Hej och välkomna till Kalqyl. Jag arbetar som analytiker och täcker läkemedelsbolaget EQL Pharma och med mig här i dag så har jag VD Axel Schörling för att prata om Q2-rapporten. Varmt välkommen Axel. Tack så jättemycket. Först och främst grattis till ett riktigt starkt kvartal och till ditt första kvartal som VD för bolaget. Tusen tack. Det är ju det bästa man kan önska sig som nytillträdd vd att få ett sådant första kvartal med i ryggen. Så det känns jättekul. Ja, men verkligen. Hur skulle du vilja sammanfatta kvartalet? Nej, men som du säger så är vi naturligtvis väldigt nöjda med kvartalet. Om vi bryter ner det i dess olika komponenter då så växer vi den delen av försäljningen som vi kallar för recurring revenue, alltså den delen av försäljningen som vi bedömer är långsiktigt hållbar här då. Den växer vi med nästan 50% i kvartalet till strax över SEK 50 miljoner, vilket också är ett rekordkvartal för firman här då. Ja, tittar man sedan på bruttomarginalen i relation då till den totala försäljningen, som var på strax över SEK 70 miljoner, så blir ju bruttomarginalen då något lägre, drivet av viss försäljning utav covid-tester här som har lägre bruttomarginal än vad snittportföljen har i övrigt. Sen så gör vi en rörelsevinst här på nästan SEK 12 million, SEK 11.9 million, att jämföra med SEK 5.9 million i samma kvartal förra året. Det är nästan en dubbling utav rörelsevinsten. En fortsatt stark rörelsemarginal. Vi började ju året här med stark rörelsemarginal och fortsätter andra kvartalet med rörelsemarginal på 16% här. Vilket också känns som ett sundhetstecken för oss. Ja, men verkligen. Om vi tittar här lite på de finansiella siffrorna så justerat för försäljning av engångskaraktär så ökade omsättningen med hela 48%. Vill du berätta här lite vad det är som har drivit denna ökning? Ja, jag skulle lite förenklat dela in det i 2 stycken olika komponenter, försäljningsökningen. Dels så lanserade vi Colecalciferol EQL Pharma i kvartalet i både Sverige och Norge. Colecalciferol EQL Pharma har då i Sverige och Norge en total marknad på SEK 120 miljoner med 3 aktiva konkurrenter här. Vi kan prata lite mer om den senare, men det är i varje fall en relativt sett lite större produkt för oss. När vi lanserar den då så får det en effekt i kvartalet när man jämför med samma kvartal förra året då när vi inte hade med den här produkten. Som jag skrev i mitt VD-ord där också, det är en orolig värld där ute för tillfället. Vi ser en läkemedelsmarknad där fler och fler konkurrenter går i konkurs av olika skäl. Det kan vara så att det är aktiv farmaceutisk ingrediens, API, som inte går att få tag i. Det kan vara transporterna är svåra och det kan vara olika saker. På EQL då så har vi en lagerhållningsstrategi som att vi alltid försöker ha mer lager än vad traditionella matematiska lagerhållningsmodeller då spottar ur sig. Vi har kunnat ta till vara på helt enkelt att konkurrenter har restat och vi har haft lager i kvartalet. Som du nämnde här då så har ni lanserat ett nytt läkemedel i kvartalet och ni berättar här lite att läkemedlet används bland annat för att förebygga benskörhet, ofta i kombination med andra behandlingar. Vill du börja med att utveckla detta lite? Vem är målgruppen mer specifikt och tillsammans med vilka behandlingar används läkemedlet? Ja, benskörhet kan man ju få av lite olika skäl då. Nu är det kanske inte primärt D-vitaminbristdriven benskörhet som är det stora patientsegmentet här. Men D-vitamin eller Vitamin D3 i samband med benskörhet ger man traditionellt tillsammans med exempelvis kalcium. Kalcium är ett sådant, det har vi ju många med oss sen barnsben att vi ska dricka mjölken och kalcium, det är bra för benen. Sen så finns det ett antal olika grupper av benskörhetsläkemedel, exempelvis bisfosfonater här, som kan förstärka sin effekt genom att man äter D-vitamin kombinerat med dem. Och D-vitamin som många känner till, det får vi ju från solen. Det betyder ju egentligen då att ju längre ifrån ekvator man befinner sig, desto större är risken att drabbas utav D-vitaminbrist. Det är också då en anledning till att vi har en fin marknad här i norra Europa. Precis som du nämnde då, så läkemedlet har ju lanserats i både Sverige och Norge. Då undrar jag lite. Ja, men du nämnde då D-vitaminbrist. Det är ett relativt lokalt och regionalt problem här i Norden. Är marknadspotentialen begränsad till Sverige och Norge? Eller finns potentialen att lansera i fler länder här i Norden? Det finns ett antal andra marknader där kolekalciferol eller Vitamin D3 säljs. Det är marknader som vi av olika skäl, i varje fall i ett första skede här, inte är så fokuserade på. Det kan vara sådana saker som att man använder andra styrkor. Vi har två styrkor här som kallas 800 internationella enheter och 2000 internationella enheter. Det är egentligen ett annat viktmått bara istället för milligram. I till exempel Nederländerna så använder man mycket kolekalciferol, men man använder i andra styrkor. Det blir utifrån vårt perspektiv som generikabolag, så att omformulera till en annan styrka, det är i princip ett helt nytt utvecklingsprojekt. Det krävs ganska mycket för att det ska vara intressant. Det är den ena biten som stoppar lansering i vissa av de här marknaderna. Är det den andra biten att det ska finnas ett kommersiellt förnuft och det gör det inte i alla marknader där det finns Vitamin D3 idag. Vi satsar på, så vi är inte bara ute efter volymerna och efter top line, utan vi vill göra förnuftiga affärer hela tiden med höga goda bruttomarginaler. Då ser vi här Sverige och Norge som intressanta primärt. Det här läkemedlet har ju lanserats i två olika styrkor som du nämnde. I rapporten så nämner ni att produkten har tre aktiva konkurrenter. Gäller detta för båda styrkorna? Nej, det är en bra poäng, men det gäller bara för den ena styrkan, för 800 enheter. På 2000 enheter så i Sverige så har vi endast två stycken aktiva konkurrenter. I Norge fungerar det lite annorlunda. Norge har ett lite annat system för generika än vad vi har i Sverige som är mer grossistdrivet, där man då förhandlar direkt med grossisten. Grossisterna i Norge, de äger apotekskedjorna så de bestämmer i princip vem som kommer in och vem som åker ut. Det handlar om att ge grossisterna en tillräckligt stor rabatt mot sina listpris eller mot vad våra konkurrenter erbjuder dem. I Norge lanserar vi 2000 enheter primärt hos två av tre kedjor. Det här nya läkemedlet, det har ju varit med och drivit en del av tillväxten i kvartalet. Då är jag lite nyfiken på hur er strategi ser ut vid marknadslansering. Just det. För den här typen av nischgenerika som vi fokuserar på, så finns det oftast en ganska ordnad prismekanism i marknaden. Vårt mål när vi kommer in då som ny aktör, det är ju att inte vända upp och ner på denna på något sätt. Vi vill naturligtvis att priset ska gå ner när vi kommer in. För om det inte hade gjort det så har vi liksom inget existensberättigande rent samhällsekonomiskt heller utan när vi kommer in, det är självklart så att priset ska ner. Vi tänker oss inte den typen av radikala prisnedgångar som sker när till exempel ett patent löper ut och 20 generikabolag lanserar samtidigt och priset kan gå ner 90, 95% eller till och med mer. Vi försöker att liksom läsa av den situationen som råder på marknaden och anpassa oss till den så gott det går. Sen så är det också så som såhär att ofta så tar det ett antal månader att liksom trimma in priserna. De olika konkurrenterna i marknaden, de känner lite på varandra och det kan vara någon som har lager med kort hållbarhet och det kan vara det ena och det andra. Då tar det några månader innan man liksom når ett slags steady state och ofta förbättras bruttomarginalerna då successivt under lanseringsfasen. Hur många månader då skulle du säga att det tar innan bruttomarginalerna för ett läkemedel är representativa? Det kan vara lite olika för det beror på olika faktorer, till exempel hur konkurrenterna reagerar. Det kan bero på om du har en säsongssvängning i just det läkemedlet. Då kan man behöva en hel 12-månaderscykel för att verkligen se. Det kan bero på om det är någon som sitter på för dåligt lager eller någon som sitter på inte lager alls kanske. Men jag skulle säga liksom som något slags tumregel, ett halvår, 8 månader, någonting sånt. Jag noterar även att intäkten per generika ökade väldigt kraftigt i kvartalet, vilket är imponerande. Du har varit inne på några grejer här. Skulle du vilja mer utförligt berätta då hur ni lyckats öka intäkten per generika så pass kraftigt? För att då är ju även det här nya läkemedlet inkluderat i min kalkyl. Det är egentligen inte någon magi bakom det, utan vi som vi redan har konstaterat så växte vi ju försäljningen här med nästan 50%, alltså upp till strax över SEK 50 million. Medans vi bara ökade antalet substanser med en från 22 till 23. Det blir det ju rent matematiskt ganska så mycket mer per substans så att säga. Det beror egentligen på precis samma saker som försäljningsökningen. Om vi om ni minns de här två komponenterna, dels att vi lanserade kolekalciferol då som är, om man splittar ut det på försäljning per substans och tänker liksom i den kopplingen, så är det en relativt sett lite större produkt för oss. Det andra är då att de här produkterna där vi lyckades leverera i marknaden när våra konkurrenter gick i rest var så att säga rätt produkter då. Vi har haft lite medvind där och att det var stora bra produkter helt enkelt. Kan man sammanfatta lite som det här sistnämnda du nämnde att ni har vunnit 3 månader istället för 1 månad som ni i regel kan göra? Så skulle man kunna sammanfatta det så. Ärt det flera faktorer parallellt, men så skulle man absolut kunna sammanfatta det. Det är det som sker i det här periodens vara-systemet. Om någon aktör i det här systemet helt plötsligt går i konkurs så måste ju någon annan kliva in och fylla det tomrummet och det är vår målsättning att alltid kunna göra det. Det ger oss lite extraförsäljning här och där, så det är en ganska så trevlig strategi att ha. Just nu i det här kvartalet var det, jag ska inte säga extremt, för det var det inte på något sätt. Vi hade stolpe in på ett antal olika produkter samtidigt. Ja, ja men tack så mycket. Ni gick även ut och höjde tillväxtmålet för det innevarande räkenskapsåret, från 25% till över 30%. För att vara tydlig då så berör ju detta enbart de återkommande intäkterna. Vill du berätta lite här vad som föranleder denna höjning? När vi stod i Q1 då, eller i slutet på Q1 när vi rapporterade Q1 och titta i kristallkulan här, så såg vi en tillväxt som taktade mot runt 25% på helåret. Kom ju Q2 in väldigt starkt här och Q2 kom ju naturligtvis in starkare än vad vi hade räknat med också. Det är ju absolut ingenting att hymla med liksom, utan det var ett väldigt starkt kvartal. När vi nu tittar då på Q3 och Q4 så ser vi ett något starkare halvår 2 än vad vi hade räknat med. De här sakerna var ett starkare Q2 de facto och en något starkare prognos framåt. Det gör att vi tycker att det känns fair att också gå ut och guida uppåt något. Får vi hoppas att jag slipper äta upp min hatt på detta temat här då. Nej, jag tycker man ska vara ambitiös och man ska vara transparent. Om vi övergår till försäljning av covid-tester sålde ni för mer än SEK 20 million i kvartalet, vilket var en stor ökning då från föregående kvartal. Vill du berätta lite även här vad som ligger bakom den här tillväxten? Ja, det var ju såhär då i, och jag vet inte om du minns Pontus och kanske våra tittare här minns från sommarens rubriker här att det var en ganska så kraftigt ökad smittspridning här i juli och i augusti. Nu befinner vi oss i november 2022 och nu är det lite annat än just COVID som dominerar tidningsrubrikerna, även om vi har en del, vi märker av ett skifte även där då, nu när vi går in i de kallare månaderna. Det var nog helt enkelt så att jag tror att många människor hade, de tyckte det var väldigt skönt att slippa tänka på COVID under, ja, när började vi släppa upp lite någon gång i april, liksom april, maj, juni. Sen så kom det en smittovåg i juli och då var det många som valde att testa sig då helt enkelt. Vi bibehåller ju de här positionerna på marknaden. Vi vet lika lite som alla andra, nummer ett, om COVID kommer att fortsätta överhuvudtaget, i vilken utsträckning, i vilken form och i vilken utsträckning kommer människor att vilja testa sig, i vilken utsträckning kommer myndigheter att guida för testning. Det är också då liksom en bakgrund till att det är en väldigt svår verksamhet att planera. Den är också lite tricky hur vi ska liksom kommunicera med de som följer oss och de som äger oss kring vad vi kan räkna med återkommande och inte för liksom vem vet om man ska vara helt ärlig. Precis som du pratar om här i inledningen, så även när jag då jämför bruttomarginalen i detta kvartal jämfört med föregående kvartal så drar jag ju slutsatsen som du är inne på att försäljning av covid-tester drar ju ner den totala bruttomarginalen. Då är jag lite nyfiken på kan man säga någonting vad den ungefärliga sammanslagna bruttomarginalen ligger på för era covid-tester? Ja, nej men det är en väldigt bra fråga Pontus. Det är många som undrar också. Jag skulle säga så här, om man börjar bara för att förstå liksom hur svårt det är att jämföra liksom lite olika djur här i vår portfölj. Om man tittar på våra traditionella nischgenerika så är ju prisbilden i marknaden tämligen stabil då i bästa fall och inköpspriset är i bästa fall också stabilt eller i allra bästa fall nedåtgående. Nu är det inte riktigt den typen av marknad vi befinner oss i, men det innebär att vi har ett ganska robust motor där när det gäller våra bruttomarginaler i grunden är ganska så förutsägbara. Sen finns det timingeffekter. Det är ett ganska konsoliderat antal kunder. Det är inte så att man gör mängder med olika affärer till höger och vänster med olika priser, utan det är liksom mer eller mindre ett pris som gäller. Vissa marknader eller länder har system där man behöver ge vissa rabatter då. När det gäller covid-testerna så ser det lite annorlunda ut. Man har ett inköpspris på en viss typ av test, men sen kan det inköpspriset variera lite grann från tid till annan, beroende på hur mycket man köper och hur mycket de har på lager och hur mycket efterfrågan är. Det där skiftar lite grann. Det är en väldig skillnad i marginalerna baserat på vilka vi gör affärer. Vi har liksom återkommande kunder som köper i stora mängder av oss på löpande basis. Vi har kunder som behöver liksom tester här och nu. Det säljs, det är lite mer opportunistiskt hela situationen. Jag skulle säga liksom att det är betydligt lägre bruttomarginaler än vad vi har i vår liksom grundgenerika portfölj, där vi ligger någonstans runt 50% eller strax under 50%. Vi strävar efter att komma upp över 60%. Det tror jag att vi måste på sikt. På COVID-testerna så ligger bruttomarginalen i snitt lite lägre. Jag känner att ge exakta siffror där blir lite missvisande också eftersom det kommer att variera väldigt mycket här mellan kvartalen. Det är svårt att analysera för oss också då eftersom det görs en stor mängd affärer liksom. Vi håller ju naturligtvis koll på att vi inte gör några förlustaffärer. Kan du säga någonting hur försäljning av COVID-tester har sett ut här i början av det tredje kvartalet? Försäljningen nu är helt klart lägre än vad den var under de heta månaderna i det andra kvartalet där i juli, juni och augusti. Den är inte noll. Vi ligger och taktar nu en försäljning på, ja från några 100,000 SEK upp till kanske en halv miljon SEK i veckan här. Sen så håller vi naturligtvis väldigt noga koll på de olika liksom ledande indikatorerna på att vi är på väg in i en ny våg. Vi hoppas ju precis lika lite som alla andra att vi är på väg in i en ny smittovåg där människor blir sjuka och kommer att behöva göra avkall på sina privatliv och så vidare. Om det är så att vi är på väg in i en ny smittovåg så står EQL Pharma väl rustade och beredda att lyckas med det som vi lyckades med under förra vintern, nämligen att leverera en stor mängd tester här på ett bra sätt. Om vi slutligen övergår här till rörelseresultatet så ökade EBIT med cirka 100% i kvartalet och ni hade en EBIT-marginal om 16%. Trots ni har ju, det är ju väldigt starkt trots att ni tagit ett par EBIT-sänkande smällar i kvartalet. Då tänker jag primärt här på bland annat nedskrivningar i utvecklingsportföljen till följd av försämrade utsikter för enskilda projekt. Då är jag lite nyfiken här på hur många projekt rör det sig om och vad är orsaken till de försämrade framtidsutsikterna för dessa? I det här fallet så rör det sig om 2 stycken projekt eller 2 stycken produkter då. Där vi gör bedömningen att sannolikheten för en lyckad lansering en gång i framtiden har minskat något. Det betyder inte att projektet är nedlagt eller att det inte kommer att bli någon lansering. Det beror på att olika tekniska faktorer i projekten ser sämre ut nu än vad de har gjort tidigare. Det är bedömningar som vi gör hela tiden egentligen. Då väljer vi helt enkelt att skriva ner värdet i balansräkningen något på de här projekten för att vara liksom finansiellt, för att ha förberett både balans- och resultaträkningen för en eventuell icke-lansering då. Man kan säga i de här projekten, det kan låta enkelt liksom att bara ta fram en kopia på originalläkemedel som vi gör i generikabranschen. Fullt så enkelt är det inte, utan det här är ju trots allt produkter som ska in i människors kroppar och väl där inne bota någon form av tillstånd på ett effektivt och på ett säkert sätt. Då är det mängder med saker som kan ske under utvecklingsprojekten här. Man kan få, olika typer av impurities, orenheter som man inte riktigt har koll på, som man måste analysera mer. Man kan få olika typer av problem med hur tabletter eller kapslar löses upp i kroppen och, ja, det finns mängder av tekniska utmaningar som kan uppstå liksom i den här världen. Det är det det handlar om i detta fallet, men vi har inte på något sätt gett upp. Om man tittar på siffrorna för hur många produkter vi har under utveckling i pipeline så är de liksom inte bortskrivna där, utan där ligger fortfarande 30 produkter då. Kan du delge någonting vilken fas de här projekten befinner sig i som har fått försämrade utsikter? Ja, i den här kategoriserade rapporteringen som vi gör av vår pipeline, där vi har då utvecklingsfas, registreringsfas och lanseringsfas, så har de tidigare befunnit sig i registreringsfas. Det vill säga, vi har redan skickat in ansökningar till myndigheter som vi sedan har beslutat oss för att dra tillbaka för att vi har känt att det är parametrar vi behöver få kontroll på. Nu ligger de rapporterade i det som heter utvecklingsfas då. Samtidigt så har andra saker hänt i vår portfölj här så att antalet produkter i registreringsfas har ändå ökat med 2 sedan första kvartalet här och det beror på andra produkter som helt enkelt har kommit, har skickats in. Ja, okej. Där ligger det registreringsfas. Ja, men jag förstår. Ja, men jättebra Axel. För att sammanfatta detta, hur många läkemedel räknar ni med kommer lanseras här under innevarande räkenskapsår? Som det ser ut just nu så är det 3 stycken ytterligare läkemedel som vi kommer att lansera. En liten brasklapp där då för att vi, som vi kommunicerat tidigare, så kommer vi att skifta över mer och mer fokus på det vi kallar för sjukhusprodukter. Alltså produkter som går i offentlig upphandling och sedan används inom slutenvården. Där finns alltid lite oklarheter in i det sista kring huruvida man vinner upphandling eller inte och om sedan lanseringsdatumet liksom blir precis innan eller precis efter årsskiftet då. Det är där någonstans det ligger. 3 stycken. Det är vår bästa gissning just nu. Ja, men spännande. Stort tack Axel för att du tog dig tid och lycka till här i framtiden. Tack så jättemycket Pontus.