Hej och välkomna till Investor Update. I dag med Fredrik Bergsten i studion och som VD för Botnia Gold. Botnia Gold kommer att presentera Q4 och helårsresultatet. Som vanligt, när vi sänder live och ni tittar live, så kan ni ställa frågor till management och vi hanterar frågorna i slutet av presentationen. Vi har redan fått in en hel del frågor, dels i chatten och dels via mejl. Men med det sagt så säger jag hej och hjärtligt välkommen. Tack så mycket, Carlo. Varsågod, scenen är din. Du, tack så mycket. Som sagt, vår Q4-rapport. Vi gjorde en liten kort agenda här så ni ser ungefär vad vi ska gå igenom. Vi ska börja med att prata lite grann om de viktiga händelserna som har hänt under kvartalet. Vi har ju haft ett ganska spännande kvartal, så det finns lite grejer där att prata om, framgångar som vi har haft. Därefter ska vi kika lite grann på produktionssiffrorna från gruvan under Q4 och vad vi kan förvänta oss av 2026, i alla fall början på 2026, innan vi går vidare med de finansiella siffrorna för kvartalet. Sen så hade jag tänkt också avsluta lite grann med att berätta varför vi nu står i vårt investeringsprojekt med marmsorteringen. Sen hade jag, vi har ju tidigare också presenterat lite grann borrresultat kring Värbäcken. Jag hade tänkt berätta lite grann mer om det, återvända till det och sen även ge lite guidance för vad vi tänker oss med det här. Sen redovisar vi ju också i morse en uppdatering av våra mineraltillgångar i Fäbodtjärn. Det här är ju inte så stora förändringar egentligen, det är bara att vi har avfört det som har brutits under året. Men jag tänkte att jag skulle prata lite grann mer om det och vad vi har för planer kring undersökningsborrningar där. Utan vidare börjar vi då egentligen med viktiga händelser under fjärde kvartalet. När det gäller det här då, bland det viktiga för oss under det här kvartalet har vi givetvis varit arbetet med att få till en sådan här undersökningsort i Fäbodtjärn. Det är ju för att kunna prospektera den här mot djupet. Det här har blivit möjligt då vi under kvartalet har fått tillgång till en lämplig plats på skiva nio. Det är ungefär 125-135 meters djup under markytan, där vi då har kunnat göra ett så kallat påhugg för att starta den här undersökningsorten. Det här har ju gått väldigt mycket bättre för oss än vad vi hade planerat. Vi hade väl räknat med att vi skulle måsta ta det väldigt, väldigt försiktigt när vi gick igenom den så kallade hängväggen som är ett område i gruvan som vi vet är svagt och innehåller mycket utmaningar när det gäller bergsstabiliteten. Men det här gick väldigt, väldigt bra för oss och vi kunde hålla en högre takt än vi hade planerat. I slutet av året har faktiskt 82 av de planerade 100 metrarna av undersökningsorten färdigställts. Och det här är ganska mycket om man då tänker att planen var att hinna typ 9-18 meter. Så är ju 82 meter väldigt mycket. Och vi var ju egentligen klara med den här undersökningsorten då den andra veckan i januari. Så just nu håller vi då på att förbereda för borrning där. Vi måste dra in lite media i den här undersökningsorten och förstärka upp där borrmaskinerna ska stå. Så planen som vi har, här är egentligen en schematisk bild då över hur ni ser den här malmskivan luta sig ner genom under jorden. Och ni ser där att vi har en undersökningsort nu då som går ut i tangentens riktning, ut från den där. Så planen är att ställa en borrmaskin där och börja med att adressera då området 175-250 meter. Det är egentligen det område som idag är inkluderat i våra mineraltillgångar. Den lägre kännedomsklassen som vi planerar att borra upp. Vi planerar att först borra dem och därefter, baserat på att vi får resultat på det här, så har vi möjligheten att i ett steg två senare i år eventuellt göra en förlängning på den här undersökningsorten eller göra en liten kurva på den eller så vidare för att leta nya bra borrpositioner. För att eventuellt fortsätta undersöka den här ytterligare mot djupet. Resultaterna från den här borrkampanjen, det kommer givetvis att ta en liten stund. Dels så får man räkna med att själva borrprogrammet här tar tre-fyra veckor. Sen så ska alla de här borrkärnorna vi tar upp karteras. Vi ska klyva dem med en stensåg, vi ska skicka dem för analys. Och innan man har fått resultaten och sammanställt det så börjar det nog vara juni innan vi har någonting egentligen intressant att säga om det här. Och det är ett viktigt datum för oss också. För där kan styrelsen ta beslut då, ska vi fortsätta tillreda den här gruvan mot djupet. För annars är vi ju så att säga färdigtillredda fram till semestern. Det andra som har varit väldigt viktigt för oss och som har pågått under hela kvartalet är då installationen av malmsorteringsprojektet. Och det började ju här, vi har ju ställt upp tältet sedan tidigare. Vi göt en stor betongplatta i det här tältet som behövs då för att kunna ställa upp maskinen i början på november. Och direkt dagen efter kom maskinen fint packad ihop med sina paneler från Tyskland. Och då kunde ju då vår underleverantör GMK i Boliden börja ställa upp då alla de ställningar som behövs för det här. Sen i slutet på november så kom ju, vi har köpt, vi måste ha en liten käftkross. Vi har köpt en mobil käftkross som vi då behöver för att bearbeta materialet så att det håller rätt storleksdimension för maskinen. Samtidigt som vi började montera gångplaner och ställa upp allting. Just före jul så kom då det här sovringsverket som behövs. Här ser ni då, vi kör en test här. Där vi då lastade in marm och körde genom här. Då ser ni till höger, ser ni då högen med det material som är rätt i storlek. Rakt fram det som varit lite för stort och så det som är lite för litet till vänster. Och det här är viktigt då för att maskinen kan bara hantera det som är i rätt storlek. Den här testen var ju väldigt intressant och den gav ju egentligen det resultat som vi hade hoppats på, som vi har räknat med. Att ungefär en tredjedel av det material vi stoppade in, det kom direkt ut i den här storleken. Det här är 20-80 millimeter som maskinen gillar att ta hand om. Sen så fick vi också, strax under en tredjedel kom ju ut, här ser ni, här är det betydligt större stenar. De här är för stora för maskinen. De här behöver vi då skicka genom käftkrossen för att de ska ha rätt storlek för att maskinen ska kunna sortera dem. Sen fick vi också ut, strax över en tredjedel av materialet är ju då sådana här fines. Det här är ju alldeles för fint, maskinen kan inte sortera det här. Men vi tog lite prover på det här. Det är oerhört mycket krossad kvarts i det här. Och den, eftersom att guldet tenderar också att sitta i svaghetszonerna i kvartset. Så det här är faktiskt ganska väl anrikat med guld. Och våra antaganden som vi hade från vår provanrikning var att det här materialet håller, kommer att hålla en tillräckligt hög halt för att vi ska kunna skicka det obearbetat till anrikningsverket och ändå ha en bra halt. Det visar sig stämma ganska bra hittills. Så det är vi nöjda med. Så att vi var tvungna att vänta lite grann med uppstarten. Egentligen hade vi tänkt göra den här första, koppla in i all el och så att testköra maskinen innan jul. Men lite grann, det var en mindre leveransförsening där som gjorde att vi hann inte klart det veckan innan jul. Med jul och nyårshelgerna och resande från teknikerna från Tyskland så blev det ju att vi började här i mitten av januari istället. Den 29 januari, då körde vi de första stenarna genom den här. Bara för att vara tydlig, vi kör ju nu materialet hinkvis genom den här än så länge. Det är ju för att försöka kalibrera den här maskinen på vårt material och kunna lära den skilja på vår kvarts och vårt sidoberg. Just nu ser det ut som att en 8% reflex för kvarts i materialet är ungefär den nivå vi ska ligga till. Vi har även tagit fram ett program som innebär att vi kan vända på processen. Istället för att ejektera malmen så kan vi ejektera gråberget. Det är en inställning som vi då behöver för att när vi får ett material som råkar ha lite för hög kvartshalt, det vill säga mer än mindre än 50% sidoberg, mer än 50% kvarts, då går det alldeles för mycket tryckluft. Då tappar vi lite grann i timkapacitet, då kan vi vända på processen. Men det ser bra ut. Vi har nu två veckor på oss att försöka få till det där, och vi har även några restpunkter. Allting i utfrakten är klart, men vi har en restpunkt i infrakten som vi försöker hitta för att kunna köra fullt flöde. Planen är att vecka åtta kommer Tomras personal tillbaka och då ska vi börja skruva upp den här till full volym. Förhoppningsvis så kommer vi att lyckas med det. Sen så meddelar vi ju också här att vi har ju tecknat, vi jobbar mycket med det under december. Sen kom ju nyheten ut i januari att vi har kommit överens med Björkdalsgruvan utanför Skellefteå om att genomföra en testanrikning av malmen från Fäbodtjärnsgruvan i deras anrikningsprocess. De tillverkar ju en annan anrikningsmetod än vad man gör i Svartliden. Sannolikt ger det här lite lägre utbyte, men kostnaden för den här metoden är betydligt lägre. Det är mineralogiskt väldigt intressant att få göra den här utvärderingen. Potentiellt är det så att man kanske skulle kunna göra en investering i Svartliden och därigenom kanske sänka lite grann kostnaderna och kanske till och med få lite bättre utbyte där. Även om vi börjar ju närma oss teoretiskt max där, så det går ju väldigt bra ändå. Men det är en viktig utvärdering att göra. Den här är ju beroende av ett godkännande från tillsynsmyndigheterna. Det fick vi här mot slutet av januari. I förra veckan så började vi köra malm ner dit. Vi räknar med att det ska ta ungefär 6-8 veckor då att köra ner tillräckligt mycket malm för att köra den här. Så att med lite tur och lite skohorn så har vi nog kört den här anrikningskampanjen precis i slutet på det första kvartalet och kan börja utvärdera det här. Produktionen under Q4 då och lite grann förväntningar kring 2026. Vi är ju för det första väldigt nöjda med utfallet under Q4. Produktionen rullade på för oss med ovanligt lite störningar. Det syns ju på att vi drev alltså tunnel nästan 600 meter. Det ska jag säga, det är nog ett personbästa för gruvan alla gånger. Och det är ju betydligt mer än de 450 meter som vi egentligen hade planerat att vi skulle hinna med. Sen så producerar vi också nästan 4000 ton mer marmor till marmorlagret än vad som var planerat. Och som ni ser så har vi ju även då en prognos för Q1 inlagt här. Och som ni ser, här har vi då en lite lägre ambitionsnivå än Q4. Vi ligger väl ungefär på nivån för Q3. Q3 hade ju, som ni vet, också en semestermånad. Anledningen till att vi har en lite lägre prognos här är för att vi lägger ganska mycket tid och resurser nu på att förbereda för att starta nästa högproduktiva brytningsområde. När vi ska då skjuta ut det som ligger mellan de här marmorterna som vi har drivit. Och det tar lite tid och resurser i anspråk som vi inte kan använda för att producera annat. Så därför blir det en lite lägre nivå. Som det ser ut för oss just nu så kommer det nog stämma ganska bra att vi har tomromaskinen i full produktion när vi börjar få fallande produktion ur det här högproduktiva brytningsområdet. Det var ju framförallt där vi under fjolåret hade problem med en alldeles för högt gråbörspåslag. Det är väldigt svårt att styra det med den typen av brytningsmetod. Den är ju oerhört billig som brytningsmetod, men det blir lätt att du får det. När det gäller marmortsdrivning så har vi ju å andra sidan sett att under hösten har vi kunnat komma betydligt närmare våra mål. Sen en liten upprepning. Vi har ju redan pratat om utfallet av kampanj nummer sex. Presenterade vi ju 11 november, tror jag det var. Den blev klar och färdig och såld mitten på oktober. Det tog en stund att få liksom alla de slutgiltiga analyserna tillbakarapporterade från smältverken. Vad omfattade 20 470 ton, så vi stängde ju precis på våra 50 000 ton. Halten var väl kanske inte riktigt det vi hade önskat, men det ska man komma ihåg att drygt hälften av tonnaget i den här kampanjen var ju då dels de 3 000 ton marginalmarm som vi körde igenom här. Men även då, så att säga, rillproducerad marm från de här högproduktiva brytningsområdena som producerades just före semestern. Den marm som kom från våra mindre produktiva områden där vi då gör sådana här mer selektiv marmortsbrytning, den mötte egentligen våra förväntningar på vilken halt det skulle vara. Så det såg mycket bättre ut. När vi då tittar för utfallet för helåret så har ni ju redan sett det. Vi har varit 224,5 kilo guld. Utbytet var ju väldigt bra. Alltså, snittet för året var över 96% att jämföra med våra kalkyler på 90%. Ingen av kampanjerna låg under 95%, så det ligger ju nu nära till hands som min gamla juridikprofessor skulle ha sagt. Att anta att vi kommer att överprestera mot de här 90% även i fortsättningen när vi då anrikar i Svartliden. Det är vi väldigt nöjda med. Leveransen av guld, som jag sa, 96,3 kilo gick iväg i början på Q4. Totalt 224,5 kilo. Snittpriset här i Q4, det var ju 1 206 kronor per gram. För helåret 1 080. Vi har ju varit med på en väg uppåt här. Jag har fått några frågor också hur det ser ut med silverproduktionen. Jag har lagt in där, det var 222 kilo. Ungefär 2,5 miljoner kronor. Det är ganska precis 1% av våra intäkter. Så ni kanske förstår varför jag inte pratar så mycket om den, även om den givetvis ger en del produktion. När det gäller då, nu ska jag se här. Nu vart det svart. Jag sa: När det då gäller nästa anrikningskampanj så kommer ju den att ske, den här provanrikningskampanjen i Björkdal. Den kommer att vara någonstans 10,000 till 12,000 ton. Vi får se. Det beror lite grann på tajmingen när vi startar och hur det går med transporten med lastbilarna. Vi räknar som sagt att det ska ta 6-8 veckor. Nu har vi redan kört en vecka, så därför skriver jag 6-7. Kampanjen kommer ju i det här fallet bara att ta fyra dagar att genomföra. De har så pass mycket större maskiner i Björkdal att det är anrikningsverket i Svartliden som behöver tre veckor på sig. Det gör de i stort sett nästan på tre dagar. Och här har jag ju då förhoppningen att den här ska kunna vara klar under Q1 så att vi kan redovisa intäkterna för det här under Q1. Därefter så planerar vi ytterligare två anrikningskampanjer under 2026. Sannolikt får vi in en före semestern. Och det betyder att den sista kampanjen, den kommer att hamna under hösten. Oklart idag om den hamnar i Q3 eller i Q4. Det får vi se. Men som ni förstår, Bottnia kommer att ha sitt normala år. Det kommer att vara ett kvartal utan intäkter. Vilket är egentligen det normala. Om vi då går in på lite grann resultat och ställning från det fjärde kvartalet så kan vi ju börja med att säga det att Q4 är vi ju väldigt nöjda med. EBIT för kvartalet uppgick ju då till 45,8 miljoner. Det är ju en EBIT-marginal på 38,6% och det ligger ju i nivå med våra förväntningar baserat på utfallet på produktionen. Kostnaden för kvartalet var ju lite högre än beräknat. Men då ska vi också komma ihåg att vi satte personbästa när det gällde hur mycket faktisk tunnel vi skapade i berget. Och det innebär ju givetvis högre kostnader. Det här får ju också effekten att vi inleder det nya året med ett betydligt större marmlager än planerat som vi hade. EBIT för helåret uppgick ju till 63,2 miljoner. Det är då en marginal på 25,8%. Och det är kanske lite grann i underkant för våra förväntningar, men det beror främst på de utmaningar vi hade av gråbergsinblandningen under första halvan av året. Som även påverkade till viss del då den kampanjen under Q4. Det vill säga att vi har haft alldeles för mycket gråberg med oss. Och det har gjort liksom både att vi har måste dra upp kostnaderna lite grann, för vi måste köra mer berg för att få ut en mängd guld. Men också att vi har lagt på en massa extra aktiviteter för att hålla ner gråbörsinbranningen. Men det har ju också haft en effekt att vi har skjutit lite grann av guldproduktionen på framtiden. När det gäller kassaflödet så är det ju bra för kvartalet tycker jag, 40,8 miljoner. Investeringarna var ju stora för kvartalet, vilket vi tidigare guidat för. 9,1 av investeringen var ju hänförlig till marmsorteringsprojektet. Och det är mycket utrustning som levererades under det här kvartalet. Ni såg ju det på de tidigare bilderna där. Resterande investeringar var ju i stort sett i sin helhet hänförliga till infrastruktur och nya positioner i gruvan. Investeringarna kommer ju också fortsätta att vara ganska höga under Q1 då vi färdigställer marmsorteringen. Därefter kommer de att börja ticka ner lite grann. Och som det ser ut just nu med de tillgångar och resurser vi har idag så räknar vi ju med att gruvan ska ju i stort sett vara färdigtillredd och mer eller mindre färdiginvesterad efter semestern. Därför är det ju också vi driver på så pass kraftigt som vi gör nu för att få borrning mot djupet i Fäbodtjärn. För det är ju då eventuellt de konverteringar av tillgångar till malmreserver som vi kan göra baserat på det som gör att vi kan ta beslut att fortsätta investera mot större djup i gruvan. Balansräkningen för sista september tycker jag är väldigt stark. Under kvartalet har vi ju så att säga återbetalat det aktieägarlån om 12 miljoner kronor. Vi hade till ett konsortium av bolagets storägare. Vi upptog ju det här i början av 2024 för att egentligen finansiera rörelsekapitalet i uppstarten av verksamheten. Den enda kvarstående långfristiga skulden som ni ser där, den är konvertibel till Nollandsfonden som löper utan ränta då. Men kapitaliseras till ett nominellt belopp som jag tror var strax över 3 miljoner kronor. Den här löper tror jag till 2028. Och kommer då att innebära en viss utspädning när den utnyttjas. Annars så kan ni se där att malmlagret har ökat ganska rejält jämfört med 1 januari 2025. Och det är som sagt, vi har betydligt, det är nästan 13 000-14 000 ton mer malmlager vi börjar det här året med än förra. Och det har faktiskt inte minskat, det har minskat i volym lite grann men inte riktigt lika mycket i kronor jämfört med det vi hade i början på kvartalet. Och det är ju för att då hade vi fortfarande ganska mycket malm från den högproduktiva gruvpositionen som har haft mycket lägre anskaffningsvärde kvar i lagret. Nu har vi ju då kört det genom anrikningsprocessen och byggt upp ett nytt lager. Jag har fått mycket frågor om hur vi då ser på guldpriset. Det är ju en väldigt intressant fråga och att spåja det är ju svårt. Jag ska ju göra ett litet försök. Här har ni en långtidsblick på hur guldpriset har utvecklats. Ända tillbaka till 1972 när Richard Nixon släppte så att säga Bretton Woods-systemet och frisläppte guldet från dollarn från $35 per ounce. Idag betalas det just över $5,000. Vi ser här är det ju någonting som händer. Vi ser framför oss att den här volatiliteten, vi har sett i marknaden, kommer att fortsätta. Men det finns oerhört mycket fundamenta i världen som tyder på att guldpriset kommer att fortsätta vara starkt en längre tid. Och med en längre tid, det menar att vi i förhållande till hur lång livslängd vi har på vår producerande gruva. När man då tittar på hur det faktiskt då ser ut för oss, så för att man kan spekulera givetvis när man ser guldpriset gå upp så kan man handla Bottnias kurs till en högre kurs för man kan förvänta sig att våra intäkter i framtiden blir lite större. Men man måste komma ihåg volatiliteten också, att vi får den här typen av punktintäkter. Så då måste man också beakta sin tro på så att säga utvecklingen av guldpriset till när vi har guidat för ungefär våra kampanjer kommer att levereras. Det är viktigt att komma ihåg. Men som ni ser under året, även om vi har ibland sålt när det har varit lite uppåt och ibland lite grann neråt som den här händelsen i april, så är ju trenden ändå uppåt för guldpriset och Bottnia känner att vi har ganska stora chanser att få hänga med och ta del av det här. Vi presenterade ju lite borrresultat för Vargbäcken. Vi försöker vara väldigt försiktiga när vi har pratat om det här. Jag ska försöka förklara lite grann för det. För att Vargbäckenfyndigheten, den köpte ju vi 2010 från Awesome Resources och de hade ju då gjort en resursestimering av den och de hade fått sin bearbetningskoncession. Sen har vi gått vidare och fått fixa fram miljötillståndet. Den här fyndigheten är ju potentiellt ganska mycket större än Fäbodtjärn. Förmodligen tio gånger större när det gäller total marmvolym, men då med ju en mycket lägre halt. Det är ju bara en femtedel så hög halt. Men det är klart att det här är ett projekt som är väldigt intressant med tanke på dagens guldpriser och vad vi förväntar oss för guldpriser under de kommande fem, sex åren. Det här är ett viktigt initiativ för oss att jobba med. Det vi kände att vi behövde göra här är att det finns ganska mycket gammal borrning som jag har försökt illustrera här med en overlay ovanpå vår koncession där. Vi ville testa lite här för att den precision som är i borrningen som den här blockmodellen och bearbetningskoncessionen baseras på är inte tillräckligt definitionsborrad för att du ska kunna göra det vi skulle vilja ha i en detaljerad brytningsplan här. Vi behöver backa tillbaka här, vi behöver borra lite och vi behöver lägga till mer information. Det är den plan vi har nu. De första borrningarna vi gjorde nu, det var bara för att säkerställa att vi hade rätt antagande vi jobbar mot. Nu planerar vi för ytterligare ett borrprogram under 2026. Långsiktigt skulle jag tänka här. Vi vill borra här under våren. Vi vill säkerställa att vi har fått tillräcklig information. Därefter gör vi en ny resursestimering av det här. När vi har den resursestimeringen, nästa steg efter det är då att göra en uppdaterad genomförbarhetsstudie. När vi försöker lägga lite kronor och öron och investeringsbelopp och vidare på det här och se vad behöver vi för intäkter, vad har vi för cut-off för att det här ska vara lönsamt. Jag tror det är rimligt att förvänta oss att vi kommer att prata om Vargbäcken vartefter vi går genom de här stegen under året. Skulle jag vara väldigt, väldigt bullish i mina antaganden här så skulle jag säga att någonstans i slutet på 2026 så kommer vi att presentera en uppdaterad genomförbarhetsstudie. En sådan behöver vi ha gjort klart för att styrelsen ska kunna ta ett beslut om utbyggnad. När vi då kan ta det beslutet, det är svårt att sia om, men någonstans därefter. Sen räknar vi att det ska ta kanske ett, ett och ett halvt år att bygga gruvan innan den går i produktion. Det är väl ett bullish case. Sen kan det fort ta ytterligare lite längre. Bara för att beskriva Vargbäcken så, det här är ju den modellering av resursen som finns idag. Som ni ser, det gröna området, det är ju potentiellt väldigt mycket större än Fäbodtjärn. Så att här finns även en hel del outforskade potentialer så vi tycker att det här är väldigt intressant givetvis. Jag tänkte avsluta lite grann och nämna lite grann då om resursuppdateringen vi gjorde i Fäbodtjärn. Som ni har sett så har vi ju inte borrat någonting i Fäbodtjärn under det gångna året. Vi har ju helt enkelt inte haft några ställen att borra på där vi kan få ut något resultat som vi skulle kunna säga någonting intelligent om fyndigheten med. Utan uppdateringen här handlar ju nästan helt och hållet bara att vi har avfört block som vi har brutit ur den här fyndigheten. Ni ser ju skillnad mellan ungefär där vi var på den högra bilden i början på januari och det svarta i den vänstra indikerar ju de block vi har avfört. Det som också händer med den här är ju det att vi har ju lärt oss nu när vi bryter den här fyndigheten vad vi faktiskt presterar. Inledningsvis så hade vi ett antagande om att vi skulle ha malmförluster. Det vill säga att när vi bryter ut malmen är det inte riktigt all malm som vi får med oss. Att den skulle vara ungefär 5%. Vi har ju nu gått igenom det första ett och ett halvt årets brytning med vår competent person. Och vi har kommit fram till att det här måste vi höja till 10%. För det är så att säga baserat på erfarenheterna vad vi faktiskt uppnår. Vi når inte riktigt med de här orterna hela vägen ut i kanten. På den ena sidan är det på grund av bergförhållandena att det blir helt enkelt inte säkert. Och på den andra sidan är det att vi ser lite grann att halterna dör ut på ett annat sätt än vad vi hade egentligen trott på flera ställen. När vi närmar oss kanterna då, Jessica, vår gruvgeolog, hon är väldigt duktig då. Vi tar små prover och så ser vi finns det tillräckligt halter här då fortsätter vi till slut stannar vi. Det som också hände i slutet är, och det visar ju, det här är ju resursestimeringar. Vi har ju alltså då tagit samma blockmodell, avfört de block vi har brutit ut. Och så har vi kört den med samma estimeringsparametrar. Och då levererar den ut en guldmängd som var 4,9% lägre än tidigare. Det här ligger ju inom den statistiska felmarginalen för den här typen av resursestimeringar. Men vi måste ändå redovisa den så som det är. Sen kan det ju här ta någon helt annan vändning sen när vi börjar borra mot den här. Vi skickade tillsammans med vårt pressmeddelande ut den här beskrivningen av tabellen som visar då. Eftersom att man har sin bakgrund som redovisningsekonom så försöker jag visa vad hade vi i början av året och försöka rita det här som ett bankkonto. Det är inte riktigt så det fungerar i verkligheten. Men jag tänker att det kan vara en någorlunda pedagogisk bild. Hur vi har avfört malm, vad som har ändrat sig i antaganden och vad som har ännu eventuellt ändrat sig i klassificeringar och tillägg. Det man ska komma ihåg när man tittar på den här också är att den malm som har avförts, det är fortfarande ganska mycket av det som inte har gått genom anrikningsverket och därmed ännu inte har levererats som sålt guld utan ligger på upplag. Sen så tänkte jag säga också, här ser ni ungefär vilka planer vi har för våra borrningar. Man vill gärna borra med ett rutmönster. I det här fallet har vi ett rutmönster på 15x15 meter. Det är de här vita prickarna där vi sätter. Det vi i första hand gör nu är att vi adresserar området under 175 meter ner till 250 meter. Det är ungefär så där det kommer att se ut då. Så förhoppningsvis kan vi få den här att konvertera oerhört mycket av det som finns här nere till reserver. Kanske växa i halt och tonage också. Det är ju min förhoppning. Jag tror att vi har, det finns definitivt möjligheter till det. Men det ska bli, om ni som placerare är nervösa för det så kan ni inte ens föreställa hur nervös jag är för det. Men vi räknar med att kunna säga någonting om det här innan semestern i alla fall. För då måste styrelsen ta beslut. Ska vi fortsätta tillredningen förbi 175 meter eller ska vi stanna? Ungefär så hade jag tänkt berätta om det här. Ja, strålande. Tack för det, Fredrik. Väldigt tydligt. Ja. Vi har ju fått in en hel del frågor här. Jag tänker väl egentligen, några har du ju svarat på under din presentation. Men om vi börjar nu med ledning och alltså ledningen här nu, så har vi en fråga. Efter första produktionsåret och nuvarande kursreaktion. Hur ser ni på att öka ägarengagemanget eller alignment i ledning och styrelse genom insiderköp när fönstren ges? Hur går diskussionerna? Ja, alltså om vi säger så här. Det är ju en intressant fråga som har flera olika svar. Och det första svaret är ju det att vi har haft ett oerhört dynamiskt första ett och ett halvt år. Och vi har ju givetvis en tyst period varje kvartal. Men däremellan så har det ju varit en större mängd loggböcker med insiderinformation. Så att det är inte, det är inte så himla många dagar som styrelse och ledning har haft möjlighet att handla. Sen har vi ju några som har köpt under året. Och några som har suttit och tittat på aktiekursen och tänkt att varför sitter jag i en loggbok nu? För jag har velat köpa. Så det är egentligen det första dagen på ett halvår idag som jag själv inte har funnits i loggbok eller i tyst period. Och du utnyttjade ju det? Det utnyttjades här på förmiddagen. Jag vet också att vi har ytterligare en styrelseledamot som förmodligen kommer att utnyttja det också. Så att det är ju någonting som vi givetvis uppmuntrar och för diskussionen. Och som vi har en positiv syn på. När det gäller andra frågor som jag har fått om det där. Om vi skulle ha någon form av optionsprogram eller så att säga liknande för att tilldela ledande befattningshavare aktier på det sättet. Det har det är svårt för oss att göra det så som bolag. Vi har en aktie som är väldigt volatil. Delvis på grund av att så att säga guldpriset är väldigt volatilt. Men sen så har vi ju också med vår existerande fyndighet idag en lite för kort kommunicerad livslängd för att kunna göra det där. På ett sätt där de i ledningen som skulle omfattas skulle uppleva att det här faktiskt var en förmån och inte bara en risk. Så att vi har väl sagt det egentligen att vi ser hellre att ledande befattningshavare köper aktier än att vi gör den typen av utspädande aktiviteter. Jag hoppar lite grann här men i och med att du pratar om aktier och du har redovisat resultat och balansräkning här. Utdelning, hur ser ni på det? Utdelning är ju en sån där fråga. Alltså vi ska ju vara ett utdelande bolag givetvis. Nu är det ju så att vi har ju haft ett bra år och vi har börjat dra in ett bra kassaflöde och har nu en kassa. Så då är det ju naturligt att frågan kom. Jag skulle vilja säga så här att Botnia med det sätt vi har att vi har intäkter i princip i snitt kanske var fjärde, fjärde och en halv månad. Så har vi ju ett ganska stort behov av rörelsekapital. Vi behöver nog ha 50-60 miljoner i rörelsekapital liksom bara för att gå upp och ner. Sen så ställde jag frågan till styrelsen när vi hade styrelsemöte senast. Vad tror ni? Ska jag hellre lägga kapital nu på att utveckla Vargbäcken-fyndigheten eller ska vi ta en utdelning på 25 öre per aktie? Och svaret från styrelsen var solklart. Att i det här fallet tycker vi att det är mycket, mycket bättre för den långsiktiga värdetillväxten i bolaget. Att vi fokuserar på att försöka utveckla Vargbäcken till en producerande gruva. Och det kan man göra så menar du nu med det ni har i kassan och det ni liksom så långt som ni har kommit med? Med de pengar vi har i kassan nu och med det kassaflöde som vi prognostiserar under 2026 så bör de pengarna räcka till för att jobba med den frågan. Du hade ju en bild här på en tackad doré. Det är ju alltså guld och silver då får man lära sig. Ja, och lite annat. Och lite annat, ja. Lite flaggor ja. Lite flaggor och lite annat. Men hur stor är skillnaden mellan spotpris och ert realiserat pris på dorén? För det är den ni säljer. Det är den vi säljer. Jag skulle säga så här att vi ligger väldigt nära. Du kan ju sälja guld som producent från ett anrikningsverk i tre olika former. Antingen säljer du det som ett flotationskoncentrat och då kanske den innehåller 100 gram per ton guld. Eller så säljer du den som ett gravimetrikoncentrat och då kanske den innehåller 1500 gram guld per ton. Eller så säljer du den som en dorétackare och då är det väl 750 000 gram per ton ungefär guld i dem. Det är klart att ju högre raffinerad produkt du säljer desto större andel av det ingående guldet får du betalt. För desto mindre förluster har smältverket på sin sida i sina utbyten. Desto mindre kvarvarande behandlingskostnader är det. Doré är ju där du kom absolut närmast. Jag tror att vi har ungefär 99% betalbarhet på det. Den kvarvarande behandlingskostnad, jag minns inte exakt hur mycket det är men det är någon procent av guldets värde som är kvarvarande behandlingskostnad. Jag kommer inte ihåg den siffran exakt idag. Men då, det kanske svarar på nästa fråga. Den ändras ju också över tid. Ja, det är ju ett marknadspris. Men då kan man ju säga så här, det är doré som är det fortsatt, ska vi säga, det är vägen framåt. Det är vi. Ja, det är den malm som vi skickar genom anrikningsverket i Svartliden, de producerar doré. Ja, och det är så vi kommer fortsätta här. Tänkte bara ta en kort fråga här. Vi har haft ett stigande guldpris. Hur ser inflationstrycket ut för då när det gäller material och personal? Alltså inflationstrycket har inte varit jättestort. Det börjar märkas lite grann. Jag skulle säga att den största inflationstrycket vi såg, det skedde nog mellan det att vi gjorde den första genomförbarhetsstudien för fyndigheten. Som var ju då gjord, jag kommer inte ihåg om det var 2015 eller 2017 eller när det var. Och när vi nu faktiskt gjorde en uppdaterad och valde att bygga ut gruvan. Där hade vi jättemycket kostnadsinflation. Idag skulle jag säga att den är hanterbar. Lite kopplat till det också, kan man ju säga så här: finns det någon lägsta nivå för guldpriset för att producera? Givet då, vi har ju en kostnadsinflation, den är ju kopplad då till att guldpriset går upp. Men någonstans så måste det ju vara när man säger att nej, nu ska vi etablera Vargbäcken och liknande. Men i existerande gruva här, har du någon? Ja, alltså när det gäller Vargbäcken så kan man ju inte säga, för det är en helt annan gruva och den kommer att ha en helt annan kostnadsstruktur. Det går inte att säga det här. Det är därför vi behöver göra den här uppdaterade genomförbarhetsstudien. För att när det gäller Fäbo kärn så det man kan säga, alltså det är en intressant fråga som jag tror bäst besvaras genom att säga att när vi gjorde vår uppdaterade genomförbarhetsstudie som vi presenterade precis efter semestern 2024, så hade vi räknat på ett guldpris på 643 kronor per gram. Då hade projektet en ganska robust lönsamhet. Idag är ju guldpriset lite drygt det dubbla det. Så att i förhållande till det pris som vi får nu när vi säljer ligger ju också väsentligt över de planeringspriser som vi använder internt i bolaget. Så du ligger inte sömnlös på nätterna här nu trots att vi har plus minus 6% i guldpriset? Nej, alltså guldprisets utveckling här efter nyår, man var ju nästan rädd när det for upp i $5,600, nästan ut i $5,700 per ounce. Vad man tänkte att vad, vad är det som händer? Men sen den här korrektionen ner var ju då någonting jag tyckte, usch, det var nästan skönt va. Och nu handlas den ju återigen över $5,000. Så att det är ju definitivt så att vi kommer att se ett mycket volatilt guldpris i närtid och tror jag också över en lite längre tid. Men jag tror att det kommer ju, jag är inte sömnlös för att det inte ska ligga ovanför våran planeringspriser om man säger så. Och sen tänkte jag avsluta här egentligen med, jag har en fråga om kampanjplanen för 2026 och jag gissar att det är då anrikningskampanjen. Och då tänker jag väl egentligen så här att först och främst, för du nämnde här att du kommer att ha ett kvartal där vi kanske inte har någon intjäning då och liknande. Så varför är då kampanjen, anrikningskampanjen viktig och hur ser planen ut? Ja, om vi säger till att börja med hur planen ser ut. Vi räknar ju som jag sa i presentationen att vi kommer förmodligen att köra, hinna med den här provanrikningskampanjen i Björkdal innan vi stänger det första kvartalet. Så att vi kommer att ha intäkter under första kvartalet. Sen så räknar vi med att nästa anrikningskampanj förmodligen kommer att vara avförd innan vi går på semester. Okej. Sen blir det lite grann, sen beror det ju lite grann hur går produktionen i gruvan? Stöter vi på hinder? Går allting bara som på en dans eller möter man normal mängd motstånd i produktionen? Beroende på om den då hamnar i Q3 eller Q4. Det är väl ungefär så våra kampanjer ser ut. Sen kan jag säga det att guldpriset går ju upp och ner. Visst, när man handlar i våra aktier så kan man ju spekulera att det kommer att innebära framtida intäkter som är höga för Botnia att guldpriset går upp. Men det är ju först när vi börjar närma oss att faktiskt genomföra en kampanj vi faktiskt har möjlighet att ta del av den här förändringen av guldpriset. Det är viktigt att följa när vi faktiskt planerar och lägger ut de här kampanjerna. För det säger oerhört mycket om vår intjäning. Det är liksom intäktssidan i hela resultaträkningen som avgör sådan. Kvartalsboksluten, de är mest intressanta bara för att uppfölja vår framdrift och kostnadsnivå i gruvan. Vi följer internt också sådana här nyckeltal som kostnader per meter och kostnader per ton. Det är det du kan se också när vi kommer med våra kvartalsrapporter för att säga okej vi hade så här mycket kostnader, marmlaget har gått upp eller ner och vi har gjort så här mycket ton. Då kan man själv också räkna på det och se följer vi de här planerna ungefär och var ligger vi. Kvartalsboksluten är intressanta för kostnadssidan men intäktssidan är från kampanjredovisningen. Om man sammanfattar det där då så kan man säga det, gör gärna, man får gärna göra en egen analys. Men det gäller att ta till sig då anrikningskampanjerna för det är ju egentligen då ni kan sälja. Ja. Och sen är ju kvartalsrapporterna blir ju mer en, ska vi säga, check på hur ligger kostnaderna. Hur ligger kostnader och hur ligger framdriften liksom. Ja Ja precis. Jaha tack för det, väldigt spännande. Om man vill veta mer, vart vänder man sig då? Ja jag skulle ju rekommendera, man kan följa oss både på LinkedIn och Facebook men jag skulle rekommendera att det finns ganska mycket information på hemsidan. Sen så får man ju givetvis skicka frågor till vår infoadress om det är så att man har några specifika frågor. Vi gör vårt bästa för att försöka svara på dem. Vi har ju inte oändliga resurser så att det kan dröja några dagar men till slut brukar vi hinna svara på dem. Så ni hanterar verkligheten först och sen så? Vi hanterar verkligheten först och sen så. Det är väl förståndigt. Ja, tack ska du ha Fredrik, väldigt spännande. Jag ser vi fick, har ju fått in ett batteri av frågor och vi hinner ju inte hantera alla här. Utan då hänvisar vi ju helt enkelt till bolaget. Då säger jag tack till dig. Tack så mycket. Sen säger vi tack till alla som har tittat och ställt frågor innan och under. Så syns vi igen när vi syns. Hej. Tack.