Precis som du berättar här så är EQL Pharma alltså ett läkemedelsbolag med huvudkontor i Lund i södra Sverige. Vi har för närvarande 23 produkter på marknaden och 30 produkter i vår pipeline. Vi är totalt i nuläget 17 stycken kollegor. Om man tar lite klivet tillbaka då för pharma, pharmaindustrin är ju ganska så bred. Man kan ju hålla på med ganska så mycket då som pharmabolag. Vi är alltså ett generikabolag först och främst. För de som inte vet vad det innebär så är det alltså såhär att när ett originalbolag har forskat fram ett läkemedel så får de då patent på det under en viss tid för att kunna ha möjlighet att monopolistiskt då tjäna in sina utvecklingskostnader. Därefter när patentet löper ut är det fritt fram för så kallade generikabolag att lansera generika eller medicinskt likvärdiga kopior på det här originalläkemedlet. Syftet med det det är egentligen att främja konkurrens och att priserna ska gå ner då till en följd av det och att läkemedel, viktiga läkemedel ska finnas tillgängliga. Inom generikasegmentet finns det då också lite olika approaches som man kan ta. Det är väl där då som EQL Pharma försöker att urskilja sig lite extra då. De allra flesta av våra konkurrenter inom generikavärlden, de har en som vi kallar framåtblickande approach. Det betyder att man fokuserar på stora framtida patentutlöp, så kallade blockbusters då. Det är väldigt stora marknader och så klart väldigt intressant. Det som ofta händer när de här patenten löper ut, det är att på några veckor eller några månader så går priserna ner med 99 eller 99.5 eller 99.8%. Väldigt, väldigt kraftfulla prisnedgångar. Det är kanske 15 eller 20 generikabolag som då försöker att rusa till de här marknaderna samtidigt. Det finns kanske i slutändan bara plats för en handfull bolag då. Vi tänker att i på den spelplanen tillför vi inte speciellt mycket extra värde. Då blir vi ju liksom ointressanta som investeringsobjekt också då. Utan vi försöker att istället för att ha en framåtblickande approach så försöker vi titta bakåt i tiden historiskt. Vi försöker att hitta produkter där patentet löpte ut för länge sedan, kanske 30, 40, 50 år sedan och där det hittills inte har kommit någon generisk konkurrens överhuvudtaget eller bara en eller möjligtvis two generiska konkurrenter. Om man börjar på varför då, varför vi tror att det är en vettig approach att ha. Om vi börjar från ett rent samhällsekonomiskt perspektiv så är det ju så då att ja på de här stora patentutlöpen, där går priset redan ner 99.5%. Om en ytterligare spelare där, det kommer varken göra till eller från. Medans på de här gamla patenten där det kanske inte kommit så stor konkurrens, där kanske priset bara gått ner 20% eller 30% sedan patentutlöpet på 40 år. Där kan vi då bidra till att driva ner priset ytterligare något och därmed spara pengar för patienter, spara pengar för staten eller försäkringsbolag eller vilka som nu står för subventionen i olika länder. Dessutom, läkemedel som bara har en tillverkare blir känsliga för störningar i leveranskedjor. Vi tror att vi också då kan främja tillgången på viktiga läkemedel. I varje fall så som jag ser på världen så har man ett tydligt existensberättigande ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så blir man också intressant ur ett investerarobjekt. Tar man de här sakerna och liksom vänder på dem utifrån ett aktieägarperspektiv då, innebär det att vi måste vara extremt bra på att välja rätt läkemedel att ta fram här då. När vi väl lanserar så är ju vår grundidé att det ska inte komma någon ytterligare konkurrens för det ska vara så pass nischade läkemedel. Då blir också den finansiella nedsidan i ett sånt här bolag blir då väldigt begränsad. Vi brukar lite skämtsamt säga att vi bygger bolaget som man bygger en tegelbyggnad eller en tegelkatedral, sten för sten. En lagd sten, den ligger. Möjligtvis att det är lite erosion i kanten, men ett helt lager kommer aldrig någonsin att försvinna då. Det är så lite den filosofin vi försöker ha här när vi bygger bolaget. Vi har då produkter på marknaden främst inom apotekssegmentet där man då får ett recept förskrivet utav sin läkare som man sen hämtar ut på apotek. Kommande år här så kommer vi att öka vårt fokus på sjukhusprodukter också. Alltså produkter som administreras inne i slutenvården. Vi letar efter nischade produkter med låg konkurrens. Detta innebär då rent operationellt att det finns ett antal aktiviteter som vi måste vara väldigt bra på och ett antal andra aktiviteter som inte är så viktiga för oss att vara bra på. Jag har försökt lista dem här under Key Activities. Vårat hantverk eller våran hantverkskonst, om ni säger så, om man säger så, går ut på att välja rätt produkter. Det vi kallar för business development. Vi går igenom varje år en stor mängd produkter och vi är extremt kräsna. Det beror på att vi vet att det finns många konkurrenter där ute och det finns många duktiga bolag. Vi vill inte ha in några produkter i vår portfölj som inte som inte möter våra kriterier. När vi väl har hittat en produkt som vi vill ta fram så försöker vi att utveckla den hos någon utvecklare eller inlicensiera den ifall licens finns och de sköter sen tillverkning och leveranser åt oss. Vi har för närvarande försäljning huvudsakligen i Norden här. Om vi tittar helt kort på våra strategiska nyckelkomponenter så har vi ett antal tillväxtkomponenter här och några operationella komponenter också då. Om vi tittar på tillväxten så är det först och främst så att vi har ju ett antal produkter här på marknaden, 23 stycken och ytterligare 30 i pipeline. Vi vill naturligtvis försöka lansera de här i så många länder vi bara kan. Det är ett stort fokus i bolaget. Sen har vi våran strategiska nyckelprodukt Mellozzan som vi har pratat om ganska mycket i olika sammanhang här och den har naturligtvis en särställning i vårt strategiska fokus här. Som nummer tre här måste vi fortsätta hela tiden att identifiera nischgenerika och lansera i och utanför Norden. Detta kan vi göra enligt den modellen jag precis beskrev och det kan också vara intressant att titta på förvärv för oss. Vi kommer från en väldigt entreprenöriell bakgrund. Det var bland annat Christer Fåhraeus här som var med och grundade bolaget och vi har även lyckats att vara entreprenöriella inom ramarna för vår verksamhet här under Covid i och med covidtester och skyddsutrustning och så vidare då. Det är någonting som vi vill fortsätta att bära med oss. När det gäller den operationella biten är det väldigt viktigt för oss naturligtvis att lansera de här 30 produkterna nu som vi har i vår pipeline så snabbt vi bara kan. Ja, det kanske är lite klyscha, men vi tar det ändå på allvar att vara kosteffektiva i allting som vi gör. Det är ju en marginalpressad bransch generika, även om man är aktiv på de här nischerna som vi är då. Vi försöker vara väldigt kostnadsmedvetna. Ska jag avsluta här med lite kort finansiella bilder bara för att visa det. Här har vi min skrytslide som jag brukar säga. Det är ju såhär om man skämt åsido så är det ju såhär att vi vill ju vara ett tillväxtbolag och vi har haft ett enormt fokus på tillväxt här och då behöver det se ut på detta sättet då. Det är inte någonting som kommer gratis, utan det är ett fantastiskt arbete här utav hela våra team och alla våra partners. Det här är då omsättningstillväxt. Om vi tittar lite på rörelsevinsten efter av- och nedskrivningar här EBIT så ser vi att, som ganska ofta är fallet i tillväxtbolag, så släpar den några år efter dem. Vi ser här sedan ett antal år tillbaka att vi börjar få en strukturell lönsamhet i vår grundaffär här och det är naturligtvis jätteroligt. Jag skulle vilja avsluta bara kort med att upprepa våra finansiella mål och guidance för helåret. Det är såhär att 2020, 2021 bestämde vi oss för att under 4-årsperioden fram till 2024, 2025. Det är lite förvirrande. Vi har sådana här brutna räkenskapsår då. Vi håller nyårsafton sista mars nere i Lund och Sen har vi nyårsdagen första april då. Vi vill, har vi företagit oss här att försöka växa vår topline med 40% under den här perioden. Det behöver inte vara helt jämnt fördelat mellan åren, men vi vill ha vuxit i snitt 40% per år när vi står och ska stänga 2024, 2025. Tillväxt på topline är inte allt för oss för det är ju tämligen uddlöst att sitta på en stor omsättning om man inte har någon vinst. Vi har försökt spänna bågen här och säga att utöver det så vill vi ha en 25% EBIT i periodens slut. När det gäller innevarande finansiella år då så guidade vi Q1 här mot en något lägre tillväxt på runt 25%. Där har jag, som vissa kanske känner till då, haft glädjen att kunna öka den guidance något till norr om 30% här på grund av ett väldigt starkt Q2 och en något starkare forecast för halvår 2 här då. Tack så jättemycket. Tack så mycket för det, Axel. Jätteintressant. Det var den där skrytsliden du hade. Den gick ju inte av för hackor. Nej, nej, den är häftig. Vi får se. Jag hoppas att vi kan hålla i den. Ja. Nu ska Pontus Fredriksson från Kalqyl sätta er under lupp och se vad ni kommer fram till där. Varsågod, Pontus. Tackar. Hej Axel och tack för en fin presentation. Jag vill även passa på att gratta till en riktigt stark Q2 och till ditt första kvartal som vd för bolaget. Tack så jättemycket. Det är ju en fullständig drömstart att få naturligtvis. Sen så är det ju, jag tog över här mitt i kvartalet och det är naturligtvis ett fantastiskt grundarbete av inte minst min företrädare Christer Fåhraeus, men hela teamet naturligtvis. Ni särredovisar ju inte intäktsfördelningen externt, vilket gör mig lite nyfiken här över produktdiversifieringen. Vill du börja med att berätta ungefär hur mycket de fem största molekylerna i pharmaportföljen utgör av omsättningen i dagsläget? Min bedömning är att våra five stör... Det kan ju skilja lite grann från kvartal till kvartal, månad till månad. Den här 80/20-regeln stämmer inte riktigt på oss. Jag skulle säga 60-65%, någonting sånt, från våra viktigaste, våra five viktigaste substanser då. Det är också så för oss att en substans kan säljas på olika marknader och ha lite olika särprägel. Kan vara väldigt viktig och lönsam i ett land medans den är mer insignifikant i något annat då. Mm. Om vi går vidare, det är ju en utmanande tid där ute med bland annat brist på olika APIer. Är det här något som ni märker av i era leveranskedjor? Det är ett högaktuellt tema. Vi börjar kanske för de som inte är så bevandrade i läkemedelsbranschen så är API alltså aktiv farmaceutisk ingrediens. Det är det ämnet i läkemedlet som faktiskt då botar något tillstånd i kroppen. Då är det såhär på världsmarknaden att 60%, 70% av alla API tillverkas i Kina. Det har varit tufft för många läkemedelsbolag. Sen för att kunna leverera en färdig läkemedelsprodukt till en slutpatient så behöver man ju ändå förpackningsmaterial, etiketter, excipienter som är olika bindemedel et cetera i tabletter eller kapslar. Det är en komplex bild att få ihop. Vi har ju haft som strategi att försöka hålla ett betydligt större lager än vad vi tror att våra konkurrenter gör. Mm. Än vad traditionella lagermodeller liksom matematiskt spottar ur sig. Det är ju naturligtvis liksom dyrt på många sätt att göra det. Vi tror ändå stenhårt på det just eftersom att det är inte vad som helst vi säljer. Det är läkemedel som människor är beroende av då. Hittills så har vi skulle jag vilja mena dra fördel utav att konkurrenter har gått i rest och lidit av de här störningarna i leveranskedjan då. Det är naturligtvis så att vi har utmaningar i våra leveranskedjor också. Hittills har teamet lyckats göra ett fantastiskt jobb att undvika större stock outs och fortsätter att göra det. Vi får se framåt här. Jag hoppas att vi ska klara av att hålla fortsatt höga lagernivåer. I kvartalet här lanserar ni ett nytt läkemedel i Sverige och Norge. I rapporten nämner ni att läkemedlet har tre aktiva konkurrenter. Jag blev lite nyfiken på om detta gäller för båda styrkorna eller finns det högre respektive lägre potential för någon av styrkorna? Men det är en jättebra nyans där då. Att det är 2 stycken styrkor då av Kolekalciferol EQL Pharma, 800 internationella enheter och 2,000 internationella enheter. Om vi börjar med Sverige så har vi, så är det på 2,000 internationella enheter så är det 3 konkurrenter inklusive oss själva, medans läget är något stökigare på den lägre styrkan. I Norge fungerar ju generikamekanismerna lite annorlunda än vad de gör i Sverige. Eftersom att i Norge så är apoteken och grossisterna integrerade. Man kan säga att de har 3 stycken stora grossistkedjor som äger sin respektive apotekskedja. Det gäller att få kontrakt med dem och sen så är man inne och levererar så länge som de är nöjda helt enkelt. Där, där kan man inte riktigt räkna konkurrenter, aktiva konkurrenter på samma sätt som i Sverige. Jag fattar. Om vi övergår till försäljning av covidtester så sålde ni för över SEK 20 million i kvartalet, vilket var en stor ökning från föregående kvartal. När jag jämför bruttomarginalen i detta kvartal jämfört med föregående kvartal så drar jag slutsatsen att försäljning av covidtester drar ner den totala bruttomarginalen. Då blev jag nyfiken på vad den sammanslagna bruttomarginalen ligger på för era covidtester. Precis som du säger så särredovisar vi inte Covidtesterna från resterande verksamheten. Vad vi försöker att göra för att vara tydliga mot externa investerare, mot analytiker och också mot oss själva för att förstå. Vi är också många i ledningen som äger, som också är stora ägare i bolaget och vill förstå naturligtvis. Som vi satsar på i grundportföljen så behöver vi upp i en bruttomarginal där på en bit över 60% på sikt. Nu är vi inte där i dag, vi kanske snarare ligger någonstans runt 50%. Bruttomarginalen på Covidtesterna är ju lägre, precis som du är och nosar på där. Det säger ju lite sig självt också för det är mer en fast moving consumer good på ett sätt då med, som betingar mycket lägre bruttomarginaler naturligtvis. Det är såhär när det gäller Covidtester och den här typen av mekanism som har blivit. Vi försöker ju använda vårt nätverk och våra kontakter med apotekskedjor, de är leverantörer så gott vi kan för att kunna tillhandahålla de här testerna. Det finns ganska mycket lycksökare på den här marknaden, vilket gör att prisbilden går upp och ner ganska mycket. Det är väldigt svårt att säga någonting liksom om snittbruttomarginaler. De kan vara allt ifrån, men ibland om vi bedömer att vi har höga lagernivåer till exempel, så kanske vi kan tänka oss att till och med gå ner på nästan 0% i bruttomarginal bara för att sänka risken något. I ett läge där det finns väldigt lite produkt på marknaden och vi är de enda som sitter på lager så kan vi kanske sälja upp till 40-45% bruttomarginal. Det kan variera väldigt mycket då. Jag tänker den här opportunistiska satsningen som ni gjort inom Covid självtester, det går ju onekligen inte att säga något annat än att den varit väldigt framgångsrik och att ni byggt upp en dominant ställning i Sverige och i andra länder. Smittalen har ju gått ner väldigt kraftigt nu den senaste tiden och benägenheten för att testa sig befinner ju nu sig även på lägre nivåer jämfört med tidigare. Samtidigt har ju ni nu nyligen lanserat nästa generations Covidtester och även byggt upp ett nytt lager avseende era gamla tester. Vill du kort utveckla här varför ni har valt att fortsätta den opportunistiska satsningen inom just Covid? Det är precis som du säger. Vi följer ju det här jättenoga. Det är precis som du säger att smittotalen går ner. Man ska komma ihåg att vi är inte lika noggranna nu med att testa befolkningen och riktlinjerna från myndigheter ser lite annorlunda ut. Vi väljer att försöka fokusera istället för att titta på smittotal. Vi tittar på hur många covidpatienter vi har i slutenvården och i intensivvården. Vi tror att det är bättre, liksom ledande indikatorer då på vartåt det faktiskt rör sig. Det egentligen är 2 stora osäkerhetsfaktorer. Det ena är ju, kommer det komma en vintervåg på samma sätt som det gjorde förra året? Där smittotalen då går upp väldigt skarpt i november, december och går ner någon gång i februari. Det är ju det första. Det kan vi bara spekulera kring, men vi vet inte. Det andra är i vilken som funktion av hur många som blir smittade, hur kommer folk att välja och testa sig? Vi delar ju naturligtvis din hypotes där att folk kommer troligtvis att testa sig i mindre utsträckning än vad man gjorde förra året. Vi tror ju och ser ju fortsatt att det finns ett intresse där ute. Vi har valt att försöka sätta upp en modell som inte kostar oss speciellt mycket, men där vi är väl positionerade då ifall det finns en efterfrågan där ute i marknaden. Mm. Jag tänker just uppsidan, den är ju enkel att förstå, men det finns ju även vissa finansiella risker kopplat till den här satsningen. Jag tänker dels i form av kostnader och förlorad tid, men även för ytterligare nedskrivning av osäkra lagerpositioner samt även destruktion. Vill du berätta här lite hur ni har arbetat proaktivt för att reducera dessa potentiella risker? Om vi börjar med lagerrisken som du är inne på där, så valde vi ju här i kvartal 4 att göra en större reservation. Mm. Där vi egentligen reserverade hela värdet vi hade på lagret vid Q4:s utgång. Sen har det hänt mycket sedan Q4. Vi har sålt ut en viss del av detta lagret som vi hade reserverat för. Vi har samtidigt tagit in nya tester i lager och som vi har sålt. Det blir en ganska mixad, en ganska mixad bild. Vi har fortfarande kvar utav den här reservationen och vi känner inte att vi har ett jättehögt lager i nuläget. Vi har ju gjort som såhär att vi har valt att ligga på lite lägre lagernivåer för att hantera den här osäkerheten. Sen så är det också så att vi är inne i det här generationsskiftet som du pratar om också. Där vi då väljer att uppgradera testerna kan man säga då till det här Lollipop testet som är ett enstegstest och lite enklare och bekvämare. Samt det här kombinationstestet som är ett nasaltest som också kan detektera influensa. Många experter spår ju en ganska stygg influensa säsong här då. Det andra, om man tittar på de operationella kostnaderna är att vi har ett team med dedikerade medarbetare som lägger tid på konsultbasis åt oss, vilket gör att vi ganska snabbt kan levla upp ifall vi ser att det tar fart och vi kan ganska snabbt också levla ner. Vi vill inte bränna allt för mycket Opex på det här. EBIT-marginalen i kvartalet, den var ju stark, i synnerhet eftersom ni även tog ett par EBIT. Kan det smälla det i kvartalet, bland annat nedskrivna i utvecklingsportföljen till följd av försämrade utsikter för två produkter. Vad är orsakerna till de här försämrade utsikterna för de här två produkterna? När man utvecklar generiska läkemedel, det kan låta ganska lätt om man tänker på det bara som lekman. Vi ska ta fram en kopia på någonting som någon redan har tänkt ut. Det kan väl inte vara så jäkla svårt. Det kan hända ganska så mycket då i labbmiljön. Det här är ju som jag varit inne på tidigare, det här är produkter som ska in i människors kroppar och där ska de på ett säkert och effektivt sätt bota ett tillstånd, ett sjukdomstillstånd. Det innebär att ganska många parametrar måste stämma. Till exempel, när du sväljer en tablett så ska den lösas upp i magen enligt ett visst mönster för att den aktiva substansen, API:n, ska tas upp i blodomloppet på ett visst sätt. Då finns det mycket frågeställningar kring hur blandar man ihop den här blandningen på rätt sätt för att detta ska ske? Utsöndringen ska ske på ett kontrollerat sätt. Vilket tryck ska man ha när man gör själva tabletten så att detta sker på rätt sätt? Ja, du kan ju själv föreställa dig, det finns 100 stycken sådana här frågeställningar. Då händer det ibland saker och ting i labbmiljö i projekten som gör att sannolikheten för en lyckad lansering minskar. I de här fallen så handlar det om sådana här tekniska utmaningar som vi stött på. Då tycker jag att det är fair att vi också antingen skriver bort eller skriver ner värdet i balansräkningen. Vi väljer att ha kvar produkterna i våran pipeline, liksom när vi redovisar våran pipeline, för vi kämpar på med att lösa de här problemen. Jag förstår. Även om produktportföljen då har ökat rullande tre år tillbaka så har ju också flera projekt i pipelinen fallit bort historiskt. Bland annat då till följd av tekniska utmaningar men även till följd av ökad konkurrens. Kan du delge någon siffra rent procentuellt hur många av utvecklingsprojekten som går från utvecklingsfas till marknadsförd produkt? Det där är ju en jätteviktig fråga som du tar upp. Jag skulle säga utan att ha exakt data på det, så skulle jag säga att någonstans närmare 70% utav våra projekt hittills har varit lyckosamma. Om man tittar på, nu ska man komma ihåg också att vi har bara så att säga 23 substanser på marknaden, varav inte alla är utvecklingsprodukter. Hittills skulle jag säga någonting sånt, ungefär 70%. Min åsikt är att det är för dåligt. Vi måste upp i 90%-95%. Det som händer om man tänker på det som händer när vi misslyckas i ett projekt, speciellt om vi misslyckas sent i projektet, det är ju att vi har tagit utav våra tillgängliga kapital, vår tillgängliga likviditet och allokerat till en viss satsning. Vi har tagit tid utav vår personal och sen så blir det i slutändan ingenting. Det är ju ur ett kapitalallokeringsperspektiv, det är ju katastrof. Tack så mycket. Hur har konkurrenslandskapet utvecklats över tid? Har ni större konkurrens i dag jämfört med för exempelvis ett par år sedan? Om man, det är ju lite olika på olika molekyler då, men generellt skulle jag säga att vi har något större konkurrens. Det är så i generika världen att man måste hela tiden lansera nya produkter. I vårt segment då så är ju förhoppningen att den här omsättningshastigheten på produkter som krävs för att fortsätta växa ska vara något lägre då. Det får vi se om det kommer att vara så. Mm. Jag tänker såhär, ni har ju verkligen haft en imponerande resa i Norden hittills. Till slut så antar jag att marknaden i Norden kommer att bli exploaterad. Hur länge kan ni fortsätta kapitalisera på små nischläkemedel i Norden och hur ser strategin ut därefter? Om man kopplar den frågan till vår nuvarande femårsplan så har vi ju sagt att vi ska växa med 40% och sådär. Det innebär att vi ska upp till någonstans nästan SEK 400 million i omsättning då i slutet på den här perioden. Det är ju då en omsättning som vi har identifierat baserat på ett patientunderlag på bara Norden, 25 million människor. Om man pausar där och tänker efter en liten stund och så tänker man såhär: Okej, på 25 million människor så är det alltså möjligt att bygga ett bolag på SEK 400 million. Om vi då betänker att Europa består av ett antal 100 million människor ytterligare. Om det då visar sig att det finns samma antal nischgenerika per capita i till exempel Ungern eller Bulgarien eller Österrike eller Tyskland som det har visat sig göra i Sverige. Då kan vi ha en organisk tillväxtresa som fortsätter många år här för oss. Det är naturligtvis en modell vi tittar på. Ja. Ytterligare en av era strategiska hörnstenar är ju bland annat att expandera inom nya geografiska marknader där den befintliga portföljen saknar generisk konkurrens. Vad talar för att molekylerna i portföljen som är utvalda utifrån ett nordiskt fokus även kommer att vara efterfrågade på nya marknader? Om jag ska svara helt ärligt på den frågan så är det bara tur när de gör det. De här produkterna valdes, många utav dem valdes 2012, 2013, 2014 när vi inte hade några som helst tankar på en europeisk expansion. Har vi senare insett, aha men vänta, om de säljer i Sverige och i Norden kanske de säljer i andra länder också. Har vi beställt försäljningsdata och tittat. Vi har någorlunda koll på vart de så att säga råkar ha en potential. Om man sätter sig ner och tänker så finns det naturligtvis en anledning till att en viss molekyl är nisch. Om den är nisch i Sverige så finns det ju en stor sannolikhet att den är nisch någon annanstans också. Det finns ju vissa sådana där gemensamma nämnare då. Avslutningsvis här, vilka är de största möjligheterna kontra utmaningar för EQL Pharma här framåt? Om vi börjar på utmaningssidan så har du ju varit inne lite på konkurrensen. Det är ju lite det vi pratar om tegelstenskatedralen som vi bygger här och erosionen. Det kan ju alltid komma in nya konkurrenter och de vet man aldrig hur de beter sig. Inom nischgenerika så blir det ofta ganska så attraktiva prissättningsmekanismer. Det kan komma nya konkurrenter och man vet aldrig hur de gör. Vi har också liksom den strukturella risken kring politiska beslut och myndighetsbeslut. I Sverige till exempel är TLV en viktig spelare för oss, Läkemedelsverket en viktig spelare och det är någonting som vi inte är helt i kontroll över. Om vi tittar på möjligheterna då så har vi ju de här 30 produkterna i pipeline. Det är fina och bra produkter som vi ska göra allt för att lansera här. Vi har då totalt över 50 produkter som de ska ut i Norden och de ska ut i Europa. Vi tittar på många nya spännande produkter ute i olika europeiska geografier och hur man skulle kunna inleda samarbeten för att lansera dem. Vi har också på möjlighets sidan så skulle jag också verkligen vilja nämna Mellozzan här då som är en väldigt spännande produkt för oss. Jättebra. Stort tack Axel och lycka till här framöver. Tack så jättemycket. Tack så mycket Pontus. Ja Axel, du är ganska nytillträdd som vd. Hur kändes det där? jag tyckte Pontus var, han var snäll här ändå. Det var bra frågor, men han var snäll. Ja, du ska få bygga vidare på katedralen. Jag tänkte kolla först, är det någon i publiken som har någon fråga? Nej, då kan jag ta bara en här då från chatten. Skulle du kunna förklarar lite kring era interna finansiella modeller som ni byggt? Hur räknar ni på tillväxt och avkastning på era investeringar? Ja, det kan jag göra. Om vi börjar titta lite på, kanske framför allt om vi börjar på tillväxtdelen så är det ju naturligtvis såhär att vi har ju koll på de här 30 molekylerna som vi har under utveckling som vi kommer till att lansera. Vi har ju en hypotes i dagsläget om vad de kommer att sjunga in för omsättning och för bruttovinst och därmed rörelsevinst. Det kan vi ju modellera med. Det kopplar ju naturligtvis till hur vi kommunicerar kring vår femårsplan. Det är liksom inte siffror som är helt tagna ur luften. Om man sen tittar på avkastning på eget kapital. Vi tittar på det lite annorlunda. Vi har satt upp en investeringskommitté och där försöker vi ha som mål att som jag tror många företag har att försöka föda den med massvis med bra idéer och ha ett väldigt standardiserat ramverk för hur vi väljer investeringsobjekt då. Då tittar vi på return on investment. Vi tittar väldigt mycket på tillväxt, hur mycket tillväxt vissa produkter genererar och vi tittar på net present value och de här vanliga bitarna. Vi har faktiskt ett roligt, en rolig KPI som vi tar mycket hjälp av. Det är en KPI som vi kallar för nischfaktor. Det kopplar lite till det jag sa om att vi är väldigt picky. Så det betyder att även om siffrorna ser bra ut så måste vi kunna förklara för oss själva och för varandra varför den här produkten är nisch. Varför inte det kommer komma 5 konkurrenter och priset kommer gå tjotahejti då. Det är en rätt intressant KPI att ha. Tack, jag måste avbryta dig där. Tusen tack för din presentation.