Hej och välkomna till Kalqyl. Jag arbetar som aktieanalytiker och täcker läkemedelsbolaget EQL Pharma och med mig här i dag så har jag VD Axel Schörling för att prata lite om Q3-rapporten. Varmt välkommen Axel. Tack så mycket. Jag får börja här och upprepa mig lite från föregående rapportintervju. Stort grattis här till ännu ett rekordkvartal för läkemedelsportföljen. Tusen tack. Justerat för försäljning av engångskaraktär så ökade ju nettoomsättningen med hela 69%, vilket är riktigt imponerande. Jag tänkte att vi skulle börja lite här kring de nya lanseringarna i kvartalet. Ni lanserar två nya läkemedel vid namn Abiraterone och Ondansetron. Abiraterone har ju lanserats i Sverige och i Norge och Ondansetron i Sverige och i Danmark. Undrar jag, finns potential att lansera dessa läkemedel i ytterligare länder framöver? När det gäller Abiraterone finns där en potential även i Danmark, där den också precis har gått off patent. Abiraterone är ju ett lite speciellt djur i vår portfölj eftersom att det är ett patentutlöp där patentet gick ut här tidig höst 2022. Eftersom att det är en distributionsprodukt där vi egentligen bara så att säga är nordisk distributör åt det här kinesiska läkemedelsbolaget Qilu, kan vi tänka oss att göra lite avsteg från våra normala strategier och köra ett sådant här patentutlöp. Där har vi vunnit upphandling i Norge, där vi kommer att vara inne och leverera här 1 år till att börja med. I Sverige går det som en helt vanlig PV-produkt då, på månadsbasis avgör det vem som säljer och inte. Det finns även en marknad i Danmark som vi kommer att försöka adressera efter vart här också. Mm. När det gäller Ondansetron är det lite annan story. Det är ju ett traditionellt P.V.-läkemedel i Sverige och tax-läkemedel i Danmark då. Den lanserar vi i 2 styrkor, 4 och 8 milligram. Där är vi ännu inte uppe och säljer båda styrkorna i Danmark. Vi behöver göra vissa justeringar för att kunna göra det. Det kommer vi att göra också och adressera den fulla potentialen. Okej. Som du var inne här då så Abiraterone är ju ett lite speciellt djur i portföljen här. Jag noterar att ni inte nämnde marknadspotentialen och antal aktiva konkurrenter för läkemedlet. Skulle du vilja uppdatera oss om detta och hur potentialen ser ut? Ja, precis. Eftersom att Abiraterone är ett patentutlöp så fungerar det så här då att innan patentutlöp så är produkten typiskt väldigt dyr. I Abiraterone's fall så handlar det om 24,000-25,000 SEK per paket. Vilket ju är ganska så saftigt. Det betyder att många regioner, läkare, patientföreningar, key opinion leaders har ganska strikta förskrivningsrekommendationer. När produkten går off patent så blir den mycket billigare. I Abiraterone's fall, skulle jag säga att priset nu ligger någonstans runt 1,000 SEK istället för 25,000 SEK och då blir man liksom generösare och mindre restriktiva med förskrivning, vilket gör att antalet förskrivningar och därmed volym i antal tabletter går upp ganska mycket då typiskt. Det är väldigt svårt att bedöma det. Vi ser en ökning månad för månad, men jag vet inte riktigt när den kommer att plana ut. Därför valde vi att inte säga någonting om marknadens storlek. Det är ju, så det är det ena då att det är väldigt osäkert med volymen. Marknadens storlek är ju volymen gånger försäljningspriset. Volymen är vi väldigt osäkra på vad den kommer bli. Försäljningspriset är vi också ganska osäkra på eftersom att det är ofta ganska skakigt de första månaderna eller till och med de första åren efter ett patentutlöp. Vi vet helt enkelt inte riktigt. Då är det bättre att vi inte guidar någonting. Den här upphandlingen som vi har vunnit i Norge, den tror vi kommer att bidra med SEK 2-3 million i försäljning per kvartal här. Till att börja med åtminstone så hoppas vi att det kan växa. Ja, okej. Gällande aktiva konkurrenter för läkemedlet? Den är också lite svårbedömd och det beror på att i fall med stora värdefulla patentutlöp, så som Abiraterone, då har du många stora läkemedelsbolag som registrerar produkten paneuropeiskt. När man går in och tittar vilka som har marknadsföringstillstånd i Sverige och i Norge och i Danmark för att liksom försöka gissa hur många aktiva konkurrenter det kan bli, så är det ganska många där. Vi känner ju de här spelarna och vi vet att flera av dem kommer aldrig någonsin att lansera i några nordiska länder. Vissa av dem kan ibland vara parallellimportörer. När produkten precis har gått off patent så är det väldigt svårt att säga exakt hur många man kommer bli om det så att säga. Vi avvaktar där lite och ser. Vi kan ju komma tillbaka till frågan om några kvartal när det har satt sig lite. Absolut. Om vi övergår då till Ondansetron så har ju läkemedlet en årlig marknad om cirka SEK 15 million med 3-6 aktiva konkurrenter. Gäller detta för båda styrkorna? Det stämmer bra. Ja okej. Jag är också lite nyfiken på när får ett läkemedel i regel fullt genomslag i intäkterna och vad är det initialt som tar tid för att få upp försäljningen? Om vi börjar med våra traditionella apoteksläkemedel, alltså de som säljs genom PV-systemet i Sverige och genom taxen i Danmark, så kan det vara lite olika mekanismer som bidrar till att det tar några månader och nå sin så att säga fair share av marknaden då. Och det görs på den typen av läkemedel så görs det ofta efter ungefär sex månader skulle jag säga. Det kan vara saker som att när man kommer in som ny spelare i en befintlig utbytesgrupp så kan det vara lite nervöst prissättningsmässigt i början. De andra konkurrenterna vet inte riktigt hur de ska förhålla sig, vilket gör att man kanske får då lite mindre volym än vad man normalt sett hade fått. Man är ju ny också för apoteken och ny för förskrivare, vilket också innebär att såna praktiska saker som att all masterdatan för produkten ska upp i olika logistiksystem och försäljningssystem och på apoteksnivå så ska man vänja sig vid att det finns ytterligare en produkt och man ska då föreslå denna till patient och så vidare. Alla de här sakerna gör att det tar några månader och det är liksom inget konstigt egentligen. För läkemedel som Ondansetron skulle jag normalt sett säga att det tar upp till, ja 6 månader nånting för läkemedlet att nå sin fulla potential. För Abiraterone, ja, den är ett speciellt djur, det har vi redan pratat om. Där tar det betydligt längre tid innan vi liksom vet vad liksom nåt slags steady state kommer att landa på. När det sen gäller våra sjukhusprodukter som vi inte har så mycket i portföljen i dag, men som vi nu lanserar i en rätt så intensiv takt framåt, tar det betydligt längre tid än 6 månader. Det beror helt enkelt på då att ett visst upphandlingsläkemedel kanske har en viss potential i hela Norden. Att uppnå den potentialen, det bygger ju då på att regionerna väljer att upphandla. Det bygger det ju på att man faktiskt vinner upphandlingarna. Detta blir liksom ett pussel som gör att det kan ta flera år innan läkemedlet är uppe liksom och taktar på sin fulla potential. Enligt våra beräkningar här ökar även samtliga befintliga läkemedel i försäljning i Sverige jämfört med samma kvartal föregående år, vilket då är väldigt imponerande av er. Jag vill notera då att bortsett från Metformin, Methenamine och Metronidazole, då blir jag lite nyfiken här på om ökningarna beror de främst på det du nyss berättade om här att det tar tid att få upp försäljningen eller har ni även gynnats av en högre lagerhållningsstrategi och att konkurrenter drabbas av stockouts? Det är en kombination av de olika anledningarna som du nämner. Dels har vi ju ett antal läkemedel i portföljen som fortsatt är liksom hyfsat nylanserade, som kanske inte då riktigt har nått upp till sin sån hära steady state-volym då eller vad man ska kalla det ännu. Det är en mekanism som vi har. Vi har en omvärld som är ganska orolig för närvarande och för läkemedelsbranschen så innebär det att det är svårt med leveranser och det är svårt för alla. Det beror framför allt på att tillverkaren av aktiv farmaceutisk ingrediens har det kämpigt med sina råmaterial och sina kostnader och då blir det brister som sen fortplantar sig ner i systemet. Där har ju EQL Pharma en väldigt uttalad strategi att hålla högre lagernivåer än vad våra konkurrenter gör och att hålla högre lagernivåer än vad traditionella sales and operations planning matematiska modeller genererar. Detta har gjort att vi har kunnat fånga möjligheter som har uppstått i marknaden, till följd av att konkurrenter har gått i rest på lite olika produkter. Vi har sett i Q3 att det har varit mycket antibiotikum, men det kan i teorin bara slå över alla produkter. Den här strategin har vi valt utav two skäl. Dels rent finansiellt så ser vi att varje år egentligen, varje kvartal nästan, så uppstår det restsituationer. Om vi alltid har mer lager på alla produkter än alla andra, då gör det att vi strukturellt kan fånga de här möjligheterna och då blir det ju liksom som en strukturell competitive edge. Det är det ena rent om man säger finansiellt. Om man säger på ett mer liksom samhällsekonomiskt och moraliskt plan, känner vi också väldigt starkt för att tillgängliggöra våra läkemedel till patienterna som behöver dem. Där är vi också då stärkta av att ha högre lager så att patienterna inte blir utan läkemedel helt enkelt. Ja men det är ju som bekant då en utmanande tid där ute med bland annat då brist på olika APIer. Är det här något då som även ni märkt av i era leveranskedjor under kvartalet? Hur ser du på situationen under 2023? Vi märker absolut av detta i våra leveranskedjor. Anledningen att vi har kunnat vända detta till någonting positivt so far, det är just det här att vi har lite högre säkerhetslager då. Då i såna här situationer äter vi utav vårt säkerhetslager samtidigt som vi jobbar väldigt aktivt med våra leverantörer då att få nya leveranser. Därmed sagt so drabbas vi ju liksom också utav restsituationer emellanåt, även om vi har högre lager beroende på olika saker. Jag skulle säga hittills att netto, nettoeffekten av där vi har lyckats fånga möjligheter eller där vi liksom har drabbats av att vi själva har varit i rest, där har ju helt klart nettoeffekten varit positiv so far. Vi ser ju helt klart fortsatt oroliga värdekedjor under hela 2023, helt klart. Vi försöker positionera oss för att kunna dra nytta av det rent finansiellt, men också naturligtvis att kunna tillhandahålla läkemedel till patienter och undvika att det ska bli bristsituationer. Om vi övergår till den geografiska intäktsfördelningen i kvartalet så noterar jag här att övriga marknader bidrog till omsättningen i högre utsträckning jämfört med tidigare kvartal. Vilket eller vilka läkemedel är det som bidragit till utvecklingen? Det som landar där just nu, det är primärt, det mer signifikanta intäktsflödet som vi har från utanför Norden just nu. Det är från läkemedel som heter Methenamine- Mm Som vi utlicensierar till en strategisk partner i U.K. Methenamine är ett rätt så intressant läkemedel för att efterfrågan på det växer ganska så skarpt här, egentligen i alla marknader där vi är aktiva. Det beror på att man har nyligen kunnat bevisa i en studie att den här verkningsmekanismen som Methenamine använder kan man säga, är icke underlägsen till antibiotiska behandlingar som är de traditionella behandlingarna. Då vill man mycket hellre sätta in Methenamine-liknande läkemedel på grund av antibiotikaresistensen då. Det är ett läkemedel vi ser på med förhoppning här framåt. Mm. Och sen så har vi ju även Mellozzan som vi, där vi hela tiden försöker att knyta nya partners till oss ute i Europa och där de här signeringen av de här avtalen då ofta innebär någon slags down payment. Det är det som landar där. Det är väl så också att vi nu i och med Q3-rapporten börjar att redovisa det liksom på en separat rad för att vara lite tydligare. Det har kommit en del frågor om det nu då. Det kan helt enkelt vara så att vi skulle ha gjort det tidigare, men har vi fått det påtalat för oss att det är cleanare om vi redovisar det på en separat rad, så då gör vi det. Då är det primärt det som kommer landa in där i närtid, det är primärt intäkter från Methenamine-försäljning i UK och så är det då licensintäkter från Mellozzan och andra läkemedel som vi utlicensierar. Okay, spännande. Mellozzan då, vi vet ju sedan tidigare att läkemedlet har hög intäktspotential utanför Sverige. Som du nämnde här i kvartalet så ingick ni ett exklusivt utlicenseringsavtal för Mellozzan då med ett ledande europeiskt läkemedelsföretag för 2 stora sydeuropeiska marknader. Vidare så har ju en annan partner till er fått ansökan för Mellozzan godkänd i Norge och i Danmark, samt nyligen skickat in en ansökan till Finland. När skulle du säga att vi kan förvänta oss intäkter från Mellozzan utanför Sverige i högre utsträckning? Väldigt snart hoppas jag. Precis som du säger så har en utav våra partners redan fått godkännande i Norge och i Danmark och där pågår lanseringen för fullt. Den här partnern, de har lagt sin första order, lanseringsorder som vi brukar kalla det, till produktionen som är i full fart med att producera upp lanseringsvolymerna och packa dem och skicka dem till lanseringsmarknaderna. Första gången man tillverkar ett visst läkemedel till en viss marknad så tar det alltid lite längre tid beroende på olika praktiska detaljer. Det är första gången alla etiketter ska tryckas. Det är olika processparametrar man vill kontrollera att de är rätt och det är väldigt noggrant med läkemedel naturligtvis. De är i lanseringsfas och jag hoppas att de lanserar här inom ett, inom en handfull månader i Norge och i Danmark. Precis som du säger så har man ju också skickat in procedurer för ytterligare marknader. De har skickat in procedur för Finland, Österrike och Tyskland här. Där vi hoppas på godkännanden under sen vår, försommar ifall vi kan ha lite tur. Där kommer då lanseringar sekventiellt allt eftersom godkännandena trillar in och produkterna blir subventionerade i olika länder. Olika länder har väldigt olika system för subvention, vilket innebär att i vissa länder går det ganska snabbt efter godkännande att man kan lansera 4-6 månader. I andra länder som exempelvis Frankrike kan det ta upp till 2 år bara själva subventionsansökan. Det är lite olika. Det är som allting i den här pharmavärlden att man får ha tålamod. Det är lika för alla då som vi brukar säga. I Sverige har jag noterat här då att marknaden för Mellozzan blivit mer konkurrensutsatt den senaste tiden och jag antar att fler aktörer, precis som ni då, försöker lansera Mellozzan som ett original brand i övriga Europa. Skulle du vilja berätta här lite vad du ser att eran edge är gentemot dessa aktörer? Absolut. Jag skulle säga att vår edge jämfört med många andra aktörer på melatonin just nu, det är ju dels då att vi har den här barnindikationen godkänd, alltså för insomni hos barn med ADHD. Vilket inte så många utav våra konkurrenter har. Bland dem som faktiskt har den här indikationen godkänd så har vi en väldigt snabb upplösningsprofil, vilket är precis det man vill ha i de här patientgrupperna då. Vi har varit lite förvånade att vi inte har fått större marknadsandel än vad vi har fått i Sverige med tanke på att vi har den bästa produkten. Så kan det ju vara ibland. Det är en edge vi har då, att vi har den här indikationen och vi har den här väldigt snabba upplösningsprofilen. Det förstår man ju om man tänker på det, om man är förälder till ett överaktivt barn. Då vill man ju inte hålla på och planera medicineringen flera timmar före sänggång, utan man vill kunna ge tabletter och sen så efter 15 minuter eller 20 minuter så är det fullt påslag och barnet somnar. En annan edge vi har är att vi har varit väldigt eftertänksamma när det gäller vilka partners som vi har valt. Vissa bolag som utlicensierar strategiska nyckeltillgångar, de väljer ju kanske den största partnern som visar intresse. Vi har haft många stora läkemedelsbolag som har visat intresse och till exempel velat ta alla europeiska länder på ett bräde. Det kan vara lite frestande för det är ju skönt med en motpart och det blir bara en affär och man löser allt på en gång så. Vi har tänkt att det det handlar om här, det är att välja den absolut vassaste spelaren i respektive marknad. Spelare som har ett track record inom CNS, inom ADHD och som redan har produkter inom det här segmentet så att Mellozzan blir liksom bara ytterligare en produkt, som de säljer i kombination med då de här mer traditionella stimulantia läkemedlen. Det har vi verkligen försökt att göra och vi har valt spelare som vi ser har en historik av att kunna bygga upp ett brand och en marknad från noll upp till en signifikant marknad och sen kunna försvara den marknadsandelen när konkurrens kommer och förbli marknadsledande. Precis som du säger så är vi inte de enda i Europa eller ens i världen som har kommit på att Melatonin är attraktivt. Det finns det andra som har kommit på också. Vi tror att när slaget väl kommer att stå, då står vi väldigt väl rustade i och med att vi har den bästa produkten. Vi har den viktiga indikationen och vi har de bästa partners. Tack så mycket Axel. Både bruttomarginalen och rörelsemarginalen, den steg ju kraftigt i kvartalet, vilket jag tycker tydligt då visar den underliggande lönsamheten när kärnverksamheten ökar i andel av den totala försäljningen. Vill du berätta lite här hur ni arbetar för att förbättra era bruttomarginaler för övrigt? Bruttomarginalerna blir ju extremt viktiga för oss, eftersom att det är en så stor del utav, eftersom att tekniksbidraget är en så stor del av den totala intjäningen. Vi jobbar väldigt aktivt med våra bruttomarginaler. Väldigt förenklat så är det ju försäljningspriset och inköpspriset. Skillnaden mellan de två, det är ju det som i huvudsak blir bruttomarginalen då. Om vi börjar titta på försäljningspriset så jobbar vi väldigt aktivt med pricing. Dels så har vi ju de här PV-systemen och tax-systemen där prissättning sker på månadsbasis eller varannan vecka. Där det finns ganska mycket att vinna genom att hela tiden försöka vara listig och försöka läsa sina motspelare och agera på ett klokt sätt. Hela tiden en avvägning mellan marknadsandel och marginalintjäning, där vi försöker att alltid prioritera marginaler före marknadsandel då. Nu börjar vi ju också att få mer B2B-kunder, där vi säljer då direkt till andra läkemedelsbolag och så vidare då. Där får vi ju en annan möjlighet då att arbeta aktivt med pricing. Som exempelvis nu då när we har en underliggande inflation som är 8-10%. Hela tiden försöka att vidarelägga de här kostnadsökningarna nedåt i kedjan när vi kan. Jag vill vara väldigt tydlig också med att vi inte arbetar med liksom hutlösa prisökningar, utan vi är väldigt, liksom långsiktiga och strategiska när det gäller våra partners. Jag tror inte alls på, vad ska man säga, ojämnvikt i en värdekedia, utan värdekedjor där någon part tjänar alldeles för mycket någonstans, de blir aldrig speciellt långvariga då. Vi försöker att bolla vidare då resonabla kostnadsökningar på våra kunder. Mm. När det sen gäller kostnad såld vara eller COGS då som är den andra viktiga delen i bruttomarginalgenereringen, jobbar vi väldigt aktivt med våra leverantörer, hela tiden utmana dem. I och med att det blir väldigt strategiska partnerskap så försöker vi ofta och, vad ska man säga, utmana på ett kollaborativt sätt. Det vill säga, vi kanske hjälper dem att scan marknaden efter nya API-källor, som den aktiva farmaceutiska ingrediensen. Det är ofta en väldigt stor del utav kostnad såld vara för ett läkemedel. Det kan vara upp till 90% av kostnaden, så då är det liksom där man ska fokusera. Där kan vi ofta hjälpa till och bidra och jobba tillsammans. Man kan konsolidera volymer, det finns ganska mycket man kan göra. Man kan även jobba liksom praktiskt med leverantören och hjälpa dem att hitta effektiviseringar. Man kan göra saker som att lägga order mer sällan fast beställa mer varje gång. Det blir effektivare produktion för dem. Har man liksom sin kollaborativa hatt på och samarbetar med sina leverantörer finns det ganska mycket man kan göra då. Vi försöker hela tiden vara aktiva där. Rörelsemarginalen, den var ju tämligen stark, i synnerhet då eftersom ni tog ett par EBIT-sänkande smällar i kvartalet på SEK 2 million. Bland annat då nedskrivningar i utvecklingsprojekt och för osäkerhet inom försäljning av Covid-19 självtester. Först och främst, hur många läkemedel var det som nedskrivningen omfattade? Vi har gjort nedskrivningar på 2 stycken utav våra utvecklingsprojekt. Där vill jag också vara tydlig och säga att det betyder inte per se att vi har gett upp projektet eller att vi tror att det verkligen inte kommer att lyckas, utan det beror bara på helt enkelt på att utsikterna har försämrats. Då vill vi återspegla det i balansräkningen. Det är det ansvarsfulla att göra rent finansiellt. När någonting händer, då ska vi också skriva ner värdet på tillgången. Det kan vara saker som att det kommer in en ny konkurrent. Priset har gått ner mer än vad vi hade räknat med. Tekniska utmaningar i projektet som gör att vi tror att det kommer att bli förseningar. Det kan vara olika saker då. I de här fallen har det handlat om tekniska utmaningar, främst i projekten då. Ja, okej. Hur mycket utgör självtester av befintligt lager och kan du ge oss någon indikation på hur mycket ni reserverade i kvartalet? Självtesterna just nu, när vi stängde Q3 sista december, var självtesterna ungefär 20% utav våra totala varulager. Av de här 20% så har vi så att säga då skyddat en fjärdedel, ungefär 25% som vi har gjort reservationer för då. Ifall Covid-test-försäljningen minskar i någon större bemärkelse framåt här. Om vi slutligen övergår till pipeline så noterar jag att den hade ett mycket starkt kvartal här. Som jag nämnde tidigare, 2 nya produkter lanserades och hela 7 blev godkända. Blir jag lite nyfiken på har ni genomfört något för att öka success rate ytterligare sedan du tillträdde som VD? Vi har sjösatt ganska många initiativ för att öka success rate in projects. Jag hade ju gärna tagit på mig credit för att alla de här godkännandena kom i Q3. Riktigt så enkelt är det inte, utan det är mer en slump att vi fick så många godkännanden just i Q3 då. Det var ju väldigt roligt. Generellt så jobbar vi ganska aktivt med success rate in projects då och det har vi gjort även innan jag tillträdde som VD. Jag har ju varit här i bolaget länge och sett de här, ja, de här utmaningarna. Det vi gör nu bland annat är att vi sätter ett PMO på plats, ett Project Management Office med en PMO Director som har ett portföljperspektiv på alla projects. Det vill säga säkerställer att alla projekt har en tight tidslinje och en tight budget och att tidslinjen och budgeten följs och att de olika delleveranserna eller milstolparna i projekten levereras på ett bra och ett tidsenligt sätt. Vi försöker även göra, vad ska man säga, förstudierna av projekten mer förtunga, vilket innebär då att vi kallar det själva för fail fast. Vilket innebär då att om det finns någon strukturell anledning till att ett projekt kommer att misslyckas, då ska vi inte upptäcka det sent i projekten, utan då ska vi upptäcka det tidigt i projekten och lägga ner det projektet och fokusera på någonting annat. Det blir vi bättre och bättre på. Ja, okej. Kan du även nämna någonting hur stor andel av pipelinen som består av egenutvecklade läkemedel respektive inlicensierade och distributionsläkemedel? Just nu är pipelinen ungefär a third av varje. Av de 28 produkterna som ligger där är det ungefär a third utveckling, a third licens och a third distribution. Vi tror ju generellt på att ha en sund balans mellan de här olika varianterna i både portfölj och pipeline. Vi tittar också på en stor mängd nya produkter för våra hemmamarknader, primärt inom samtliga av de här three segmenten. Okej. Ni hade ju då som sagt en våg av godkännanden inom sjukhusprodukter under innevarande kvartal. Skulle du kunna prata lite här om hur det gått med upphandlingarna hittills och när nästa stora våg av intäkter kan komma från dessa? Vi har deltagit väldigt aktivt i olika upphandlingar under 2022. Vi har lite själva sett det som våra torrsimår eller vad man ska kalla det. Det beror på att många utav de sjukhusläkemedlen med riktigt stor potential, där har vi haft lite förseningar och vi har inte fått MA:na riktigt i tid, så som vi hade hoppats. Jag hade hoppats att redan kommande finansiella år skulle innehålla signifikanta intäkter från sjukhusportföljen. Då tog vi istället chansen att delta i så många upphandlingar vi bara kunnat. Vi har deltagit i mängder av småupphandlingar, mest för att lära oss och få allting på plats. Jag skulle säga att vi har vunnit upphandlingar, eh, till ett årsförsäljningsvärde av en SEK 12 million, SEK 13 million här, som börjar att rulla in from and with first April and framåt. Yes, okay. Under året som kommer här är det ett antal viktiga rundor för oss då. Till exempel Finland kör en upphandlingsrunda här under våren 2023 och Finland är ganska attraktivt för oss för deras kontrakt är typiskt 3 plus 2 år, vilket betyder att man får komma in och leverera i 3 år och sköter man sig så har man chans att få 2 år till. Det blir ju en väldig stabilitet för oss om man kan vinna den typen av kontrakt. Det är något vi fokuserar starkt på här under våren då att sälja våra läkemedel i Finland. Vad ser du för potential för sjukhusprodukterna i övriga länder i Europa? Har de mer potential än era andra nischgenerikor och arbetar ni även aktivt med utlicensiering av dessa? Vi arbetar aktivt med utlicensiering av alla våra preparat i Europa. Det är ganska långa cykler, ganska långsamma och långa cykler, vilket kan vara lite frustrerande ibland, men vi försöker vara så snabba vi kan och det är väl återigen samma för alla antar jag. Vi ser faktiskt generellt ett något högre intresse för våra sjukhusprodukter och jag tror att det helt enkelt beror på att de här sjukhusprodukterna, de är ju traditionellt eller många av våra i varje fall är injektabilia och det blir liksom ett ytterligare etableringshinder då för det är speciella typer av fabriker och produktionslinor som tillverkar de här läkemedlen. Det blir liksom ytterligare en liten nischfaktor för oss då. Vi har många spännande dialoger runtom i Europa kring olika sjukhusprodukter. Avslutningsvis här, ja men som jag förstått det nu så har ni ju majoriteten av de nischgenerikor som ni vill ha i Norden i er pipeline. Om vi blickar lite framåt, hur tänker du kring investeringar för att driva tillväxt efter att pipelinen har lanserats? Vi är ju extremt fokuserade på tillväxt. Vi är, skulle jag vilja hävda, ett tillväxtbolag och vi vill fortsätta vara ett tillväxtbolag i många år till och jag tror att vi kommer kunna vara det. Vi är extremt offensiva i vårt tillväxtarbete just nu. Dels så har vi ju en lite kraftfullare kassaposition nu och sen så börjar vi få ett kassaflöde från den löpande verksamheten som också gör att vi har möjlighet att löpande öka vår exponering mot framtida projekt då. Det som vi arbetar med kan man säga på hög nivå, det är ju dels att försöka hitta nya produkter till våra hemmamarknader. Helt enkelt att försöka och verkligen säkerställa nu att vi har upptäckt alla nischgenerika från alla olika vinklar i Norden. Det är en arbetsström som vi jobbar aktivt med. Det är också ganska långa cykler. Det beror återigen på att vi vill vara extremt noggranna med vad vi tar in i våran portfölj då. Många generikabolag, de tar in mycket produkter och sen så är det liksom hälften av dem funkar och så är de nöjda med det. Vi vill inte vara så, utan vi är superkräsna vad vi tar in i portföljen så att vi verkligen känner att det är produkter som kan rulla och gå i många år. Det är det ena som vi sysslar med. Det andra delen, det är ju liksom nya produkter på nya marknader som också om man tittar liksom vad som är Capex intensivt. Där kan man ju tänka sig olika typer av partnerskap lokalt för att fortsätta att hitta nischgenerika i marknader vi kanske inte kan riktigt lika bra. Vi kan ta de här koncepten som vi har utvecklat för hur man identifierar nischgenerika uppe i norra Europa och med hjälp av samarbetspartners så kan vi tyskifiera dem eller polenifiera dem eller liksom anpassa dem till de lokala betingelserna och fortsätta då identifiera nischgenerika. Det tycker vi är en intressant modell som vi tittar på. Naturligtvis olika typer av förvärv och transaktioner är jätteintressant för oss. Dels kan man tänka sig att förvärva olika typer av brands med väldigt begränsad sales and marketing behov. Man kan också tänka sig att förvärva INN-generika och man kan också tänka sig att förvärva mindre spännande bolag som på något sätt tillför ny kunskap, nya produkter eller nya marknader till EQL då. Naturligtvis personalfrågan. Jag tror att i min uppfattning i varje fall så måste liksom Capex-satsningar följas av ansvarsfulla Opex-satsningar. Man kan inte bara lägga på en massa projekt och initiativ utan att utöka personalen. Vi jobbar också ganska aktivt här på att utöka personalstyrkan, både på vad gäller regulatoriska gänget, kvalitetsgänget, men också vad gäller de som jobbar med licensing och sourcing och så vidare här då. Vi kommer liksom aldrig att jobba på ett sådant sätt där vi försöker optimera Opex på kort sikt så att den långsiktiga tillväxten blir lidande. Ser vi här att vi behöver lägga på mer personal för att kunna fortsätta vår tillväxtresa långsiktigt, då gör vi det liksom. Även om det kommer att bli då kortsiktigt, kanske i PNL att Opex går upp något. Då där vill jag vara väldigt tydlig att våran prio ligger på lång sikt. Sen naturligtvis det sista att utveckla den personalen vi har. Vi märker ju mer och mer att det är tufft att rekrytera de bästa talangerna inom pharma och att få dem att stanna hos oss. Vi måste jobba varje dag med att se till att vara den det attraktivaste pharmabolaget att jobba på. Det gör vi genom att ha olika typer av förmåner och försöka ha en arbetskultur som är väldigt attraktiv, där många trivs att arbeta, så att de vill komma och jobba med oss och stanna kvar. Mycket spännande att höra kring Axel Schörling. Stort tack för att du tog dig tid och lycka till här framöver. Tack så jättemycket!