Så, nu är klockan sex. Jag får välkomna alla som har anslutit sig till den här investerarpresentationen ikväll. Jag är Peter Falk, jag är VD på Cyclezyme och ikväll ska jag presentera bolaget och allting spännande som vi jobbar med. Cyclezyme. Vi har tagit fram framtidens lösning för plaståtervinning. Vi möjliggör plaståtervinning på ett helt nytt sätt. Man kan säga att världen befinner sig i en plastkris. Plastproduktionen har ökat mer än 200 gånger sedan 1950-talet och man räknar att det kommer att tredubblas fram till 2060. Plasten som inte återvinns hamnar i miljön och orsakar skador för ungefär 1,5 biljoner dollar varje år som slår mot hälsan, från spädbarn till de äldre. Man uppskattar ungefär 200 miljoner ton plastavfall hamnar i vattenekosystem, vilket motsvarar ungefär 2 000 sopbilar per dag. Bara 9% av all plast från förpackningar återvinns idag och att elda upp det gör det inte bättre i och med att man släpper ut en hel del fossilt koldioxid. Bara i Sverige står plasten som vi eldar upp för 8% av all CO2-utsläpp. Vad gör man åt det här då? På hemmaplan här i Europa har man skärpt kraven när det gäller återvinning. Bland annat har man från och med i år ett krav på 25% återvunnen plast i nya förpackningar. Det här kommer att öka successivt upp till 30% 2030. Man diskuterar även ett förbud mot plast som inte kan återvinnas. Även textil är någonting som man fokuserar mycket på, att det ska bli cirkulärt fram till 2030. Det finns en egen strategi för detta, där det bland annat ingår krav på insamling och återvinning av kläder. Man lägger mycket ansvar på producenterna att de ska ta ansvar för hela livscykeln för olika plastprodukter. Det här påverkar givetvis alla möjliga sektorer, allt från dagligvaruhandel, snabbmat och e-handel. Resultatet av det här är att det är stora mängder plast som måste in i nya produkter. De här enorma volymerna som det handlar om måste återvinnas på ett effektivt sätt. Det är här Cyclezymes teknologi kommer in. Hur fungerar vår teknik? Vi har utvecklat enzymer som kan bryta ner PET-plast. Det är en av världens vanligaste plastsorter. Det används i allt från dryckesflaskor, matförpackningar, textil, alltså kläder, och även olika typer av konstruktionsmaterial. Den här plasten består av långa kedjor av etylenglykol och terptalsyra som kallas för monomerer. Vad vi gör på Cyclezyme är att vi har ett enzym som kan bryta ner den här plasten till byggstenarna, helt utan någon förbehandling av plasten. Det enzymet gör är att den klipper den här plastkedjan till byggstenar som håller väldigt hög kvalitet, så de kan användas i nya produkter igen. Det vi har utvecklat är en process där vi får en hög renhet av de här byggstenarna och vi kan på det sättet sluta plastens kretslopp. Inte bara det, utan processen har också en väldigt låg energiåtgång och en bra klimatpåverkan. Det är inte konstigt att vi har blivit kontaktade av kunder från hela världen som har visat intresse för vår teknik. Om vi tittar lite närmare på vad är egentligen ett enzym för något? Det är egentligen ett protein, så det består av aminosyror. De är ordnade på ett väldigt speciellt sätt som gör att de sänker energin som går åt i en kemisk reaktion. I det här fallet för att spjälka eller hydrolysera plastpolymerer. Enzymet behöver ingenting annat än vattenmolekyler för att köra den här processen. Bilden nedan visar en bit av PET-plast där enzymet löser upp plasten successivt. Det är bara med hjälp av vatten, vilket gör processen väldigt miljövänlig och säker. Vi satsar på att ta oss an det allra svåraste plastavfallet som finns på marknaden idag. Där till exempel mekanisk återvinning fungerar dåligt. Det kan handla om färgad plast av PET, till exempel en sådan här ketchupflaska eller svart plast. Det kan också vara flerskiktsplast, så kallat laminatplast, som man använder för att förpacka till exempel olika livsmedel. Sådana här plastavfall idag finns det ingen existerande teknik som fungerar bra, eller tillräckligt bra, så det skickas nästan uteslutande till förbränning eller deponi, att man gräver ner i jorden. Vi löser detta med våra enzymer, i och med att våra enzymer kan bryta ner även färgad PET-plast och flerlagers plast. Enzymet fokuserar inte på andra saker som finns i plasten, utan bara på polyesterpolymeren, vilket gör det möjligt att återvinna plast som idag klassas som ej återvinningsbar. I och med att de här plasttyperna, den här PET-plasten eller polyester, är så spritt, man har hittat så många olika användningsområden för den här polymeren, gör det att vi har väldigt brett användningsområde för vår teknik och därmed väldigt stor marknadspotential. Vi har dels förpackningar, PET av typ 1, vilket kanske är vår första och mest direkta marknad. Här har vi en väldigt klar affärsmodell och en bevisad enzymprestanda. Ett annat intressant område som det pratas mycket om är textiler, och där är det så idag att mer än 50% av all textil som tillverkas idag är polyester. Det är egentligen samma molekyl som finns i PET-flaskor. Många aktörer inom modebranschen, till exempel Hennes & Mauritz, har visat stort intresse för att återvinna just polyester. Även inom lagstiftningen finns det ökade krav på både insamling och återvinning av textil fram till 2030. Sen används också PET i många andra tillämpningar, även kompositmaterial. Det kan vara allt från bilar, fordonsindustrin, bygg, vindkraftvingar. Här kan man tänka sig att vårt enzym kan vara användbart för att bryta ut PET-komponenterna ur olika blandmaterial. Om man tittar lite mer specifikt just på textil så är det nästa stora marknad för återvinning. Det är för att textil idag återvinns till ungefär bara 1%, medan om man tittar på till exempel förpackningar så pratar man kanske om 10%. Det är fortfarande väldigt lite förpackningar, men textil har man uppmärksammat mycket just i media för att det byggs upp stora berg av kläder och där man inte har någon teknik som fungerar för att återvinna dessa plagg. Det har att göra med att kläderna består av olika typer av textilfiber ofta, de kan vara färgade och så vidare. Här, i och med att polyester är samma typ av polymer som PET så kan vi använda vårt enzym. Det ligger i linje med den lagstiftning som kommer att man har krav på insamling av textil, vilket är obligatoriskt från och med i år. Man har även satt upp väldigt kraftfulla mål att vi vill ha 100% återvinningsbara och cirkulära kläder senast 2030. Det här är givetvis en enorm marknadspotential där vi har en årlig produktion globalt på 125 miljoner ton polyester. Här finns många modebolag som vill ta sitt ansvar och börja återvinna mer av de produkter de sätter på marknaden. Vår teknik möjliggör återvinning av polyester med bibehållen kvalitet på dessa byggstenar. Om man tittar lite på hur vi jobbar tillsammans med kunder, gör vi så att vi startar upp en förstudie där vi kör tester med riktiga avfallsströmmar. Där vi testar enzymet på olika typer av olika fraktioner som vi får in. Sen väljer vi fram den enzymvarianten som fungerar bäst för varje plast. Sedan optimerar vi den här processen på olika temperatur, pH och så vidare. Tanken är att vi ska kunna lätt använda det här enzymet hos en kund som kanske har en befintlig infrastruktur. Antingen för insamling av plastavfallet, men kanske även någon typ av processutrustning. Steg två, när vi har genomfört den här förstudien, är att vi går från en pilot till sedan industriell skala. Kunden köper vårt enzym i takt med ökade volymer av återvunnen plast. På det här sättet kan vi bygga långsiktiga och skalbara affärer. Vi har ett sådant här pågående samarbete med en ledande aktör i Norden som jobbar med återvinning och miljöteknik. Den här aktören, de behandlar stora mängder avfall varje år och de har verksamhet i flera länder. Fokus i den förstudien är nedbrytning av PET-plast utan någon förbehandling av plasten. Syftet är här att verifiera prestanda av våra enzymer och anpassa vår process efter de industriella behov som finns. Nästa steg i den här förstudien är, efter de här resultaten har genererats, att gå vidare att köra pilotprojekt i lite större skala. På sikt teckna ett kommersiellt avtal och börja sälja enzym per ton plast som återvinns. Vi söker liknande samarbeten i andra regioner där vi kan hitta en återvinningsaktör som har en bra lokal förankring. Sen att man växer med den aktören i volymplast som återvinns årligen. Ett annat användningsområde för vårt enzym är faktiskt att återvinna annan sorts plast, till exempel polyolefinplast, polyeten, polypropylen. Här har man jobbat länge med en teknologi som heter pyrolys, där man hettar upp plasten till väldigt höga temperaturer, 400-500 grader. På det sättet kan man bryta sönder strukturen och utvinna en olja igen, som man kan använda som bas för att göra nya kemikalier och ny plast. Problemet för den här industrin är att PET-plast, som ofta ingår i blandade plastflöden, avfall, försämrar processen avsevärt. Det har att göra med att det finns syreatomer kopplat på de här plastkedjorna i PET-plasten, vilket bildar olika typer av biprodukter som till slut sätter igen de här reaktorerna, så de inte fungerar. Då måste man stänga ner och rengöra, och det kostar pengar. Vi har redan testat det här och vi har redan sett att vårt enzym kan selektivt bryta ner PET-plast ur blandad plast. Det här möjliggör att man kan återvinna de här andra plasterna som är kvar, som enzymet inte bryter ner, med pyrolys. Här har vi en pågående förstudie på detta. Nästa steg är att testa det här materialet som vi har behandlat på labbet i en pyrolysreaktor i labbskala och visar att den här pyrolysoljan håller en högre kvalitet när man plockat bort PET-plasten. Detta är intressant för alla bolag som jobbar med någon typ av kemisk återvinning. Vi har en skalbar och tydlig intäktsmodell där vi kommer att sälja enzym och även licens per behandlad mängd plast. Vi uppskattar att man kan ta betalt ungefär 2 kronor per kilo återvunnen plast som en licenskostnad. Sen till det tillkommer en enzymförsäljning där vi har räknat på vad det kostar att producera, vad vi kan sälja det för och där vi kan uppnå en god vinstmarginal. Det finns även möjliga intäkter att få del av, alltså det vi kan sälja tillbaka till marknaden i form av återvunna monomerer, terptalsyra och etylenglykol, där marknadsvärdet för dessa monomerer ligger på ungefär 10 kronor per kilo. Om man tar ett exempel, om man har en kund som skulle processa 5 000 ton årligen så skulle det generera licensintäkter på ungefär 10 miljoner per år. Till det tillkommer intäkter på enzym och möjliga intäkter på sålda monomerer också. Det här betyder att vi kan nå break-even redan vid en relativt liten anläggning på några tusen ton plast per år. Man får inte glömma bort att marknadspotentialen för PET och polyesteråtervinning är betydligt större än så. Den globala PET-marknaden består av 25 miljoner ton årligen och textiler 125 miljoner ton. Med tanke på att så lite av detta återvinns idag så är marknadspotentialen nästan obegränsad här skulle jag säga. Om man tittar på hur det ser ut i Sverige, ungefär genererar vi lite mer ungefär 1,5 miljoner ton plastavfall totalt i Sverige, vilket består av olika kategorier av plastavfall. Där blandat avfall från hushåll och företag är den största kategorin. Här har vi väldigt låg återvinningsgrad. Där kan våra enzymer göra nytta att vi kan plocka bort PET från det här blandade plastavfallet. Så det sedan resterande del kan återvinnas mer effektivt genom till exempel pyrolys. Om man tittar så globalt hur det ser ut och även i Europa på förpackningar så har vi 5 miljoner ton årligen. PET är typ 1 och globalt är det 25 miljoner ton. Efterfrågan på återvunnen PET ökar väldigt snabbt på grund av nya lagkrav. Inte bara i Europa utan även i andra regioner i världen. Sen om man tittar på textil så har vi en ännu större produktion av polyester. Under 25 miljoner ton per år. Här är det väldigt låg återvinningsgrad så det är väldigt stor förbättringspotential. Om man tittar på ett exempel, om vi skulle ha 1% av den globala PET- och polyestermarknaden så skulle det motsvara 3 miljarder i licensintäkter. För att summera det här som jag har gått igenom så är det att tekniken är skalbar och kan licensieras eller användas lokalt här i Norden. Vi siktar på att växa marknad för marknad tillsammans med industriella partners. Där har vi redan flera aktörer som har visat intresse. En intressant jämförelse som man kan göra om man jämför med ett bolag som har funnits längre på marknaden, en Cyclezyme som heter Carbios. De har också en teknologi för polyester och PET-återvinning. Den största skillnaden är att de gör en förbehandling av plasten, vilket kräver energi, vilket vi inte behöver göra med vår process. Vi har även ett enzym som vi har sett är bättre än Carbios. Sedan så är det ganska så likt när det gäller till exempel material de kan processa. Vi kan processa samma material som dem. En annan skillnad är att vi har en lägre capex i och med att vår process är betydligt enklare. Det möjliggör en mer global och effektiv spridning av teknologin. Deras börsvärde är 1,7 miljarder. Men som sagt, de har funnits längre på marknaden. De är noterade i Parisbörsen där för de som går in och läser lite mer om dem och gör en jämförelse med oss. Vi har ett eget avancerat utvecklingslabb i Lund där vi har nu all utrustning på plats för att köra allting från enzymutveckling, tester på olika plaster i liten skala och även uppskalning till 2,5 liter med bioreaktorer som vi har kommit igång med väldigt snabbt. Vi kan gå från labb till pilotskala på kort tid. Vi har kört experiment i liten skala, nu jobbar vi med bioreaktorer och sen ska vi snabbt kunna komma in till pilotskala och skala upp den här teknologin. Det har att göra med att det finns en extremt stor efterfrågan på teknologin. Vi har ett väldigt stort, nästan existentiellt hot mot mänskligheten när det gäller plastberg som vi bygger upp. Det finns ett momentum som vi ska dra nytta av. Jag kan nämna lite också om vår enzymplattform där vi jobbar med olika typer av datormoduleringar och maskininlärning för att designa nya enzymvarianter. Det här möjliggör att vi snabbare kan ta fram nästa generations enzym och enzymer för andra typer av plaster också i framtiden. PET är ju inte den bara enda plasten som är intressant att återvinna enzymatiskt. Det finns andra plaster, till exempel nylon eller elastan, som är relevanta till exempel för textilindustrin där det finns enzymer som vi kan vidareutveckla och kommersialisera. Vi har även en teknik som kan bryta ner mikroplast av PET. Här har man också satt upp mål att man vill minska utsläppen av mikroplast med 30% till 2030 inom EU. Hur gör man detta bäst? Det är dels att man minskar utsläppen från olika utsläppskällor. Till exempel inom mekanisk återvinning av PET-flaskor bildas det mycket mikroplast. Det kan även vara olika typer av polyester, textilfabriker och liknande som släpper ut mycket mikroplast. Men även vanliga hushåll, när man tvättar en fleecetröja så släpper man ut, vad är det, 700 000 mikroplastpartiklar av PET som vi skulle kunna kanske plocka bort med enzym. Sen kan man titta på i framtiden om man måste kanske till och med gå in att rena kroppen från mikroplast på olika sätt. Där enzymteknologi kan vara behjälpligt. Bakom bolaget är jag själv, som medgrundare och VD, och sen Javier som är tekniskt ansvarig. Jag själv har en bakgrund som forskare inom bioteknik och jag ansvarar för strategi, olika kundkontakter och så vidare. Även finansiering, där vi har sett väldigt stort intresse från olika investerare som vill in och investera i CycleZyme, vilket är väldigt, väldigt roligt. Sen har vi Javier som deltid också jobbar på Lunds universitet. Han är ju en erkänd expert inom enzymteknologi. Jag skulle se honom som en av de främsta experterna inom det här området i världen. Han driver vår enzymplattform, även för nästa generations plastnedbrytande enzymer, för polyester och även andra typer av plaster. Sen har vi ett bra samarbete med RISE när det gäller uppskalning av våra enzymer framöver, där de kan ta teknologin från våra bioreaktorer, 2,5 liter upp till flera hundratusentals liter. Sen har vi bra kontakter med olika bolag inom återvinningstextil och kemibranschen. Det var den presentationen som jag hade förberett och så har jag fått lite frågor också från skickat till mig som jag har svarat på, som jag tänkte gå igenom nu. Sen kan vi ta lite frågor på chatten efter. Första frågan: Vilka lärdomar kan vi dra från patentprocessen med det Europeiska patentverket? Det är kopplat till att vi fick det här patentet beviljat nyligen inom mikrovågor och enzymer. Det som jag har lärt mig från det här är att processen kan gå väldigt snabbt egentligen att få ett patent beviljat om du har en unik teknologi och du har väldigt väl underbyggda resultat som backar upp uppfinningen. Sen är det också viktigt att man har en bra patentbyrå som man jobbar med, som håller en hög kvalitet på alla ansökningar. Det här patentet som kommer att bli godkänt kommer att vara väldigt behjälpligt när vi kör dialoger med kunder och partners och även när vi söker pengar framöver. Jag är övertygad om att det kommer att göra stor skillnad. Fråga två: Vilken bolagskultur vill du bygga som VD? Hur balanseras akademi mot entreprenörskap? Jag vill gärna bygga en kultur i CycleZyme, där det är väldigt högt i tak, där man uppmuntras att tänka nytt och komma med nya idéer. Kärnan är entreprenörskap, men många av idéerna och tekniken föds inom akademin, den akademiska forskningen. Sen måste de här anpassas till marknaden, där kundernas behov kommer i första rummet. Fråga tre: Hur bygger ni team innan intäkter? Det är kopplat till det här hur man engagerar sina medarbetare. Där äger ju jag och Javier en betydande del av CycleZyme. I framtiden, om vi behöver rekrytera nyckelkompetens, kan vi diskutera olika typer av personaloptioner och liknande. Fråga fyra: Hur jobbar ni med LCA, alltså Life Cycle Analysis, och skalning för att bevisa miljönytta i industriell skala? Här skulle jag säga att vi har människor som kan det här med livscykelanalys på styrelsen. Vi kan även få stöd från RISE. Nu när vi har de här bioreaktorerna på plats, så genererar vi data som kan ligga till grund för den typen av beräkningar, som vi kan säga motsvarar vad det kommer bli i stor skala. Det är någonting som vi kommer ta fram nu löpande. Hur ser världen ut 2030 om ni lyckas med teknik och det slår igenom? Vi vill hjälpa kunder att bli cirkulära och att alla produkter egentligen som innehåller PET och polyester ska kunna återvinnas. Detta är i linje med de skärpta kraven som kommer inom EU. Vi vill hjälpa företag att uppfylla de här lagkraven som ställs. Vi ser att vår teknik 2030 lanseras ut globalt. Att det finns anläggningar som använder våra enzymer där det finns olika typer av material att återvinna. Vi ser gärna att vi är ledande inom återvinning av PET och polyester och även kanske andra typer av syntetfiber. Det stora om man tittar på stora perspektivet är att vi lyckas minska mängden plastföroreningar i naturen och att vi blir mindre beroende av fossila råvaror. Fråga sex: samarbeten. Fråga här: Vill ni bygga kapacitet själva eller signera ut tekniken? Det här vill vi göra så att vi vill kunna ha kunder som till exempel här i Norden, den här återvinningsaktören, att de bygger upp anläggningen och finansierar bygget av den och att vi säljer enzym till dem att använda i anläggningen. Vi kan ha en liknande modell så att vi licensierar ut teknik till andra marknader. På vissa utvalda marknader kanske man vill ha en joint venture. Det kan bli aktuellt också med den här återvinningsaktören i Norden att man bygger upp en joint venture-modell. Men att i alla lägen så ska kostnaden för att bygga själva anläggningen alltid ligga på den här samarbetspartnern, återvinningsaktören eller de som vill använda den återvunna råvaran. Det kan ju vara till exempel en polyestertillverkare eller PET-tillverkare som vill ha tillgång till återvunnen råvara så får de bygga en återvinningsanläggning för detta ändamål. Fråga sju: Första användningsfall, hur ser vägen ut från labb till industri? Steg ett är att vi har verifierat i liten skala i ett screeningförsök där vi hittar enzymer som fungerar på olika plaster. Steg två är att vi skalar upp till bioreaktorer, 2-5 liter där vi är nu. Den datan som vi bygger upp och får tillgång till i de här försöken kan vi använda för att sedan i steg två bygga en pilotanläggning hos, gärna hos en kund där man kan ta tillvara olika typer av materialflöden. Tanken är sedan att från den här piloten att man snabbt kan bekräfta skalbarhet och ekonomi och sedan besluta om att gå vidare och bygga en fullskalig anläggning som kan tas i drift. Här är fördelen igen att vår process är enkel med en låg capex som möjliggör snabba beslut och snabb uppskalning. Sen hade vi en fråga till: Hur påverkar EUs plast- och återvinningsdirektiv strategi och hur ser möjligheterna ut globalt? Jag skulle säga att EUs regler är centrala och att ökat krav på återvinningsgrad, återvunnet innehåll i nya produkter och alla de här möjliga förbud som ligger mot ej återvinningsbara förpackningar och liknande och insamling av textil. Allt det här driver på efterfrågan på vår teknik. Men det finns andra exempel globalt också, allt från Nordamerika till Storbritannien till exempel har en tax, alltså en skatt på förpackningar som inte återvinns. Japan har också en plaståtervinningslag och så vidare. Det finns många länder och regioner där man utarbetar liknande regler som inom EU just för att man ser vilka problem plasten skapar om den inte kan återvinns. Får jag tacka så mycket för mig. Det var den presentationen jag hade förberett. Nu kan vi ta lite frågor från chatten istället. Vi kan se här. Ni är varmt välkomna att skriva lite frågor. Ni kan också unmuta så kan ni också fråga direkt. Här har vi en fråga från Emil: Hur långt bort är det till kännagivande av era samarbetspartner? Det är en bra fråga. Det ligger inte hos oss att bestämma. Det är lite svårt att uppskatta. Men jag skulle säga att när man har avslutat förstudien och den är klar om man tar nästa steg så ser jag själv inget problem med att man skulle släppa namnet. Har vi en till fråga här? Hur lång tid tar det att bygga en fullskalig produktion? Står kunder för kostnaden? Jag skulle säga att bygga en fullskalig produktion, om man pratar om ett par tusen ton, låt oss säga 5 000 ton, tar inte så lång tid. För det är inte så stora anläggningar egentligen vi pratar om. Uppskattningsvis 12-18 månader skulle jag gissa. Det går betydligt snabbare om man redan har en anläggning till exempel för insamling och sortering av plast, där man kan bygga i närheten av den här anläggningen. Sedan är ju frågan om kunden står för kostnaden. Där är svaret ja. Kunderna som vi har pratat med och har diskussioner med, de är så pass intresserade av teknologin så att egentligen inte investeringskostnaden är ett problem. Utan när man kommer till det läget där man tar beslut så kommer det vara en liten del av hela processen. Capex som vi tittar på är väldigt attraktiv när det gäller återbetalningstid och liknande. Ni är ett litet företag, så hur många kunder kan ni hantera och arbeta med parallellt? Är det synergier när många, om det kommer med samma förfrågningar? Det är det ju. Om vi har kunder som efterfrågar till exempel återvinning av PET, så kan vi erbjuda samma teknologiska lösning, samma enzym. Sen har vi haft tur att vi fick kontakt med den här återvinningsaktören i Norden, för de kontrollerar marknaden här i Norden på ett bra sätt. Där man, det räcker egentligen med att man växer tillsammans med dem. Man bygger först en anläggning och sen flera. Sen har vi också fått kontakt med företag i andra länder och andra världsdelar, där man kan tänka sig också att de är en ledande aktör. Där de, vi etablerar ett samarbete med dem, och sen kan man växa på den marknaden. Vi behöver inte hantera hundratals kunder eller så. Det räcker kanske med tiotal. Så kan vi täcka en stor del av världsmarknaden egentligen. Det är inte så extremt många företag heller inom till exempel polyester, PET-tillverkning. Man har några stora aktörer som har global verksamhet. Har man den typen av samarbete så kan man skapa modellen i många olika regioner för återvinning. När tror du att ni når break-even? Så snart som möjligt skulle jag säga. Vi kan inte projicera, alltså uppskatta kanske i tid exakt, men vi håller medvetet en väldigt jämn förbrukning av resurserna i bolaget just för att vi vet att vi på det sättet lättare kan nå break-even snabbare. Jag skulle säga att det är inte så jättelångt bort. Har vi några fler frågor? Man kan definitivt mejla in fler frågor, det går bra. Det är, jag hoppas att alla har fått en bra bild av bolaget och vad vi har för teknik som är unik och potentialen också framöver. Vi har ett väldigt bra team med mig och Javier. Vi har en bra utgångspunkt när det gäller immateriella rättigheter i bolaget. Vi har de här kunder som har kontaktat oss från hela världen egentligen. Just för att de ser att vi har en unik och bra teknologi. De här andra, de här Carbios och så, de har låst in sig i en väldigt konstig licensmodell också. Där vi är mer flexibla och mer lyhörda till kunderna och deras behov. Vi hoppas att vi ska göra en stor skillnad för samhället i stort. Där plasten blir till en resurs istället för en risk för människors hälsa. Okej, men då får jag tacka så mycket för alla som var med ikväll och på återseende. The recording has stopped.