruvans livslängd och köra de här. Men högen blev lite för stor, lite för mycket sådana här. Så då har vi ju då passat på att köra det genom anrikningsverket nu. Halterna för den här kampanjen som gick nu var lite av en besvikelse för oss. Framförallt var det de första 10 000 tonen som är egentligen då sådana här rillmalm som vi kallar det från den högproduktiva positionen som bröts före semestern. Vi visste redan sedan tidigare att de här hade fått för hög gråbärspåslag. Det här har vi pratat om tidigare. Det vill säga gråbärspåslag är vad man kallar när man får för mycket ofyndigt sidoberg, alltså sådant som ligger vid sidan av malmen som inte innehåller guld, med sig vid brytningen. Det här är en teknisk fråga som har med hur det görs. Bland annat så drev ju det här också på att vi har valt att göra den här investeringen i malmsorteringsanläggningen som jag ska återkomma till på slutet. Den andra halvan av kampanjen hade då väsentligt högre halter. Malmen i den brytningen kom från marmorsrivningen som är gjord under hösten. Ni som har följt oss en längre tid vet att under våren så implementerade vi lite nya arbetssätt för att minska gråbärspåslaget vid marmorsrivning som är den brytningsmetod vi har som har lite lägre produktivitet. Vi tycker nu när vi räknar på det här att vi har nått målet med 30% gråbärsinblandning på den. Totalt låg ju halterna för den malmen som kom från marmorsrivningen som gick den andra halvan på över 6,4 gram per ton i snitt. Vi hade dessutom ett helt dygn med över 8 gram guld per ton, vilket är de högsta halterna vi har sett hittills. Egentligen vad vi hade tänkt förvänta oss från de här positionerna. Totalt för året, om vi summerar både kampanj 4 till 6, vi började ju året i mars med, startade vi kampanj nummer 4, kampanj nummer 5 gick i maj, juni och så kampanj 6 nu då, så har vi då precis nått 50 000 ton anrikat. Totalt är det ungefär 4 000 ton som har gått igenom av de här 50 som har varit sådana här marginalmalm. Utbytet har ju varit en av de mer positiva överraskningarna för oss under året. Snittet för alla tre kampanjerna ligger ju då på just över 96%. Ingen enskild kampanj under året har legat under 95%. Det är tydligt att det arbete vi har gjort då för att försöka optimera processen i anrikningsverket tillsammans med vår partner Dragon Mining har gett väldigt bra resultat. Och vi ligger nu egentligen väldigt nära det teoretiskt maximala utbytet vi kan få på de här som det har visat sig i labbförsök. Vi börjar nu tycka att det finns skäl att vi i framtiden även kan förvänta oss ett högre utbyte än de 90% vi har använt i kalkylerna. Gråbärsinblandningen är ju då å andra sidan det som går mot. Det har varit det mest negativa för året. Det här har vi pratat om tidigare också. Det har ju påverkat utfallet avseende producerat guld negativt. Vi har ju jobbat för att det spär ju ut halten och det gör ju att vi får mindre av den högvärdiga malmen genom verket och lite mer av sidoberget genom verket under året. Vi har ju arbetat intensivt med det här. Marmorsrivningen nu under sista kampanjen tycker vi att vi har fått ett önskat resultat. Det mål vi har nu med malmsorteringsprojektet som vi driver är att det ska vara i drift, testat och komma upp i sin nominella produktion innan vi kommer i drift med nästa högproduktiva malmbrytningsposition i gruvan, vilket är någon gång i slutet av februari. Kampanj 6 levererade totalt 96,3 kilo guld. Det är ett värde av i vårt fall 116,1 miljoner kronor och försäljningspriset var höga 1 206 kronor per gram. Det här är givetvis något vi är jättenöjda med, men det kompenserar delar av det guld som faller bort för året på grund av den höga gråbärsinblandningen. Totalt för året så levererar vi 224,5 kilo guld till ett motsvarande värde av ungefär 242 miljoner kronor. För som är intresserade, hur mycket är 224,5 kilo guld i volym? Jag skulle säga att det är som en mindre kabinväska på flyget i volym ungefär. Men väger ju då som en, ja, där jag kommer ifrån skulle jag säga, som en Polaris ungefär. Vi har tidigare, som ni vet, guidat för att gruvan kommer att leverera någonstans mellan 250 och 300 kilo guld per år. Men att detta år skulle bli i det lägre intervallet eller strax under. Det är ju två effekter som påverkar här. Dels så är det ju så att de översta positionerna i gruvan, ni kan få se på nästa bild, har inte de högsta halterna. Men också att vi har ju blivit påverkade av att vi har fått med för mycket gråberg. Så det har ju trängt, gråberget har ju trängt undan lite malm ur anrikningsverket. Men genomsnittspriset för allt guld vi har sålt under året var 1 080 kronor per gram. Så det är ju jättebra. Det har ju kompenserat för en del av det där. Sen, vi har ju inte fått alla silveranalyser klara än. Men preliminära resultat tyder ju på att det är någonstans kring 200 kilo. Bara som ett exempel här, värdet av det är bara 2 miljoner kronor. Det är många som frågar, ja men har ni inte intäkter för silver? Jo, det har vi. Men det är ju nästan en avrundning. När det då gäller avstämning mot blockmodellen, här är det också lite negativt. Vi börjar se lite sådana tendenser. Det är för tidigt att säga än. Men vi gör ju avstämningar då mot blockmodellen av de brutna positionerna. Preliminärt så visar det på en lite högre negativ avvikelse mellan hur mycket guld som skulle ha funnits i de där positionerna och hur mycket som har kommit ut. Avstämningen här har ju kompenserats av lite olika faktorer. Dels av den höga gråbärsinblandningen under början av året. Men sen så är det egentligen också fortfarande lite för kort tid för att göra de här slutavvikelserna. Vi vet inte vad den beror på. Vi jobbar tillsammans med vår partner Dragon Mining för att analysera det här. Så vi är inte klara på hur stor avvikelsen eventuellt är eller vad som är orsaken. Vi jobbar vidare med det här. Jag hoppas kunna återkomma och prata mer om det i samband med att vi levererar vår Q4-rapport i början av februari. Då bör vi ha kunnat utreda det här lite bättre. Sen förväntningar då på 2026. Jag tänkte att jag skulle passa på att lämna lite guidance för hur det ser ut framöver. Det som händer nu är att gruvan hamnar lite grann i en tillredningscykel. På den här bilden kan det vara lite svårt att se eftersom det har varit en lite vit bakgrund på den här. Men ni förstår ju att den här blåaktiga modelleringen, där är en 3D-modell av malmen så som den lutar sig ner under jorden. Och ni kan se att det vi på gruvspråk kallar liggsidan, det vill säga undersidan av malmen så att säga, där har vi vår infrastruktur. Vi bygger just nu infrastrukturen och målet är att vi ska i första hand ner till, ni ser den här platta, lite rödfärgade, rostfärgade soliden där. Det är så långt ner vår malmreserv sträcker sig idag. Och ni ser ju att rampen börjar närma sig det. Ni ser ju också att just nedanför där rampen är idag så går det ett sträck ut på hängsidan så att säga. Det är då en tänkt undersökningsort som vi börjar med här runt jul. Den här kommer ju då att gå ungefär 100-120 meter så att säga rakt ut i tangentens riktning. Målet med den här är ju då att vi ska få undersöka fyndigheten mer mot djupet. Vi vet ju inte med säkerhet hur den ser ut under den här avgränsningsmatrisen som vi har lagt in där. Målet är att komma ut där och så sen ställa sig och borra. Ni ser vi har ritat in där ungefär hur ett borrmönster ser ut. Då kommer vi att borra i två omgångar. Först från 175 ner till 225 meter. Utvecklas den där bra, då går vi tillbaka och så borrar vi ner till 300 meter. Varför gör vi det? Ja, jag försöker vara försiktig med aktieägarnas pengar. Det har egentligen ingen kostnadseffekt för oss att göra det i två omgångar. Det blir inte billigare att vi gör allt på en gång. Men samtidigt utvecklas den inte positivt så har vi en möjlighet att anpassa borrmönstret längre ner för ett annat utfall. Vi jobbar också med att samtidigt som vi går ner bryta de här malmorterna. Det vi också kommer att göra är att på skiva 8, alltså just ovanför den här undersökningsorten, där kommer vi här efter årsskiftet att börja etablera det vi kallar för en bottenskiva. Det vill säga vi gör en förstärkning av botten i den. Sen så börjar vi jobba oss uppåt i gruvan med de högproduktiva brytningsmetoderna. När det då gäller lite grann för våra intäkter, de är väldigt känsliga för utvecklingen av både guldpriset och dollarpriset. Och det är ju någonting som har varit väldigt positivt för det här året. Och vi har ju, vi ser ju egentligen ingenting som tyder på att det skulle vara någon snabb avmattning i guldmarknaden. Men vi tror när det gäller mängden guld så här kommer nästa år att innehålla mer guld än vad det har gjort i år. Jag försöker säga någonstans 20-40 kilo mer än det gångna året. Och då med tiltningen åt de här 40 kilona är väl ungefär som planen ser ut. Sen så, vi har ju även, styrelsen beslutade även för så att säga vår bolagskalender för nästa år. Så att vi har försökt nu också, och det här kommer att hamna på vår hemsida, att presentera då våra rapporteringstidpunkter för det kommande året. Så den ser ut så här. Finns också från och med lite senare idag på hemsidan. Sen tänkte jag också en snabb uppdatering på vårt projekt för malmsortering. Det rullar på bra. Vi tror, eller vi är ganska säkra på att vi kommer att vara i drift innan malmen börjar komma upp från den här kommande rillen. Vilket är det som är viktigt för oss för att säkerställa att vi inte får hög gråbärsinblandning även vid dem. Det vi ser här är att det finns en liten varning på det här när det gäller kostnaden. Främst beror det på att vi inte riktigt lyckas säkerställa begagnad utrustning i önskad omfattning. Men det beror även på vissa överväganden avseende behovet av att vara i tid kanske är viktigare än att spara de sista kronorna. Det här är egentligen inte, det vi ser, det här är ingen kostnadsinflation på grejerna här. Utan det här är mer, vi är ambitiösa här nu. Vi går egentligen från ett förprojekt till beslut till genomförande till full drift här på just över sex månader. Men vi ser här att det är några grejer som har blivit dyrare. Det är framförallt på kross- och siktsidan. Det Det är väl egentligen så mycket som jag hade tänkt att jag skulle presentera om det här. Ja, tack för det Fredrik. Spännande. Jag tänker väl så här, i och för sig så har du ju förklarat här nu anrikningskampanjerna. Men om jag vänder på det egentligen, då är det ju så här att anrikningskampanjen kanske blir viktigare än kvartalsresultatet i vissa fall. Det beror ju när de infaller. Då tycker vi från Botnia att det är viktigt att komma ut och kommunicera när det är så. För i det här fallet så hade vi en kvartalsrapport för tredje kvartalet som egentligen inte var så himla intressant, för den innehöll inga intäkter. Bara ett par veckor senare så har vi fått pengarna från anrikningskampanjen som då faller in väldigt tidigt i fjärde kvartalet. Då tycker vi att det är lämpligt att komma ut och göra en sådan här extra kommentering av vad det blir. Budskapet blir ju egentligen så här: som bolag och i den fasen ni nu befinner er så kommer ni ju att ha fastställda kvartalsresultat. Men ni har också fastställda anrikningskampanjer. Bara för att det inte kommer något i kvartalet så innebär det inte att det inte händer saker. Utan anrikningskampanjerna, de faller ju in med en kalendering som är ungefär var fjärde månad. Ja, för det var nästa. Hur många gör man då? Gör man tre till fyra per år eller? Det beror lite grann på hur det ser ut med brytningsmetoderna. Om det blir tre till fyra eller om det blir två till tre. Just nu lutar det snarare mot två till tre. Men det viktiga är ju ändå årstonnaget vi lyckas göra och den totala mängden guld vi producerar under året. Det är som jag säger att därför brukar vi från Botnia vara ganska försiktiga med när det gäller att lämna guidning för enskilda kvartal. Vi vill egentligen prata om helåret, för det är en cykel som stämmer bättre för oss. Ja, det är ju ändå hyfsat långsiktig materia här då. Men en kunskapsfråga från min sida här då. Det här är ju kopplat till hur mycket ton ni får bryta. Är det rätt att uppfatta? Så antalet anrikningskampanjer är, ni sa 50 000 ton, och det är vad miljötillståndet tillåter. Ja, det är faktiskt lite mer komplicerat än så till och med. Tack för det. Det är så här att gruvan har ett miljötillstånd som möjliggör en högre produktionstakt. Och anrikningsverket har ett miljötillstånd som innebär en högre produktionstakt. Men anrikningsverket får inte köra vår malm utan ett särskilt miljötillstånd. Och det innebär en viss produktionstakt. Och den är 50 000 ton, som det är nu. Ja, det är ungefär som att om du tänker att du har ett sågverk och de ska köpa skog från ett skifte där det inte har huggits skog för, då behöver de ett särskilt miljötillstånd för att behandla den skogen. Det är ungefär så det ser ut med anrikningsverket. Och Fäbod Tjärn har mycket höga halter guld. Kan du definiera mycket höga halter och ställa det i förhållande till normala halter guld då? Ja, vad som är högt och vad som är normalt, det är svårt att säga. Men vi är ändå den gruva som har högst guldhalt i sina reserver i Europa, som det är just nu. Det är möjligt att det är på gång någon nere i Grekland som kommer att slå oss. Men vi är definitivt de som har högst i Sverige. Många guldgruvor som bryts i stora dagbrott, då är det inte ovanligt med att man har ungefär 1,5-2 gram. Det finns också underjordsgruvor som bryter mellan 2-4 gram. Vår reserv säger ungefär 7,5 gram. Internationellt sett är det att anse som ganska mycket. Vi har en fråga här som är kopplad lite grann till miljötillståndet. Och det är ju egentligen så här, hur länge tror ni det tar att få ett nytt miljötillstånd för en djupare brytning i Fäbod Tjärn? Jag kan väl då koppla det kanske till den här bottenplattan som du visade. Behöver man ett miljötillstånd? Vi behöver egentligen inget nytt miljötillstånd för att kunna bryta gruvan djupare. Utan det som kan hända är att vi kan behöva förlänga vårt miljötillstånd i tid om det blir djupare. Det brukar typiskt sett inte vara något större problem. Det innebär att man måste göra en ny efterbehandlingsplan och vi kanske måste avsätta mer pengar till vår pant till Länsstyrelsen för efterbehandlingskostnader. Men i övrigt så är det inget problem. Vårt miljötillstånd ger oss goda möjligheter att ta oss åtminstone ner på 300 meter. Så länge som malmen fortsätter så långt ner. Och återigen här då, det här miljötillståndet är kopplat till tid och inte till antal ton? Eller är det en kombination? Det finns allt mer komplicerat än så. Det finns en kombination däremellan också. Men storleken på miljötillståndet kommer inte att slå i taket förrän tiden gör det som det ser ut just nu. Och du nämnde här marginalmalm. Och för oss som inte är experter här, om du bara kan utveckla det. Vad är marginalmalm? Ja, men i stort sett är det så här att vi har ju vår huvudmalm som vi bryter. Och den här är ju ganska välkarterad och den följer vi och den är väl uppborrad. Men där vi driver infrastrukturen då på liggväggen av den här malmen, vi ser att i området finns det omvandlingar. Det finns små tunna kvartsåder som kommer upp och som rör sig i det här området där vi driver infrastrukturen. Och när vi dyker på en sådan så gör vi givetvis snabbprover av det. Ja. Och visar det sig att det där innehåller guld, ja men då försöker vi ta hand om det. Då försöker vi skjuta ut den sallan lite selektivt. Och de kvartsåder vi har hittat och provtagit där, de kan ju ligga mellan 10 och 50 gram. Där hela det spannet däremellan har vi sett. Så att den malmen, det berget ska ju likas ut för att vår ramp ska gå fram där. Så det handlar liksom som marginalmalmen är, ska jag slänga det på gråbörshögen eller innehåller det så pass mycket guld att det bär sig att köra det till anrikningsverket och köra igenom det marginalkostnadsmässigt så att säga. Och det gjorde det här? Det gjorde det med råge. Alltså marginalmalmerna som vi har kört igenom i år har ju varit över 2 gram guld per ton. Och vi har väl ungefär 700 kronor per ton i marginalkostnad att köra det igenom anrikningsverket jämfört med att lägga det på ett upplag. Vi har fått in några tekniska frågor här, men jag tänkte börja med en då. Du nämnde avvikelse mellan guldmängd i blockmodell. Den var högre än förväntat. Och du nämnde det, vi hade ju en slide på det. Men kan vi få någon form av, ska vi säga, tidslinje på när det här är undersökt eller vad vi ska kalla det för? Det är alltid lurigt när man ska försöka stämma av vad blockmodellen säger mot det utfall du faktiskt har fått. Och det finns alltid avvikelser och typiskt sett över tid så slår de både positivt och negativt. Det har varit lurigt för oss nu att göra det här också för att vi har haft så pass mycket gråbörsinblandning i det här. Det har varit lustigt. Men det vi ser är att det finns tendenser som indikerar att avvikelsen är större än vad vi skulle vilja vara. Det här kräver ganska mycket undersökningar, både liksom att gå igenom vårt eget material men att även titta på analyser i verket och så vidare så att spåra orsaken till det här. Vi är ju inte klara med det, men vi ser ju där att här finns det lite negativ data som vi inte är riktigt nöjda med. Det är mer än vad vi hade förväntat oss att det skulle vara. Så min förhoppning är att när vi kom tillbaka och rapporterade om vår utfall för Q4-rapporten i februari, att vi då kan säga någonting lite grann mer definitivt. För att jag vill inte spekulera idag om storleken. Jag vill säga 1% och så blir det någonting helt annat. Det blir inte alls bra. Men om vi ser på tidslinjalen så är det rimligtvis inom ett kvartal då kanske? Det borde kunna vara att vi kan säga någonting då. Och om vi kastar oss in här på de tekniska frågorna som kommer från tittarna här. Vilken kapacitet räknar ni med att malmsorteringen kommer att ha? Den kommer att ha kapacitet att hantera vår fallande produktion. Okej. Den är gjord för att prestera ungefär 60 ton per timme. Vi har räknat med att inledningsvis egentligen bara köra den på dagskift. Men det går ju alldeles utmärkt att lägga på även ett kvällsskift och ett nattskift och så vidare. Nu kastar vi oss över Vargbäcken här då. När planerar ni att släppa information om prospekteringsborrningarna i Vargbäcken? Och kan du säga någonting om resultatet? Det är för tidigt att säga någonting om resultaten. Jag tror att vi börjar ha fått 80% av resultatet. Bara för att vi har fått det så är jag inte riktigt säker på om jag vill gå ut och säga. Jag skulle vilja se att vi måste lägga in det här i vår mallmodell och göra en liten analys av det först. Men kanske att vi kan komma tillbaka och säga någonting om hur planerna fortgår när vi kommer med vårt Q4-resultat. Hittills skulle jag säga det att det är i nivå med förväntningarna. Men jag kom nog att prata med vår prospekteringsgäng om att vi kanske ska ta några profiler till för att känna oss riktigt säkra här under våren. Ja, spännande. Men så här, to be continued som man brukar säga. Ja. Du pratar ju också om nya brytningsnivåer här och då tänker ju jag då som. Innebär det här att ni kommer att ha en högre capex? De brytningsnivåer som vi pratar med att färdigställa för nya brytningsnivåer, det är de som ligger i våra gruvplaner redan nu och där finns ju så att säga capex med. Okej. Som det ser ut så är ju gruvan då egentligen färdigtillrädd någon gång i september i år. Där slutar ju egentligen investeringsplanen. Det enda som skulle kunna innebära mer investeringar i nuläget är ju egentligen att vi borrar på det här området som jag visar under 175 meter och neråt. Visar det sig att det finns bra malm där, ja då måste vi ju investera i att gå ännu djupare än så. Men i dagsläget så har vi ju inte tillräckligt mycket information för att ta ett beslut om en sådan investering, utan det får ju komma senare. Men en, ska vi säga, förändrad capex-plan uppåt är ju egentligen då goda nyheter som vi tolkar det här. Fortsätter fyndigheten som den har gjort ner på djupet så skulle jag säga att det vore mycket goda nyheter. Och du nämnde ju här om hur mycket guld ni hade producerat och motsvarigheten till det, då en flygkabinväska. Så nu gäller det att hålla utkik efter dem då. Men vem säljer ni till och hur säljer ni? Just hur, det skulle jag nog vilja att inte säga för mycket. För att när det gäller liksom hanteringen av fysiskt guld, ska man vara väldigt tyst. Men vår kund är ju då ett raffinaderi i Schweiz som heter Argor. Så att vi skeppar ju guld dit. Ja. För att guldet när det kommer ut i vårt anrikningsverk är ju en form av koncentrat. I det här fallet så kallas det koncentratet för en doré-tacka. Och det är, ja, du har, det var ju en bild med här i presentationen på vår första tacka som vi får producera. Den lyser av guld, men den håller väl någonstans mellan 14 och 18 karat. Ja. Och resten är egentligen silver igen. Ja. Och det de behöver göra då på Argor är att de behöver ju smälta ner den här en gång till och separera silvret och guldet på lite olika metoder. För att de då ska få en sådan här 99,9% guldtacka, vad som sen kan sättas på marknaden. Ja. Men när jag menade hur ni säljer så var det ju inte vilken bil ni körde, utan jag tänkte mer, säljer man på termin eller säljer man på spot? Nej, vi säljer det egentligen fysisk leverans, skulle jag säga. Och då blir det ju egentligen teoretiskt på spot? På spot. Det är liksom, det är dagspriset på leveransdagen med avdrag för kvarvarande behandlingskostnader. Jag får en teknisk fråga till här som jag tänkte vi skulle ta nu. Det är alltid roligt med dem. Hur många meter ner har ni kommit hittills och hur mycket malm ligger i grushögen utanför anrikningsverket? Då tänker jag väl, ska det vara guldmalm då kanske man undrar om. Och då är vi inne på kanske på den här marginalmalmen som vi har pratat om. Ja, rent faktiskt där så, just nu utanför anrikningsverket så ligger det bara en liten hög marginalmalm som blev kvar. Ja, just det, okej. För som ni förstår att det gick, anrikningsverket är ju som en stor jätte som gruffsar i sig den där malmen. Så det blev ju soprent där då här för några veckor sedan. Det blev egentligen bara lite marginalmalm kvar. Så just nu håller vi på att bygga upp det. Vi kör ungefär 1,200 ton i veckan från gruvan dit. Vi har lite tonnage som ligger i gruvan också. Hur djupt hade vi kommit? Då är det två svar på det. Då får man fråga sig, hur långt in i berget har vi kommit och hur djupt? Det är olika saker. För att vi kom, för varje ungefär 8 meter, mellan 7 och 8 meter ort vi gör så kommer vi en meter ner. Så vi är på, jag tror att djupaste positionen på rampen nu är ner mot en 115 meter. Ja. Under markytan. Det betyder att vi är på ungefär, hur ska jag säga, 215 meter över havsnivå. Okej. Är den djupaste punkten i gruvan. Men när det gäller hur många rampmeter vi har gjort så är vi ungefär 1200 meter in. Ja. I berget. Och om man ser, du nämnde ju här nu att det är dollarkursen och guldpriset naturligtvis här. Och då har vi ju sett riktningen på både guldpriset och silverpriset. Och även om det kommer tillbaka så, och year over year alltså är det ju en ganska stabil uppgång. Men vad är lägsta nivån på guldpriset för att ni ska fortsätta med det ni håller på med? Från dagens guldpriser så måste jag tycka att vi har betydande fallhöjd. Vi gjorde vår uppdaterade genomförbarhetsstudie som vi levererade precis efter att, ja, det var under fjolhösten tror jag. Då hade vi räknat på ett guldpris på $2,000 per ounce och en valutakurs på ungefär 10 kronor. Det vill säga runt 600, jag kommer inte ihåg, men runt 680 borde det ha varit. Om jag gör lite matte i huvudet snabbt. Runt 680 kronor per gram. Det är klart att nu är det ju runt 1,200. Jajamän. Så att det tål ju i princip en halvering utan att, så att säga, ja, lönsamheten påverkas ju negativt. Men vi ska nog vara lönsamma även nere på den nivån. Ja. Ja, Fredrik, spännande och lärorikt måste jag säga. Anrikskampanjer, man lär sig något nytt varje dag. Det tackar vi för. Tack ska du ha. Så säger vi tack till som har tittat och framförallt till som har ställt frågor. Har man fler frågor så hänvisas ni då med varm hand till Botnia Golds hemsida och e-maila gärna ledningen där då. Tack ska ni ha. Hej.