Ja, tack för visat intresse och välkommen till den här presentationen av ChromoGenics. Vi är ett bolag som bidrar till mer solljus, och välmående och mindre klimatpåverkan i fastighetsbranschen. Jag tänkte att vi kan börja med en liten video och introduktion till bolaget och teknologin. Mitt namn är Fredrik Fränding. Jag är VD, sedan i augusti förra året och jag kommer tillbaka till vår organisation med. Då kör vi en liten video här och värmer upp. För att utveckla smarta energieffektiva byggnader som reducerar energibehovet och skapar en miljö där människor kan må bra och utvecklas krävs smarta energieffektiva glas. Med 20 år av världsledande forskning inom området har ChromoGenics utvecklat ConverLight, en innovativ elektrokromfolie som inlaminerad i ett glaslaminat blockerar upp till 90% av solstrålningens energi. Samtidigt som detta ger tillgång till det viktiga dagsljuset, vilket bidrar till människors hälsa, sänker det också byggnaders koldioxidutsläpp. ConverLightfoliens dynamiska egenskaper har låga drift- och underhållskostnader och går dessutom att kombinera med många olika material och funktioner i moderna nybyggnationer och äldre fastigheter. För att fastighetsägare världen över ska få högkvalitativa produkter har ChromoGenics låtit bygga en sputterfabrik för tillverkning av elektrokromfolie i Uppsala. Det unika med ChromoGenics produkt och affärsidé är att folien kan levereras till redan existerande lokala glasproducenter på den globala marknaden. På stånd slutförs sedan produktionen av ConverLightglasen innan leveransen till fastighetsägaren sker. Genom att leverera folie till dessa lokala hubbar minskar tunga och skrymmande transporter av glas, vilket minskar miljöbelastande transporter. Sputtering är en väletablerad och kostnadseffektiv produktionsteknik som skapar nanotunna elektrokroma skikt, vilket ger folien dess dynamiska egenskaper. I takt med världens växande befolkning ökar efterfrågan på byggnadsglas för helglasfasader. Den globala marknaden för glas, fordonsindustrin inkluderande, beräknas växa till omkring $181 billion 2024, motsvarande en årlig tillväxt på upp till 9.3% under perioden 2019 till 2024. ChromoGenics patenterade teknik och unika distribution är avgörande för en bred marknadstillväxt. Det är i dessa klimatsmarta och kostnadseffektiva glas framtiden ligger. [/Foreign language] Det var lite introduktion till bolaget och till teknologin. Jag tror att det är klart för alla att vi nu är mitt inne i en fundamental omställning av samhället. Driven på av regeringar, av intresseorganisationer, men alltmer av finansindustrin som kräver ESG och konkreta ESG-planer i sina investeringar. Vi ser befolkningstillväxten, vi ser urbaniseringen bara öka och fastighetsbranschen är ju en av nyckelbranscherna som måste ställa om för att vi ska lyckas häva den här utvecklingen. Om man tittar globalt så står fastighetsbranschen i dag för runt 36% av energianvändningen och en tredjedel av koldioxidutsläppen. Gör vi ingenting, fortsätter branschen i den här riktningen, så kommer fastighetsbranschen stå för 50% av koldioxidutsläppen 2050. Inte bara klimatet. En växande punkt på agendan i dag kring social hållbarhet är ju inomhusmiljöns påverkan på vårt välmående. Många av oss spenderar upp till 90% av vår tid inomhus i dag. Så hur vi mår, vilket inomhusklimat vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående. Det här täcks upp i många certifieringar i dag och både kombinationen av tillräckligt mycket dagsljus och utsikt har vi sett har en signifikant påverkan på hur vi mår. Så branschen söker nya lösningar, jobbat med energieffektiviseringar, bättre isolering, mer trä, mindre betong, digitalisering, förstås, och också ny teknologi. Ny teknologi kommer att vara nödvändigt för att få, kunna ställa om fastighetsbranschen. Om vi börjar med digitalisering så ser vi ju en mängd initiativ och mängd teknikutveckling inom digitalisering och IoT som kan verkligen ta stora steg för att sänka energianvändningen i fastigheter genom smartare och mer optimerad styrning. </Foreign language] Här kan även smarta dynamiska glas spela en roll där vi kopplar upp dem till existerande fastighetsstyrning eller till det smarta hemmet, i vårt fall via Samsung SmartThings som vi samarbetar med. Tillbaka till ny teknologi. Låt oss titta lite på den teknologin som vi arbetar med på ChromoGenics, smart dynamiskt glas. Vi ser i studier att det är möjligt att sänka energianvändningen i en fastighet mellan 20%-40% med den här teknologin. Det leder till lägre driftskostnader, det leder till lägre koldioxidutsläpp och det leder också till möjligheten att nå nya miljöcertifieringar så som LEED, BREEAM, Miljöbyggnad som blir viktigare och viktigare för värderingen av fastigheten. Ganska välkänt. En faktor som växer på agendan, det är den sociala hållbarheten. Vi ser nu i en mängd intressanta oberoende studier påverkan som ett smart dynamiskt glas och utsikt i kombination med dagsljus har på vårt välmående. Vi ser att människor i en kontorsmiljö de mår bättre och har högre produktivitet. När de har tillräckligt mycket dagsljus och tillräckligt mycket utsikt i sitt dagliga arbete. Väldigt intressanta studier. Har andra effekter på risken för depression och till och med sömn. Vi kan påverka både klimatfrågan och den sociala hållbarheten med den här teknologin. Det är en växande marknad. Vi hörde lite om glasbranschen här i videon tidigare. Växer med runt 9%. Allt i takt med urbanisering och nya byggnader förstås. Den marknaden för dynamiska glas den växer ännu snabbare. Driven av ESG-investeringar, driven av digitaliseringen och möjligheterna med den här teknologin. Vi kan ta View som ett exempel. Det är en av våra större branschkollegor. De finns i USA. De gjorde en IPO i november 2020 och är i dag värderade till runt $630 million. De har kommit lite längre i sin kommersialisering än vad vi har gjort. Vi har en starkare och mer hållbar affärsmodell än vad de har. Jag kommer tillbaka till varför. När vi tittar på marknaden för smart dynamiskt glas så har ChromoGenics, vi har funnits ett antal år. Vi har varit vana vid att stå på barrikaderna och prata om vikten och möjligheten med den här helt nya teknologin. Den bilden har ändrats. Vi hör mycket mer nu från arkitekter och fastighetsägare. De är medvetna på vad den här teknologin möjliggör. Vi får förfrågningar från arkitekter och nya projekt. Att mognaden av den här branschen och den här teknologin, den har ökat snabbare än vad vi kanske har trott tidigare. ChromoGenics, vad kan vi erbjuda? Ja, vi har vårt smarta dynamiska glas, ConverLight Dynamic. Vi har valt att komplettera det med också ett statiskt solskydd och en energialstrande solcellsfasad som vi kan färga in i princip vilken färg som helst för att ge ett mer komplett fasaderbjudande. Men ConverLight Dynamic, det är vår core-produkt och det är den vi kommer att fokusera på här i dag. Det var just precis det här som en av våra största kunder i Norge var ute efter. De ville sätta en ny standard när de byggde detta prestigebygge på bästa adress i Norge. De ville inte låta mängden glas vara en begränsning när de byggde för maximal utsikt och maximalt solljus. Samtidigt hade de en väldigt hög ambitionsnivå vad det gäller miljöcertifiering. För att uppnå båda de här faktorerna, då behövde de ny teknologi och kom till oss. Vi har varit med från början. Vi har möjliggjort det här sättet att bygga och vi är mitt inne nu i en leverans av 4000 kvadratmeter glas till det här prestigebygget i Oslo. Vi räknar med att slutleverera det under första kvartalet och det kommer att bli ett fantastiskt exempel på hur man kan bygga både hållbart för både klimatet och för social välmående. Intresset från kunder är stort. Vi har dialoger med de flesta bolag på den här sliden, både existerande kunder och nya. Vi har ett antal projekt som vi levererade innan vi hade vår egen sputterkapacitet som vi behöver byta ut. Vi bygger nu kapacitet för att kunna göra det och även för att fortsätta leverera och växa på marknaden. Om man tittar på vår produktionskapacitet, vi får ofta den här frågan, så har vi i dag en kapacitet att leverera 10,000 sq m färdigt glas från våra fabriker i Uppsala. Steg för steg kommer vi öka det, men vi kommer öka det på ett kvalitetssäkrat sätt. Allt eftersom vi kan dra oss till vänster i den här bilden och fokusera mer på vår kärnverksamhet så kommer vi även öka output och produktionskapacitet tillsammans med partners. Potentialen finns där. Vi har tagit den stora investeringen i sputterkapacitet. Vår sputterkapacitet är enorm. Det är en stor investering och den är redan på plats. Den ger oss också en flexibilitet att tillverka vår dynamiska folie, producera den rulle till rulle, massproduktion och transportera den ut till lokala partners ute i marknaden. Det är då en väsentlig skillnad mot våra kollegor i branschen som är i glasbranschen. Du tillverkar glas, du bygger en glasfabrik för en trekvarts miljard SEK och du transporterar skört och dyrt glas runt om i världen. Vi har en annan modell där vi massproducerar bara den dynamiska folien och transporterar den ut till partners runt om i världen. Som ett första steg så har vi fått ta ansvar för hela värdekedjan på ChromoGenics, där vi har gjort allt ifrån den sputterade filmen, dynamiska folien till att till och med installera glas hos kunder. Men steg för steg så drar vi oss nu så att vi kan fokusera mer på den dynamiska funktionen och låta leverantörer och partners bygga in vår funktion i sin verksamhet. Så vart är vi på väg? Jo, vi har ju en resa att göra. Vi tar nu stegen från det här fina utvecklingsbolaget eller lovande utvecklingsbolaget till ett industribolag. Min bakgrund är industriell. Jag kommer, har jobbat med att industrialisera och kommersialisera ny teknik inom SKF-koncernen. Jag är nytillträdd sedan i augusti och mitt mandat är att driva den här industrialiseringen och kommersialiseringen av ChromoGenics. Vi har också en resa att göra från Uppsala-fokuset till det internationella fokuset och vi tar det steg för steg. Och givetvis från röda resultat till svarta resultat. Och jag skulle säga att förutsättningarna, de är goda. Vi finns på en växande marknad som drivs av digitalisering och ESG. Vi har ett starkt erbjudande, vi har ett starkt kundvärde, vi har en stark differentierad teknologi och en väldigt stark patentportfölj. Affärsmodellen är annorlunda från andra i branschen. Vi har en mycket mer skalbar och mycket mer hållbar affärsmodell där vi kan jobba med den existerande glasbranschen och inte producera glas. Inte minst, nu är vi i gång. Produktionen går, försäljningen går, vi är i gång. Tredje kvartalet så har vi återstartat vår produktion. Vi producerar och vi levererar och vi tar nya ordrar. Så förutsättningarna är goda. Det vi behöver göra nu, det är att skala upp vår kapabilitet och skala upp organisationen. Vi jobbar nu på att skala upp så vi kan driva global efterfrågan och signa och jobba med partners. Att gå från den här produktionspotentialen till ett kvalitetsoutput på en väsentligt högre nivå och sätta robusta industriella affärsprocesser, inte minst supply chain operations. Nu har vi stärkt teamet och bygger en ny organisation nu från 2020, där vi har stärkt upp med ett antal nya nyckelpersoner som kommer att vara med och driva bolaget framåt på den här resan. Jag nämnde kort om mig själv. Vi har även nu rekryterat en ny head of sales med gedigen branscherfarenhet och som kan driva vår försäljning nu på ett helt annat sätt in i framtiden. Vi har även stärkt upp med ett antal operations och ingenjörsroller för att bygga en robusthet i vår produktion och leverans. Jag ser verkligen fram emot det här och jag känner att vi har byggt det laget vi behöver nu för att ta stegen vidare mot ett industriellt internationellt bolag. Vår resa framåt går i två stora steg. Vi är i en fas nu som handlar om att konsolidera och bygga robust tillverkning i våra fabriker i Uppsala, där vi levererar till Skandinavien, där vi levererar till Centraleuropa kompletta glaslösningar från våra egna fabriker och ta de nödvändiga stegen, signar partners, gör den tekniktransfer som behövs för att andra bolag ska kunna bygga in vår teknologi i sina produkter. Det är då steg två när vi kan skala vidare tillsammans med partners. Det här kommer driva både försäljning och marginal. Vi har ett antal definierade aktiviteter för marginalförstärkning som vi har inom vår egen kontroll. Produktmixen är en del av detta och volym är en annan. Vi har ett antal andra steg vi kommer att ta för att stärka vår marginal här under de kommande månaderna och åren. Som ni ser här så är de här graferna lite olika färger. Vi är i dag i en bransch där vi säljer kompletta glaskassetter för det är det branschen kan köpa och vill köpa i dag. Steg för steg så kommer vi börja sälja färdiga glas som kan byggas in i glaskassetter av någon annan. Slutligen bara vår dynamiska folie och styrning som andra bolag kan laminera in och kundanpassa nära kund och på ett flexibelt sätt. Det jag beskriver här är en viktig rörelse och det är något som kommer stärka både vår försäljning och vår marginalutveckling. Vi har, som jag sa tidigare, varit tvungna att ta ansvaret för hela värdekedjan. Till en gräns att vi har haft vår egen installationsverksamhet, det är något vi har slutat med nu. Till att vi har byggt kompletta glaskassetter och levererat till kund. Det behöver vi inte göra längre. Vi har etablerade kund- och leverantörsförbindelser som kan göra det åt oss. Under året nu 2022 är målet att vi ska signa 1-2 partners och börja bygga programmet och teknologi transfer där de kan bygga in vår dynamiska folie i sina produkter. Det är resan vi är på. Fokus för oss nu, det är en fortsatt kvalitetssäkring och ökning av vår produktionstakt. Vi kommer göra den i våra egna fabriker. Vi kan göra 10,000 kvadrat idag och vi ska öka det under året. I takt med det bygga ut försäljning och marknad och fortsätta resan från utvecklingsbolaget till industribolaget med allt vad det innebär kring processer och robusthet och industriellt tänkande. Varför ChromoGenics? Ja, vi kan bidra på väldigt konkreta sätt till både socialt och miljömässigt hållbara fastigheter. Vi finns på en väldigt stor, snabbt mognande och växande marknad. Vi har en stark patentportfölj och vi har en differentierad teknologi. vi har också en affärsmodell som är både skalbar och hållbar. det är kort om oss och jag tänkte vi skulle avsluta här med några ord från vår Chief Technology Officer Greger, som också är en av grundarna till bolaget. sen öppnar vi upp för frågor. Jag heter Greger Gregard och är en av grundarna av ChromoGenics och numera CTO. Jag har varit med och utvecklat de dynamiska glasen ConverLight Dynamic i mer än 20 år. Uppvärmning och kyla står för en väldigt stor del av energianvändningen i en byggnad. Eftersom dynamiska glas kan stänga ute solvärme så behövs det inte lika mycket ventilation och kylenergi. Vid starkt solljus så tonas glasen ner och det blir ungefär som ett par solglasögon. Det här gör att utsikten inte behöver skärmas av. Studier visar att dagsljus och utsikt är viktigt för vårt välmående. Dagsljus behövs för att biologiska funktioner i kroppen ska fungera så att vi mår bra och kan koncentrera oss på våra arbetsuppgifter. Dynamiska glas är därför bättre både för människa och miljö. Produktionen går till så att en lång plastrulle matas in i sputtermaskinen. Här inne får plasten sina elektrokroma skikt av wolframoxid och nickeloxid. 2 sputtrade plastfilmer sätts sedan ihop med ett så kallat elektrolyt och när det är gjort så har vi en elektrokromfolie och den här folien lamineras in i ett glas som slutligen monteras in i ett fönster. Det är oerhört viktigt att den sputtrade filmen får rätt egenskaper. Därför kvalitetssäkrar och dokumenterar vi varje steg i produktionsprocessen väldigt noggrant. Allt producerat material testas med upprepade upp- och urladdningar i höga och låga temperaturer för att kunna säkerställa livslängd och prestanda. Något förenklat så kan man säga att ConverLight Dynamic funkar som ett tunnfilmsbatteri. När det laddas upp så blir det mörkt och när det laddas ur så blir det ljust. Om då styrsystemet får ström från en solcell så blir det självförsörjande och helt trådlöst. Det kan ju också kopplas till ett fastighetssystem. Att kvalitetssäkra och testa är några av de viktigaste anledningarna till att vi byggde upp en egen produktion här i Uppsala. Då har vi löpande kontroll. Om vi upptäcker något i kontrollerna eller testerna så kan vi justera och åtgärda problemet direkt och garantera kvaliteten på allt som lämnar fabriken. Det unika med ConverLight Dynamic, det är hur de produceras. Genom att sputtra elektrokroma skikt på plast istället för på glas så blir tillverkningen mer klimatsmart och flexibel när det gäller storlek, form, produktion, förvaring och transport. Ingen annan kan leverera lika stora dynamiska glas som ChromoGenics och i lika många unika former. I fabriken produceras just nu glas på väg till en byggnad i Oslo. Det finns många utvecklingsmöjligheter, inte minst med frammarschen av smarta byggnader och hem. Vi har exempelvis tagit fram ett styrsystem som är kompatibelt med Samsung's SmartThings Hub för det smarta hemmet och den kan nu styra våra fönster igenom deras app och den styr ju också lampor och annat med. Det fungerar väldigt bra nu och vi går en dynamisk framtid till mötes. [Foreign language] Hälsningar från Greger och där öppnar vi upp för frågor. Tack så hemskt mycket.] Leder du det här Lars?] Ja. Jag börjar lite grann så. Spela in här. Du, ja, var ska man börja? Nu ska vi se. Det här är ju lite. Det ser ut som att det är som en hamburgare, glas, ChromoGenics, glas. Eller är det, hur många skikt är det egentligen i det färdiga fönstret? Ja, det kan man säga. Om vi tar det från början så i en glasfasad så har du en glaskassett som består av 2-4 glasskivor för att ge en gott isolervärde. En av de glasskivorna levererar vi och det är då en lamell av 2 glas och våran folie emellan. [Foreign language] ChromoGenics 1.0 om jag lite kallar det. ChromoGenics gjorde allt det här och sålde färdiga fönsterglas. Nu söker ni partners runt om i världen för er teknik och ert, kallar du det laminat eller? Ja, det kan man säga. Folie eller laminat. Ja, just det. Och de integrerar det i sin försäljning. Ja, precis. Vi det är vår affärsmodell och vår strategi. Vi behöver ta det här steg för steg för att se till att vi gör det här på ett kvalitetssäkrat sätt. Det är oerhört viktigt. Vi har gått ifrån att ta entreprenadansvar, till exempel för den här byggnaden här, där vi hade hand om hela installationen. Det har vi slutat med. Nu har vi installatörer och fasadentreprenörer som kan göra ett bra jobb. Vi har också slutat med att bygga glaskassetter. Det finns andra som kan göra nu. Vi är inte riktigt framme där vi har partners som kan laminera in våran produkt själva i dag. Vi vet att branschen finns. Vi för en nära dialog med dem och vi kommer börja den tekniktransfern under året med utvalda partner för att sätta det programmet. Det är oerhört viktigt att det här görs korrekt och delvis med våran IP så att det blir en kvalitetsprodukt ut till kunden. Vi kommer inte springa in i det, utan vi kommer att göra det rätt. Jag förstår att det är viktigt för ChromoGenics att det är er IP. Om vi tar det lite kort bara. Skyddar ni det här bra eller är det öppet för att tas isär och kopiera? Bolaget har ju en historia från Ångströmlaboratoriet, så det är en forskarhistoria och mycket en patent- och IP-historia skulle jag säga. Vi har en bred och stark patentportfölj med 18 olika patentfamiljer. Vi har även patent på hur man kan kundanpassa och skära till och bygga in själva folien. Det är något vi vill sätta i händerna på rätt partners. Där har vi även patent inom det. Vi hade Midsummer här, haft dem några gånger, solcellstillverkaren. De har ju också sputtermaskiner. Vi gör bara en sån här catch-up för oss som inte är proffs. Vad är en sputtermaskin? En sputtermaskin, det är en maskin som du kan belägga en yta med i vakuum och att du avdunstar då. Vi kan till exempel ta en metall och du sätter in då en yta du vill belägga in i den här vakuumkammaren och så skjuter du då joner på den här metallen som avdunstar och landar då, oxideras och landar på det som du vill belägga. Så det är en process där du kan göra väldigt tunna och väldigt exakta ytbeläggningar av olika metaller och oxider. Det finns andra typer av beläggningar också som kan ha högre hastighet. Men vad det gäller riktigt tunna och riktigt jämna högpresterande beläggningar, tunnfilmsbeläggningar, då är sputteringen att föredra. [/Foreign language] Jo, jag vill deklarera först bara att jag är sympatiskt inställd till produkten. Jag har följt bolaget länge och hittills har det gått jävligt dåligt om man får uttrycka sig rätt fränt. Ni har kvalitetsproblem i produkten. Är de lösta? Har jag två frågor. Måste de här rutorna anslutas till nån strömkrets för att fungera? Du nämnde i förbigående att vi kombinerar med statiskt solskydd. Man skulle ju vilja att det här ensamt räckte så att man slapp de statiska solskydden. Ja, men då ska jag svara på det. [Foreign language] Sen slutligen så måste ni övertyga de här glasrutetillverkarna att acceptera er produkt. Det är ju helt avgörande för om det här ska bli en framgång eller inte. Det kan nog vara ett bekymmer. [/Foreign language] Då ska vi ta det här i ordning. Vi kan prata om kvalitetsproblemen. Bolaget har en ganska lång historia. Flera har vi säkert kanske varit med på resan också. Bolaget gick på börsen 2017. Gjorde då bedömningen att produkten var klar, att vi kan lansera den här produkten men köpa en av de sputtrade filmerna från marknaden. Det finns en marknad för sputtrade material. Det visade sig under 2019 att kvaliteten på den här sputtrade filmen, jämnheten på den här sputtrade filmen var inte tillräckligt god för vad ChromoGenics behöver göra med produkten. Den är okej för många andra applikationer, men inte för oss. Då stoppade ChromoGenics försäljningen av produkten och tog då beslutet att göra en kapitalanskaffning för att ta egen kontroll över den här sputtringsprocessen. Nu har det tagit 1.5 år för oss att trimma in den här utrustningen och klara alla våra kvalitetstester och långtidstester. Från och med förra sommaren är vi igång igen med vår egen kvalitetssäkrade produkt. Nu har vi kvaliteten under kontroll. Det var svaret på din första fråga. Nu ska vi se nummer 2. Det var... [Foreign language] Anslutning. Bra fråga. Vi har lite olika lösningar. Vi har en fördel med vår teknik att vår lösning drar väldigt lite energi. Det betyder att vi har möjligheten att alstra den energin vi behöver igenom en solcell. Så vi kan göra ett helt autonomt fönster om vi vill. Där den lilla potential som behövs för att ställa om från mörkt till ljust kommer från en solcell. Så den möjligheten har vi. Vi kan även då styra. Vi kan få tillräckligt mycket energi för att styra fönstret trådlöst också via den här solcellen. Det är vi ensamma om att kunna göra. Ibland väljer man ett styrsystem som kopplas in och dras med kabel. Ibland kan man välja ett styrsystem som är helt trådlöst och som även energin genereras via solceller. Oslo är ett exempel på det. Det finns en begränsning på exakt hur stora glaspartierna kan vara per solcell, men det är någonting som vi kan göra. Varför kombination med statiskt solskydd? Bra fråga. Jo, det är så att det är inte en kombination i samma glasparti, utan det kan vara så på en norrfasad att man väljer att ha ett statiskt solskydd och på sydfasaden att man vill ha ett dynamiskt solskydd. För en helhetslösning för ett bygge så kan, så är det, så hade det varit en intressant produktkombination för oss. Oslo är ett exempel. Där är vissa glaspartier statiska och vissa glaspartier är dynamiska då. Beroende på värmelast och vad man behöver åstadkomma som arkitekt och energikonsult. Slutligen övertyga glasrutetillverkaren. [Foreign language] Ja, jag skulle säga att det är ett mindre problem, skulle jag säga. Glasrutetillverkarna är ganska långt nedströms i beslutsprocessen. De vi verkligen behöver övertyga, det är Vasakronan och Akademiska Hus, energikonsulter, fasadkonsulter, arkitekter, som bygger och skapar de här nya energilösningarna. Glasbranschen kommer leverera. Vi ser det här väldigt mycket i två olika steg. Vi ser att vi behöver generera efterfrågan, generera förståelse hos arkitekter, energikonsulter. Vi jobbar mycket med livscykelanalys och energiberäkningar tillsammans med dem. Vi behöver leverera tillsammans med glasbranschen, där de har möjlighet att leverera våra lösningar kostnadseffektivt och lokalt till sina kunder. Det är så vi tänker. Var det svar på din fråga? Du pratade lite om styrning här. Är det alltså möjligt att när jag nu lyckas med mina placeringar i år och köper en kanonvilla på Lidingö eller Djursholm och så vill jag ha det här. Kan jag då sätta in det som privatperson och ha en app så jag kan skruva de här upp och ner och sådär? [/Foreign language] Det är möjligt. Vi har, vi tittar på att erbjuda någonting för privatmarknaden i Sverige. Vi har gjort några villor. Vi har gjort den här bostadsrättsföreningen till exempel. Så intresset finns och möjligheten finns. Vi har en smart home-lösning tillsammans med Samsung, där vi jobbar med SmartThings. Så vi har en lösning som är helt appstyrd. Vi ska hitta rätt partnerskap för den svenska privatmarknaden. Fokus för oss är kommersiella fastigheter i första hand. Men det finns ett stort intresse från privatmarknaden också. Ja, det förstår jag. Det är ju, hem är ju i fokus och jag kan tänka mig att det är cool-faktorn och inte bara energibesparingen utan- Absolut. En sak till som flyttar in i min smartphone. Absolut, absolut. Jag vill återansluta lite grann till första frågan här med kvalitetsproblemen och då har ni haft en del garantiåtaganden också. Är alla de garantiåtagandena genomförda nu och kostnadsmässigt alltså i bolaget? Hur ser det ut? Vi har kostnadsfört det. Vi gjorde en reservation i andra kvartalet förra året på runt SEK 18 miljoner. Vi har 21.5 miljoner i reservationer för reklamationer. De är inte utförda. Vi har varit i en fas där vi har prioriterat nyförsäljning nu. Under 2022 kommer vi göra viss del av omleveranser och viss del av nyförsäljning. Det är en balans och en nära dialog som vi har med ofta samma kunder ska jag säga. Tack. Jo, jag har bara en kort fråga. Det är själva tekniken. Jag förstår liksom inte det där. Du säger att det är solceller. Är det så att det är en isolerad, ger en isolerad effekt? Eller är det så att med solcellerna så kan du också skapa värme in till fastigheten? Att glasrutan blir varm så att du slipper ha element? Eller är det en korkad fråga? Nej, det är inte en korkad fråga. Jag ska förtydliga lite här. Vi erbjuder ett fasadmaterial som är solceller. Sätt det åt sidan. Det är en helt separat produkt. Nu släpper vi det. Nu har vi vårt dynamiska glas som ju är som dynamiska solglasögon. Vi kan välja och styra hur mycket solljus och värme vi ställer in. För att kunna göra det här dynamiskt, den här omställningen, så behöver vi ström. Den kan vi alstra genom en liten solcell som vi sätter någonstans på fasaden, någonstans in i rutan. Är det svar på din fråga? Vad vi gör då? Den stora miljöboven för fastigheter, det är värmen. Det är den du måste kyla bort. Kyla gör vi ofta med el. Det är det stora problemet. [Foreign language] Då gör vi så att vi ställer in så att vi får in bara så mycket solljus och värme som vi behöver när det är varmt ute så vi kan minimera kylan. På vintern i våra breddgrader så vill vi också ha in värme. Då kan vi ställa glasen och styra glasen så att vi släpper in så mycket värme som vi vill ha in igenom solstrålningen in i lokalen på vintern. Den möjligheten har vi också. Då blir rutan varm?] [Foreign language] Rutan släpper in, rutan absorberar inte värmen, utan vi väljer hur mycket som vi släpper in eller hur mycket som vi reflekterar. Rutan i sig blir inte varm, utan det är vad som strålar in igenom den. Jag har en fråga. Det kanske inte stämmer in i det här programmet riktigt, men den kom fram för mig. Det finns ju väldigt mycket bilar i Sverige i dag och i världen. Har det varit några funderingar på att kunna utveckla det för bilrutor? För varje dag i reklamen på tv så säljs det bilrutor. De har skador och grejer. Då kom tanken. Är det någonting som ligger i botten för er den panelen? Det är en ytterst relevant fråga. Av samma anledningar som att fastigheter vill minimera miljöpåverkan och minimera kylbehovet. Nu ska jag inte ta gift på det här, men jag har för mig att 40% av energianvändningen för en buss är luftkonditionering. Så att kan man då minska värmelasten på ett tåg eller på en buss, men också en personbil, så har det väldigt stor påverkan på energiprestandan på det transportmedlet. Så det här är absolut intressant för oss. Vi är ett litet bolag. Vi behöver fokusera för att lyckas. Vi fokuserar nu framför allt på kommersiella fastigheter. Men visst finns det ett intresse från fordonsbranschen och visst finns det dialoger. Absolut. Det märks att ChromoGenics 1 och ChromoGenics 2. Det märks att den diskussionen finns och det finns en frustration bland era gamla ägare. Vi har fått in några frågor här. Jag ska ta någon av dem här eller ett par av dem. Här är någon som har summerat. Sista 5 åren har ChromoGenics gjort emissioner till en total av SEK 680 miljoner kronor. Ja, det var mer brett konstaterande av fakta. Hur länge bedömer ledningen att kassan räcker och planeras ytterligare kapitaltillskott? Ja, kapital, det är ju någonting som styrelsen tittar på löpande. Så mer än det, vi släpper vårt bokslut här den åttonde februari. Så då kommer ni kunna läsa mer om vår finansiella situation och vår likviditet. Vi hade efter tredje kvartalet SEK 18 miljoner i kassan. Och finansiering, det är ju någonting som styrelsen tittar på kontinuerligt. </Foreign language] Just det. är väl en annan fråga, lite mer mjuk, mjukhård. Förra året installerades 2 stycken sputtermaskiner, säger frågan den här, varav enbart 1 producerar. Det verkar vara en tidskrävande process att skala upp och göra egentillverkat dynamisk folie. Kan jag få lite färg på det? Absolut. Under 2020 fick bolaget möjligheten att köpa sputtermaskiner från ett konkursbo och var det allt eller inget. Bolaget köpte faktiskt sammanlagt 4 sputterar, varav 2 är för forskning och utveckling, mindre, och 2 fullstora industriella sputterar. Vi behöver inte använda båda de industriella sputterarna för tillverkning av elektrokromfolie ännu. Vi hoppas ju givetvis i framtiden att vi ska göra det. Något som är en flaskhals för oss, det är kompetensen och kunskapen kring den här sputterprocessen och att utveckla och dra i gång och trimma in de här maskinerna. Vi har fokuserat på Sputter 1 för att komma i gång där. Det har tagit tid. Vi är inte framme än och i det, men vi är i gång och vi producerar en kvalitetsprodukt. Det betyder att vi inte har lagt så mycket tid på Sputter 2 för att få i gång den. Våran plan är att dra i gång Sputter 2 och att vi har möjlighet att använda den för legotillverkning av sputtrat material där vi inte behöver den själva i närtid för elektrokromt material. Vi får tillräckligt stora volymer från Sputter 1. Den finns där och investeringen är tagen. [/Foreign language] [Foreign language] Vi tar en till fråga här nere. Jag kommer med micken. Två stycken kanske. [/Foreign language] Alltså sådana här glasögon som anpassar sig efter solen. Tillverkas det sådana fönsterglas redan? Bra fråga. Vi kan börja med den. Det finns lite olika dynamiska teknologier. Det finns termokroma glas. De ställer om sig beroende på temperatur. Det finns fotokroma glas som ställer om sig beroende på hur mycket ljus eller lux som de får mot sig. Du kan tänka att de här solglasögonen är någon av de varianterna. Det finns några inbyggda begränsningar i det här. Du kan inte aktivt styra dem. Så vi ser att marknaden och the adoption rate för de här passiva teknologierna går ner och fokus blir mer och mer på de aktiva teknologierna där du aktivt kan styra glaset själv. Och då kommer vi till den egentliga frågan. Hur pass mycket effektivare blir det när du kan styra dem själv? Ja du, jag har ingen siffra på det exakt. Det måste jag säga. Det beror nog på användarcaset skulle jag vilja säga. Så där har jag ingen siffra på det. Men däremot ser jag att i marknaden så ser vi ett stort intresse för aktiva lösningar och den marknaden växer och vi ser de passiva lösningar så att säga minskar i intresse och minskar i adoption i marknaden. [Foreign language] den andra frågan egentligen, det är kostnaden. Alltså, hur mycket påverkas priset för glaset? [/Foreign language] Ja, det är ju en bra fråga förstås. Vi kan ta det här bygget som ett exempel. Det här är en bostadsrättsförening, ett nybygge. De kom på lite sent i byggprocessen att värmelasten i de här stora fina glaspartierna med den här fantastiska utsikten var lite för högt. Och då började man titta på en lösning för att minska värmelasten. Då tittar man på traditionellt solskydd och så kom vi in i diskussionen. Och de valde oss, vilket vi är väldigt tacksamma för. Och när vi tittar på kostnaden vad de har sagt till oss efteråt så var det en likvärdig kostnad för dem. Att gå på ett traditionellt solskydd för att minska den här värmelasten eller gå på vår lösning. Men skillnaden med vår lösning är att då har de ju fått behålla den här fina utsikten. Om det är svar på din fråga.] Ja, det här med aktivt och passivt sådär fotokromatiska glas har man ju haft. Då, vi fick en idé på en bil här. Kan du göra mina glasögon så att jag kan aktivt styra dem? Ja, bolaget från de tidiga åren kunde inte tillverka så stora glas som behövs i fastigheter och experimenterade då med motorcykelvisir och många andra applikationer för att visa på möjligheterna med tekniken. Så det går, men det är inget som vi fokuserar på. Utan vi fokuserar på en mogen marknad som behöver ställa om och det är fastighetsbranschen. Och mycket glas och stora glas. [Foreign language] Du, er besparing är ju att stänga ute värme. Det känns som det finns många länder i världen där den besparingen stänger ute värme är mer värd än i Oslo. Bra fråga. Ja, det är ju såhär att värme in i en fastighet kan ju komma från två håll. Dels kan det ju komma från att det är varmt ute. Det kan vi inte göra något åt. Sen kan det komma från solljuset som strålar in igenom glaset. Det kan vi däremot styra. Och det är faktiskt intressant att se att i Norden och norra Europa så har vi fastigheter med höga isolationsvärden. Vi är bra på att isolera, vi är bra på energieffektivitet. Det för med sig att en större andel av värmelasten kommer igenom fönstret. Så att därför är faktiskt norra Europa, det är en bra marknad för oss. Hänger du med? Jag tror det. Det var inte så kraftig effekt på att det var bättre i Abu Dhabi än i Oslo som jag förutsatte. Nej, precis. Att det är varmt ute i Abu Dhabi när du öppnar dörren och det blir varmt, det kan vi inte göra något åt. Eller att de har dåliga fasadmaterial i isolering. Det kan vi inte göra något åt. Men däremot värmelasten som kommer in igenom glaset, det kan vi göra åt. Det är viktigt i Abu Dhabi, men det är också väldigt viktigt här. För vi får en ganska stor del av vår värmelast in igenom glaset och vi har väldigt välisolerade hus. Så det blir varmt. Värmen försvinner inte. [/Foreign language] Ja just det. Bra, det där är intressant. Det finns ju en fälla. Jag gick i den också innan jag började ska jag säga. Man kan vara, veta att man inte vet, men farligare än det för oss investerare är att man tror att man vet. Ja, apropå det. Det bästa är ju att veta, det förstås. Någon som vill ha sista frågan till. Vänta, ja, du får micken, sen får du prata. [/Foreign language] Vänta, sen får du sista frågan. Jo, det är det här med solcellsbiten som du berättade. Du hade ett filter för solceller. Du berättade, som man kunde alstra energi ur [Foreign language] Då är det såhär, den fasta fasaden här. Man skulle inte kunna lägga en sådan folie på själva fasaden för, som sparar energi. Det är exakt det vi gör. Nu har jag ingen bild med det med mig här, men vi gjorde ett case i Drammen som var väldigt häftigt. Tänk er, tänk er Hötorgsskraporna. Energibovar. Fruktansvärt dåligt energivärde och nu gör de ju renoveringar för att förbättra detta. Det var en Hötorgsskrapa i Drammen kan man säga. De behövde göra en väsentlig förbättring av sin energiprestanda. Då kom vi med och levererade dynamiska glas för glaspartierna och levererade då vårt solcellsfasadmaterial för fasaden där det då inte är glas. Så att vi kunde generera energi från fasaden och vi kunde kontrollera värmelasten där solen skiner in. Varför var det då så viktigt med våran solcellsfasad? Jo, precis som Hötorgsskraporna så var den här byggnaden från sextiotalet och K-märkt. Fick inte ändra någonting i stadsbilden. Den var tvungen att ta exakt rätt gröna nyanser på den här fasaden. Det var inte aktuellt att sätta stora svarta solceller på den här fasaden, utan då kunde vi leverera ett solcellsmaterial, ett fasadmaterial som genererar energi som vi färgade in i exakt rätt ton så att vi fick det här godkänt av stadsbyggnadskontoret kan man säga. Det är en kombination, det är ett komplement. Det är inte en produkt vi har själva, utan det är någonting som vi säljer som en del av vårt erbjudande i Skandinavien. Utan det dynamiska glaset, det är vår core och det är det vi tillverkar själva. Vi kallade er i början här för fönstrens Mips och liknelsen är ju att Mips har lyckats med en otrolig sak. De tar sitt lilla system och säger till SCOTT och POC och alla hjälmtillverkare att ni ska ta in det här, ni ska inte göra det själva, utan ni ska sätta in Mips och ni, vi gör det bättre än vad ni kan göra och er hjälm blir bättre. Det har man lyckats med. Det här liknar ju det ganska mycket. Ni har ju faktiskt, det är en väsentlig förändring så att säga. Ni tog in er viktiga core själva men gav bort fönstertillverkningen. Det synes vara en korrekt sak och mer nästan varför tog det så länge om man ska tänka på emissionerna. Du har ju två saker där. Du måste dels övertyga fönstertillverkaren om att det här kommer. Sen måste du övertyga om att ni gör det bättre. De blir bättre med er än att kopiera er eller ta View eller något annat. Kan du ticka av båda dem? [/Foreign language] Ja, det kan jag absolut. Vi har ju en stor skillnad om vi tittar på View och SageGlass. Jätteduktiga, bra företag och bra produkter. De har en fönster- och glastillverkning i U.S. De skeppar till Europa och runt om i världen. Det finns en bransch, en global bransch som modifierar och kundanpassar glas. De gör brandskyddsglas. Det är en lamineringsprocess. De gör säkerhetsglas. Det är en lamineringsprocess. De gör andra typer av solskyddsglas. Det är en lamineringsprocess. Det finns en bransch där ute som gör det här. De har inte tillgång till View och SageGlass, men de har kunder. De har know-how. De kan glas och de finns nära. De kan laminera in och bygga in vårt laminat precis som många andra med lite hjälp och know-how från oss. De har inte tillgång till en dynamisk produkt idag. [/Foreign language] Nej, men det låter bra. Till och med inklusive att det verkar vara ganska svårt att få i gång sputtermaskinerna. För det betyder att om det är svårt för er kommer det vara svårare för dem. Ja, nej, det kan man önska dem lycka till. Om de är så bra. [/Foreign language] Det var en av våra längre frågestunder och tiden lider. Vi ger en applåd till ProHearings. [/Foreign language]