Sådär. Välkomna ni som nu har anslutit er till vår investerarträff här idag för Flat Capital. Och välkomna, som jag precis sa, ännu en gång ni som faktiskt deltar här fysiskt. Det är skitkul att träffa er, jätteroligt och bra initiativ att faktiskt få lära känna er lite mer och var ni kommer ifrån och potentiellt varför ni har intresserat er för Flat. Vi har, trodde jag, Sebastian, du är effektiv och vi jobbade igenom själva stämman väldigt skyndsamt. Men som tur är så gick det ju bra. Vi fick igenom allt som vi ville så att säga. Och för er som då inte känner mig så heter jag Hanna Wachtmeister. Jag är vd för Flat Capital sedan förra sommaren och har då framför allt när jag började jobbet på Flat så handlade det ju väldigt mycket om att engagera mig och sätta mig in i själva noteringsprocessen, vilka ni är, alltså Nina och Sebastian som faktiskt har grundat Flat och lite vad vi vill med det här projektet. Det har varit på ett personligt plan, men jag tror för väldigt många av oss en extremt intensiv, turbulent, lärorik och spännande resa för mig personligen, men också för Flat, får jag väl ändå säga. Vi har hunnit med ganska mycket senaste halvåret. Vi har hunnit börsnotera oss och i anslutningen till börsnoteringen så hade ju vi. Det är klart att vi drömde och Sebastian, du får berätta om dina visioner. Det är klart att vi drömde och hoppades på ett stort intresse, men ett så pass stort intresse som vi fick är ju verkligen ett kvitto på att intresse för att komma åt de här onoterade tillväxtbolagen verkligen finns. Det är vi naturligtvis väldigt stolta och glada för. Väldigt mycket har ju hänt i världen sedan oktober. Det världen ser ju ganska annorlunda ut får man väl ändå säga. Även om framtiden alltid är osäker så tror jag att vi står i ett läge där vi har en klar osäkerhet i marknaden till följd av ett krig, till följd av stigande inflation och efterdyningarna av pandemin, och en generell marknadsoro, vilket är högaktuella ämnen. Det jag tror och det jag hoppas att komma tillbaka till och prata om är väl vår långsiktiga övertygelse och vår långsiktiga tro på det vi gör. Vi är ju naturligtvis lyhörda och vi ser ju vad som händer i marknaden och det har ju även speglat sig på vårt aktiepris här i senaste. Det som är viktigt för mig och även för styrelsen när vi sitter och jobbar med att bygga upp det här bolaget, det handlar ju om vår långsiktiga tro på att de här bolagen drivs av dedikerade entreprenörer som kommer att lyckas med det här bolaget i både mot och medvind och kanske i osäkrare tider lyckas ta större marknadsandelar och kanske komma ut ännu starkare och nyttja läget helt enkelt. Vi tror även att vi har ett alldeles unikt nätverk bestående av världsledande venture capital-investerare som vi vet historiskt avkastar väldigt, som genererar väldigt höga avkastningar. Vår unika position med de här venture capital-aktörerna innebär att vi, Flat, som är relativt ganska små spelare egentligen, lyckas komma in i de här typerna av bolagen. Det är väl därför och till stor del det som lockade mig framför allt personligen med Flat Capitals vision. Att vi faktiskt lyckas komma in i de här typerna av bolag. Med det här sagt så kanske en fråga till Sebastian eller om du vill berätta lite, för det är ju ändå, Flat är ju ändå Nina och ditt, ert påfund så att säga. Resultatet av, en stor del av resultatet av portföljen i dag är ju investeringar som ni har gjort vid sidan av era respektive arbeten. Vill du bara berätta er story? Ja, absolut. Nej, men alltså egentligen så är det väl som så att när Klarna började utvecklas väl så fann jag mig själv i en situation där jag ju helt plötsligt hade möjlighet då att investera i andra entreprenörer. Först så blev jag i alla fall väldigt glad över det och kände såhär gud vad roligt, det här är ju väldigt spännande. Sen så är det ju också som så att när ett bolag har utvecklats väl som Klarna har, så är det klart att det finns, det hör av sig en hel del duktiga unga entreprenörer till en själv och vill ställa frågor eller vill få råd eller vill få en investering. Så att under en tid där så började jag göra lite investeringar ganska snart tillsammans med Nina. Det var väldigt fördelaktigt att ha med sig Nina därför att Nina är väl kanske lite mer konservativt lagd än vad jag är. Det skapar en ganska bra balans i investeringarna. De investeringar som inte har blivit bra var väl de som jag med Flat historiskt var de som jag trodde på, som Nina inte trodde på. Det finns ett bra track record där. Vi gjorde lite investeringar i en del startups och tyckte att det var väldigt roligt att stötta de här bolagen. Insåg jag ganska snabbt att det här tog mer tid än vad jag hade tänkt. Jag var väldigt tydlig mot de här startups och de entreprenörerna att jag tyvärr inte kan bidra med så mycket mer än pengar. Om ni ringer mig så försöker jag gärna hjälpa till och svara och kanske ge någon råd. Mer än så kommer det nog inte bli därför att jag ändå huvudsakligen har ett fulltidsjobb på Klarna att sköta. Så var jag ganska tydlig med. Jag insåg ganska snart ändå att det blev ju lite jobb om inte annat. Därför att det sker förändringar med bolagen och det är aktieägaravtal som ska där. Så ska man liksom, är det någon nyemission och så ska man fatta beslut kring det och så vidare. Trots att den här portföljen gick ganska bra och det visade sig att det hade varit ganska lyckosamt. Vi presenterade ju det i samband med noteringen att jag tror att det var 40% per år eller någonting sånt. Var jag ändå lite skeptisk till om jag hade tid med det här. Det var en sak som liksom föranledde till att vi hamnade här. Det var som så att jag samtidigt parallellt med det kände väl jag då som har varit på Klarna. Jag har ju hållit på med Klarna nu i 17 år. Det är ganska länge. Det startade ju när jag var 23. Att det blir snart 18 år. En sak som jag reflekterat väldigt mycket över i den processen var liksom att det har funnits otroligt många investerare som har kommit till Klarna och sagt att vi är långsiktiga pengar. Vi är långsiktiga, vi ska investera här långsiktigt. Då över åren insåg jag att den här definitionen på vad som är långsiktigt varierar kraftigt mellan olika personer. Långsiktigt får väl i finansbranschen anses vara kanske 3-4 år, i bästa fall 5-6 år. Medans min horisont är ju lite längre än så. Jag har ju liksom en 10 års horisont. Jag tycker väl kanske att bortom 10 år, ja men 10 år i alla fall, det är väl en definition på långsiktigt. Kanske till och med längre än det, men i alla fall. Jag liksom tyckte att det finns ett behov i marknaden. När jag pratar med andra entreprenörer så har de varit med om liknande situationer som jag. Det vill säga att ett bolag som Klarna och andra framgångsrika bolag går ju givetvis igenom olika cykler. Saker går bra, saker går mindre bra. Man uppfattas som att man är i ett sexigt område som är väldigt hajpat och väldigt stort intresse. Är man helt plötsligt i något område som anses vara ointressant och dåligt för sådär. Går det liksom cykler i de här grejerna. Medan för entreprenörerna som jobbar på det här, på de här bolagen och verkligen har den här viljan att långsiktigt bygga fantastiska bolag, så är ju det här egentligen liksom bara cykler. Då blir det ofta spänningar med investerare som kommer in och kanske vill sälja bolagen i förtid eller skapa säljtryck. Det skapar väldigt mycket knepiga situationer som jag själv har varit med om över åren. Då liksom uppstod en dröm om att det skulle finnas en långsiktig investerare. Nu har man ju sett lite grann, tycker jag är kul också, den investerare som har varit mest långsiktig i Klarna skulle jag ändå säga är Sequoia, som ju officiellt är en VC och många kanske likställer med andra venture capital. De har ju haft något av en evergreen structure på så sätt att de har kunnat rulla vidare sin investering i Klarna. Har de varit investerare i Klarna i 12 år, och har inte en enda gång frågat om IPO på de 12 åren. Michael Moritz har suttit i styrelsen i 12 år. Det skulle jag kalla långsiktigt. Supportat bolaget och stöttat oss igenom många olika situationer och sådär. Och så kände jag att det finns ett behov av fler sådana. Nu har ju Sequoia faktiskt nyligen annonserat att de ska skapa en riktig evergreen structure som faktiskt ger dem möjlighet att vara kvar i princip hur länge som helst. Sequoia har också många gånger stannat kvar i bolag efter att de IPOat, som Google till exempel, som man satt kvar i länge efter att man IPOade. Så den här långsiktigheten har jag saknat bland investerare och kände att där finns någonting. Sen den andra grejen är ju att jag tycker liksom att det har varit tråkigt att se att den här typen av privata bolag sällan är tillgängliga för gemene man att investera i. Det är svårt att få access till de här investeringarna. Också varit lite besviken när jag tittat på det faktum att liksom titta på den otroliga förmögenhetstillväxt som Klarna har skapat för sina aktieägare. Har vi inte en enda svenskt pensionsbolag. Vi hade haft Skandia en liten period. I princip all den förmögenhetstillväxt som har skapats i Klarna har tillfallit utländska investerare. Det är så himla tråkigt. Varför stoppar inte svenska pensionsbolag in sina pengar i ett sådant bolag som Klarna? Varför hade inte de här pengarna kunnat tillfalla svenska pensionssparare? Det tycker jag bara är så himla trist. Jag får väl glädja mig över det faktum att till exempel Sequoia, 80% av pengarna i Sequoias fonder kommer från endowments, universitet och så vidare. Otroligt mycket av den värdeskapande som vi gör kommer tillfalla forskning, utveckling, studenter och så vidare. Det får väl glädja mig på det sättet. Men det här att liksom jag önskar att det fanns större tillgänglighet till den här typen av investeringar, och exponering, för gemene man. Så det var väl egentligen de grejerna. Och så råkade jag hamna bredvid Anne-Marie, som råkade lära känna Anne-Marie som jag har erfarenhet av att driva mindre investmentbolag på börsen. Och så började vi prata om såhär, det kanske vore en idé att göra Flat publikt. Och så träffade vi Hanna. Så att det är väl egentligen liksom bakgrunden till att vi står här i dag. Men kort också ska jag säga en sak att sista grejen bara är att två viktiga saker för mig med det här var ju att jag gillar att vi börjar smått alltså. För det ska vara lite smått. Alltså jag tycker inte att saker ska vara stora från början. Ingenting som jag har träffat på som har varit framgångsrikt började som stort. Ofta när folk drar ihop någonting för stort för tidigt så blir det ofta pannkaka av alltihop. Jag gillar att börja smått, lära sig, testa, iterera. Jag ser fram emot att vi är en sån här grupp i dag och sen nästa gång är vi några fler och så kommer vi lite fler och så är det lite mer pengar under förvaltning och så gör vi lite fler investeringar. Jag tycker det är väldigt bra när saker och ting börjar så, för då får det bli vettigt. Så att det har varit viktigt för mig. Däremot inte sagt att vi inte har höga aspirationer. Jag, det här kommer jag få äta upp, men jag vill ju att det här blir liksom Berkshire Hathaway in i slutändan av den här, av Flat alltså. Det är ju så. Jag vill ju att det ska bli det. Jag vill att vi ska utforska och lära oss hur vi ska få den bästa möjliga avkastningen på investerat kapital och skapa någonting riktigt coolt av det här. Vi ska skynda långsamt. Slutligen då så tyckte jag var viktigt för mig var friheten i investeringarna. Som ni har sett så har vi haft ett väldigt stort mandat eller bett om ett väldigt stort mandat när det kommer till investeringar. Det är av väldigt goda skäl därför att min erfarenhet också har varit att jag har sett så många investeringsbolag som missade planen. Det kanske var en ursäkt för att de egentligen inte ville göra en investering, men många gånger var det såhär, "Nej, men det här är utanför vårt mandat. Vi har sagt att vår fond ska göra si och vår fond ska göra så." Jag blir såhär, jag förstår liksom, jag fattar det här med diversifiering och folk vill ha exponering mot olika sektorer och sånt där. Jag fattar liksom bakgrunden till varför man gör på det sättet. Jag är inte naiv inför det, men samtidigt så känner jag bara såhär, om vi tror att vi kan tjäna mycket pengar på den här investeringen så vill vi göra den. Punkt slut. Alltså, det är väl egentligen det som ska vara det liksom huvudsakliga utvärderingskriteriet. Tror vi att vi kan tjäna mycket pengar på den här investeringen? Tror vi att det är en bra investering, som vi tror på för framtiden? Därför var det viktigt. Ja, det var väl lite grann kort om bakgrunden. Tog det för lång tid, eller svaret eller? A little bit. Okej. Då kör vi igång. Thank you so much, Sebastian. We are now switching over to English as we have two of our portfolio companies joining us today, which is super exciting. I will just see what I can do to get that technology to work. Since beginning of last summer, we're proud shareholders of PANGAIA. Krishna Nikhil, who is the new CEO of PANGAIA, is here to tell us a little bit about his visions and ideas of PANGAIA. Krishna, are you with us? Yes, I'm there, Hanna. How are you? Thank you. Thank you for waiting. I wanted to kick off. Obviously, I know that at least Nina, Sebastian, and myself are tireless fans of your clothing, but for the rest who's not familiar with what PANGAIA is, would you be able to give us a little background and information of what you do? Yeah, of course. Thank you for having me. Of course, we have long appreciated the support for PANGAIA. You know, the big dream for PANGAIA is really that it is possible to create products that are better for the world than if those products didn't exist. We're at a point where sustainable or neutral are truly insufficient, and we all need to aspire to Earth positive. I think today the average consumer knows PANGAIA for its iconic tracksuits worn by celebrities are often quite colorful. The real serious business of PANGAIA is that we are a material science company, and our approach is one of high-tech naturalism. What that means is we look to nature for abundance and ingenuity, and then we augment those with innovations from the lab. Really that philosophy and sort of thinking has been behind some of our best and most compelling innovations. That's what we ultimately believe is that we bring these innovations to market through our direct-to-consumer brand. Ultimately, we're here to share those innovations with the entire world so that we can accelerate the transition to bio-based renewable materials. Cool. So you mentioned that the mission is building an Earth positive business supported by problem-solving science. What are the most prominent innovations that the brand has released to date in your view? Yeah, I'll name a few. I think FLWRDWN™ is one of my personal favorites. I think it truly reflects our approach of high-tech naturalism. Looking to nature where there's abundance, where we have waste wildflowers, and what we've done is take those and combine them with a cellulosic aerogel and biopolymer that allows this FLWRDWN™ to essentially perform like goose down. What you now have is a plant-based alternative. It's compostable, it's free of petrochemicals, and sort of in our view, should fully replace goose and duck down. That's our big ambition. We also have introduced recently FRUTFIBER, where we're using agricultural waste, alternative plant fibers to essentially promote biodiversity. Today, with cotton, there's a lot of monocropping, and essentially that reduction in biodiversity significantly impacts our environment. Anytime where we can use a waste material and promote biodiversity, we're moving a step forward. We also have been trying to really accelerate bringing the latest advances in biofabrication directly into the commercial supply chain. Often these incredible ideas get stuck in labs around the world, and whether that can be things like creating lab-grown dyes from bacteria that incorporate the DNA coding of naturally occurring pigments. That's a company called Colorifix that we recently partnered with, or a company named Twelve, where we're using carbon capture to create the lenses of sunglasses. There's another company we partnered recently called AIR-INK, where they're taking the exhaust from factory pollution and using that black to create ink that goes onto our garments. I think we're really at this sort of front edge of bringing, I think, a real next generation of material science innovations to the world. I think as everyone has heard, fashion is amongst the most polluting industries. I think if we really look to the future, we can jump ahead to a place where Earth positive products are truly possible. Great. What type of materials will we be seeing added on to your portfolio coming year? There are a number of breakthrough materials coming. I think the one that I am particularly excited about is a major upcoming launch of a fully bio-based and biodegradable alternative to nylon. I think there's so many textile uses of nylon. I think people have gotten to the business, I think, of also recycling plastics, but often those are being put in garments that really shed more microplastics back into our water system. I think this next generation biosynthetic alternative to nylon will be quite powerful. We're intending to launch that early next year. Look, we continue to focus on places where we can take waste fibers and turn them into products, and we're also moving into the next generation of cotton, which is as opposed to sort of the conventional cotton farming approach, moving towards regenerative agricultural systems, which again, not only better for our planet, but also provide fair rewards for farmers, so really improving the lives of everyone across the supply chain. Okay. Great. On a personal note, how come you're the new CEO of PANGAIA? How come you ended up there, and what's your story and career? Yes, you know, I was most recently at an online luxury fashion platform, and really it was a chance meeting with one of the founders where I found the mission and ambition of what PANGAIA is about so inspiring that my wife, Torbudl, and I picked up from Toronto and moved to London recently. For me, it was really all parts of this, which is the idea that PANGAIA is truly built on material science. Going way back 25 years ago, I did my master's in biomaterials and biomedical engineering. I certainly did not expect to be continuing to stay in that area. PANGAIA really combines a number of things that I believe in, which is this idea that next generation material science innovations can really change our landscape. I do believe that fashion can be a force of good, and creating Earth positive products is possible as well. That is how I ended up here. We're fortunate to have an incredible team, not just within PANGAIA, but amongst our collaborators, whether that be the labs, the farmers that we work with, really everyone through kind of this connected global ecosystem of people who believe there is a better world on the other side. Great. I think we need to move on actually. Thank you so much, Krishna, for joining us today, and best of luck with your new role. Wonderful. Thank you for having me, Anna. Thank you so much. Now we will switch over to Akanksha, who is the founder and CEO of LoveLocal, which is an investment that we made in close connection to the IPO in October. I think Sebastian, you've heard about, or you heard about Akanksha through your friend Nick initially, who invested in LoveLocal as well, and the rest is a story. Akanksha, do you hear us? I do. Oh. Do you hear me? That, that's a good start. Thank you so much for joining us today. What time is it actually in India now? It's 3:30 P.M. It's good. Okay. Amazing. Would you be able to just give us the elevator pitch and a brief description of what LoveLocal is? Of course, thanks for having me, and I just wanna start with saying it's been incredible to have Flat Capital and Sebastian and Hanna and the team as investors in the business. I'm sorry about my voice. It's, I've been losing it a little bit, so I hope you can hear me clearly. LoveLocal is exactly what the name says. It is your trusted local shops online. I think most people would be familiar with businesses like Shopify. In the simplest ways, we are building the Shopify for India, except for local retailers. Let me give you a little bit about context about India specifically. In India, we have over 60 million local retailers that actually power most of how shopping is done in the country. More than 95% of retail in India goes through local stores, and today, the majority of that is completely offline. It is going to a local, you know, mom-and-pop grocery store or chemist, or, it could be a pet shop or a meats and fish shop, paying in cash, and then collecting your goods physically. Obviously, the world has been changing a lot in India even before COVID happened. Through COVID, digitization has just basically taken over the country. For those that are not tracking India closely, India is about going through its China story effectively right now. The entire country is going through a massive digital transformation. Obviously, there's a huge opportunity to bring these 60 million local stores online. That's what LoveLocal is doing. We're providing local stores with the technology to bring their shop fronts online so that consumers like you and me can have a full e-commerce experience with our local neighborhood stores. Over time, we're basically digitizing all the services that a shop needs to be online. In the future, it could be integrating with how they buy inventory for their stores. It can be also through financial services. Obviously, as we power the network, we start to understand the capital needs of these local businesses, so providing them those services as well in a single platform. As I said, on the shop side of our marketplace, what we're building is effectively a Shopify platform for these local stores. You're actually in our portfolio. LoveLocal is. Would you just provide us with the stage and the stage that you're in? You're pre-revenue right now and what you see next coming two years and your position in the Indian market. LoveLocal launched in January 2020. We've grown really fast. When we launched in January, we were just in Mumbai, and we've just taken about 200 stores online. As of today, just about 24 months later, LoveLocal serves in over 55 cities across India, serving over 3,000 pin codes. We've taken nearly 40,000 shops online. These are fully cataloged and verified with KYC shops. We are fulfilling now nearly 250,000 orders per month and doing a GTV on the platform of about $26 million on an annualized basis. The platform is growing really fast. In 2011 alone, we actually grew 16x, and we project that from the $26 million GTV ARR, which is our current annualized GTV run rate, in the next 12 months, we wanna scale up to a $100-$120 million GTV run rate. The major story is the business is growing really quickly. We actually are no longer pre-revenue, so we started monetizing last quarter. The goal is in the next 12 months also to build out and productize about 3 or 4 of our revenue streams, and then do our Series B and then scale up on revenue as well. Great. You're the founder of LoveLocal. Would you just give us a little bit of context and your story? How come you founded LoveLocal, and what's your story? Sure. I'll give you a quick snapshot. I know you guys don't have much time, but I grew up in India and Hong Kong. My family didn't grow up with much money, so I think that plays a lot into why I came back to India to start this business. Just to give you context, my parents started with INR 44, which is, like, less than $1. I've been very lucky that we've done well. I was the first person in my family to go to university. The reason I started this business is because I wanted to come back to India and make sure that every Indian is part of the India growth story. Local businesses in India actually account for 40% of jobs in the country. They're incredibly important to India's success, so it's a huge business opportunity that also has a huge impact. I went to undergrad at Princeton. I had my first business when I was 20 years old and successfully exited that in my mid-20s. I knew I wanted to come back to India and start my second business, and I did my master's at Cambridge University in the UK. It's very much committed to building this business. I believe in the next 3-5 years, LoveLocal will be the largest e-commerce platform in India. Great. Sounds really promising. Thank you so much, Akanksha, for dialing in and joining us today. We'll keep in touch. Thank you so much for having me. Bye. Thank you. Så där. Nu switchar vi tillbaka till svenska. Jag är ledsen. Jag noterade själv att ljudet var relativt lågt, i alla fall enligt mig. Jag hoppas att ni hörde hyfsat okej. Nu är vi egentligen klara för dagen, höll jag på att säga. Nu ska vi in på det som är riktigt spännande och det är väl att vända oss till er. Vi har fått frågor inskickade från personer inför den här träffen. Men ni är ju här, så jag tänker att jag börjar med att vända mig till er för frågor eller kommentarer, eller saker som ni vill att vi berättar lite mer om. Är det någon som känner sig manad att börja? Jag har en fråga. Har ni någon bild där vi kan se vilka bolag ni har investerat i och lite snabbt bara hur stor procent och vad ni tror om dem? Som du sa, Sebastian, vissa som du hade gjort i början, de var inte så bra, men sen när din fru hjälpte till så blev det stabilt. Ja, det är bra att vi har den. De är inte kvar i portföljen dock. Nej, vi tog bort någon. Lite bara så man har nå hum vad man. Och vad ni tror om dem. De tre bästa av de här ni tror. Jaha. Det vågar vi nog inte säga. Vi gillar ju alla lika mycket. Okej, ja, det kanske. Däremot så kan vi ju säga något kort om Budbee. Känner de flesta, tror jag, till. Det är ju ett av de bolagen som tävlar i att fixa last mile och leverera och så vidare. Det går ju fantastiskt bra. Fredrik är ju en otrolig entreprenör och där hade vi ju turen att vara med extremt tidigt innan egentligen affärsidén ens var utvecklad. CDLP är ju precis ett sådant bolag som vi tycker är otroligt spännande för att, och det här är väl också där Nina, min fru, hon har ju jobbat som marknadsdirektör och massa olika saker. En del i hennes uppväxt var. Det finns en butik nere på Humlegården eller vid Humlegården som heter Look Boutique som har sålt liksom fina varumärken. Där började hon jobba som femtonåring och var även med nere på inköpsresor i Milano och sådär. Hon har ju utvecklat en enorm kunskap och förståelse för kläder och estetik och sådana saker. CDLP är ju en sån här växande trend som vi ser att. Om ni tänker för några år sen så var det ju, läste vi i tidningen om folk som utvecklade appar och så blev de miljonärer för att de kunde sälja den här appen till hela världen på App Store liksom. Ett av mina favoritbolag är Flightradar24 här i Sverige som ett exempel, men även liksom spelappar och så vidare. Nu börjar vi liksom komma till en nivå i världen där det börjar bli möjligt att utveckla även produktbaserade bolag och sälja globalt. Därför att liksom internet och digitaliseringen och standardiseringen av tillverkning och så vidare möjliggör det här. CDLP är ett bra exempel på ett fantastiskt sinne för varumärke. De gör ju underkläder bland annat och även andra kläder numera. Har ju en fantastisk känsla för estetiken, varumärket och samtidigt då utnyttjar just den här digitala distributionen som gör att de kan sälja globalt. Möjliggör då att växa oerhört snabbt. Discord var ju ett bolag som jag får skämmas att säga att vi inte hade någon, jag inte hade koll på. Det blev du kritiserad för. Ja exakt. Det var någon headline. Det var ju faktiskt några av våra aktieägare som startade en kanal på Discord och så gick jag in där och började titta. Det här är väl mer i linje med att vi ser att, alltså eller min, i vår värld som vi pratar i styrelsen, så Facebook är ju liksom på dekis och Facebook spelar en roll i våra liv som är väldigt otydlig i dag. Vad är det egentligen för någonting? Vad ska vi göra där? Vad har det för syfte? Generellt så tror jag också på att om man tittar på internet så kan man se en väldigt tydlig trend som har att göra med att, vad heter det? Generellt så ta som exempel om e-handel. När vi startade Klarna så fanns det en e-handelsleverantör som hette Wipcore. De byggde liksom logistiklösningar, bokföringssystem, e-handelsplattformar. De gjorde liksom allt för några få e-handlare. Varför då? För det fanns inte så många e-handlare. Enda sättet att växa var att erbjuda otroligt mycket mer tjänster till befintliga bolag. När marknaden sedan växer hela tiden, för den digitala marknaden växer ju kraftigt hela tiden. Ökar värdet av specialisering, ökar värdet av att vara specialiserad. Numera kan du hitta leverantörer till e-handlare som det enda de gör är att optimera sök på e-handlarnas sajter. Eftersom marknaden blir så stor så finns det plötsligt en marknad för det där. Det gör ju också att de här specialiserade bolagen blir bättre och bättre. Discord för oss är ett sådant exempel som har tagit en del av vad Facebook har handlat om, nämligen grupper där man eller forum. Lite som Slack för folk som har det på jobbet, fast öppet. Det tycker jag är otroligt spännande att se och vi tror väldigt mycket på. Figma är ju ett av de här verktygen. Det har ju funnits en del verktyg. Figma är ett sådant spännande verktyg som folk använder för att modellera och lay-outa och- Designa. Designa framtida upplevelser inom appar och så vidare. Det som är otroligt spännande med Figma är ju att hur vi sett att både på Klarna men också på en hel del andra bolag där man tidigare haft andra verktyg som InVision och så vidare för den här typen av grejer. Det är spännande att se den här typen av mjukvarubolag som bara kommer in i en verksamhet och bara tar över. Alla bara slänger sig på det här verktyget och vill använda det. Fantastiskt att se hur snabbt liksom man slänger ut det gamla och tar upp det nya när någonting, när en produkt håller så otroligt mycket högre kvalitet än det som har funnits tidigare. Flow är ju sålt va? Ja. Det är där. Det kan vi väl hoppa över för det är klart egentligen. Getir är otroligt spännande. Getir har jag också fått förmånen faktiskt att träffa i Istanbul. Om man har varit i Turkiet, om ni åker till Turkiet och till Istanbul, då kommer ni inte undkomma Getir för de är överallt. Det finns ju egentligen, kan man väl säga så här tror vi. Det finns ju dels den stora digitaliseringstrenden och sen så måste man också fråga sig vad är liksom de branscher som digitaliseringstrenden kommer slå till mot? Även om vi nu kanske går igenom en tuffare marknad och så vidare så är vår övertygelse i alla fall om att livsmedel är en sådan. Groceries är ju en gigantisk marknad. Det är ju precis som LoveLocal här. Det Getir egentligen gör är ju att de är ju liksom din lokala handlare med 15 minuter leverans. Nu finns det ett antal sådana bolag som slåss i den idén om att du ska kunna leverera på 15 minuter. När vi var och träffade Getir. Vill du lägga till någonting Anna? Nej, jag tycker. När vi träffade Getir och allting och bara såg, det här är ju verkligen bolag som är operationella. Det här handlar om att skruva och vara extremt duktig på det här. För om du ska vara duktigare än alla andra så måste du liksom varje liten skruv måste vara bättre. Allting måste funka lite bättre. När vi träffade Getir och såg hur extremt operationellt effektiva man är. Man har liksom byggt det här konceptet i Turkiet under flera år, fått det här till lönsamhet, blivit en gigantisk aktör på den turkiska marknaden. Nu har man då ambitionen att rulla ut det här och man har precis startat i USA och så vidare. Kände vi att väldigt spännande. En snabb kommentar på det som jag tror att en del av våra bolag är exponerade till. Att många är ju väldigt skeptiska till bolag med relativt låga marginaler där operational excellence är extremt viktigt. Det är en konkurrensutsatt marknad med många aktörer där folk slåss. Där är det ju för oss. Den typen av bolag, det är klart att det är läskigare att titta på dem för det finns så många aktörer. Där blir ju liksom en kritisk komponent för oss när vi väljer att gå in i den typen av bolag att vi lyckas investera, vilket vi så klart inte vet i dag. Vi har hittat tillräckligt starka argument för att hitta vinnarna. För de som är vinnare och de som hittar lönsamhet med just den här liksom typen av grundare och kanske kapital och fart att ta marknadsandel. De kommer ju att erövra hela den här marknaden som vi är övertygade om finns. Verkligen. Jag tror att också för att lägga till det. Vi har varit så otroligt överfokuserade på Silicon Valley de sista årtiondena. Saken är ju att Silicon Valley är så enormt överhettat, både ur ett lönekostnadsperspektiv, talangperspektiv, på alla sätt. Vi tror ju verkligen mycket på outsiders. Vi tror på bolag som kommer från, med andra bakgrunder. Turkiet är ett fantastiskt land med en otroligt ung demografi. Folk jobbar otroligt hårt, otroligt ambitiösa. Det finns en otrolig drivkraft. Liksom vi tror ju på outsiders här kommer att komma in i den amerikanska marknaden. Det är lite som ett annat bolag som jag hade drömt att få investera i som heter Bolt, som ju utmanar Uber. Liksom där man kommer från Riga och Lettland och sen liksom vågar man gå globalt. Så trodde alla att Bolt skulle gå åt skogen och sådär. Jag tror att de kommer slå Uber över några år. Det är ett exempel. Klarna känner ni förhoppningsvis till. Vi tror på Klarna. Bra bolag Klarna. Ja men med en spännande ambition, stor ambition, långsiktig. Kry måste jag säga så här, det är också ett drömbolag att få göra. Därför att det jag älskar när man pratar med Johannes, det är liksom att jag och Kry är också ett sånt här bolag som har fått kritik för det ena och det andra och det är utmaningar och det är en tuff marknad. Påminner på visst sätt, i viss mån om Klarna på det sättet. Det som är så fantastiskt med Johannes också som entreprenör är ju liksom att Johannes är inte här för att sälja Kry. Johannes är ju här för att förändra hälsobranschen. Bara titta på allting de har gjort. Alltifrån att de startar med det här och nu har de hälsovårdcentraler och de har köpt bolag. Alltså, det är såhär, här har vi en entreprenör som liksom har dedikerat sitt liv åt att förändra en bransch som är enormt trasig, som vi alla vet vad gäller liksom hälsovård och alla de här grejerna. Som är liksom gigantisk. Det om vi pratar om såhär total addressable market, den är ju liksom större förmodligen än banking. Den är så himla stor. Att det är bara otroligt, känns otroligt tryggt att stoppa in pengarna där. LoveLocal är ju ett annat case som vi gjorde väldigt tidigt, som ni precis träffade. Vi kan komma tillbaka och prata om de här tidiga casen. Ni hörde lite grann där. Otroligt spännande liksom med groceries i Indien som inte är liksom dominerat av några stora ICA-motsvarigheter, utan då distribuerat och en aktör som försöker gå in och stärka och hjälpa de här, alla de här lokala småhandelarna att finnas digitalt. Lyst, ett bolag vi gjorde för några år sedan som är en global sökplattform för mode. Det handlar ju egentligen återigen om, ja, digital e-handelstillväxt egentligen. Nylas är ett spännande bolag som i det här fallet jag lärde känna för att de var leverantör till Klarna har byggt fantastiska lösningar som vi använder, som jag vet att andra använder och har liksom spännande. Det är ju liksom mer en B2B-produkt men, otroligt välpositionerad i vår bild. Omio, ett bolag vi gjorde för några år sedan. Otroligt duktiga entreprenörer, fokuserad på, tågresor framför allt. Nu hade ju de otur för de drabbades ju av covid. För att de hade ju haft en tuff period. Otroligt välpositionerat. Alltså det här. Nu ligger det otroligt i tiden också i och med folk inte ska flyga så mycket att man kan liksom boka tåg inför hela Europa och allt annat. De har varit jätteduktiga. PANGAIA har ni träffat. Prion, fantastiskt duktig entreprenör som kom och vi träffade för många år sedan som sa att hon skulle utmana Instagram. Det var ju liksom bara det. Blev man ju väldigt fascinerad av. Fredrika har ju liksom kört det här bolaget. Alltså jag måste säga att få träffa en entreprenör som liksom aldrig ger sig, som bara har kört och kört och kört och liksom skulle kunna slängt in handduken så många gånger. Till slut så lyckas hon naila en affärsmodell som faktiskt funkar och börja få det där och snurra och så vidare. Just nu är det liksom en plattform för förskoleverksamhet. Jag har den själv, följer barnen, vad de gör på förskolan och allt annat. Fast det är en trygg miljö, inte på Facebook där jag inte skulle kunna kontrollera vem som ser mina barn. Steppen är ju en plattform för delad ekonomi, så fintech-relaterat. Växer bra, lanserar spännande produkter. Jens har hållit på nu ett tag. Sverige-fokuserat, men ja, det kommer ju lite av min bakgrund med fintech också. Man ser ju möjlighet att växa. TrueAccord är också en gammal Klarna-avhoppare. Det här är ju ett bolag som försöker verkligen utmana en bransch som behöver utmanas. Det är ju inkassobranschen faktiskt. Just nu i USA, den största marknaden. Otroligt duktig entreprenör för ett bolag som vi, Klarna, förvärvade för några år sedan. Sen hoppade han av och nu har han startat det här. Går jättebra. Har en fantastisk idé om liksom hur man ska förändra inkassobranschen och göra det på ett sätt som man faktiskt hjälper folk att komma ur skuld, men samtidigt göra det på ett lönsamt och bättre sätt än vad konkurrenterna har gjort. Det är en otrolig, alltså det är verkligen en sådan bransch där det finns utrymme för digitalisering och utveckling. Sen Truecaller känner nog de flesta till. Även där bara måste jag ändå säga en sak om Truecaller och det är att, det otroligt coolt med Truecaller är ju att det här är ett bolag som först liksom började växa, fick en hajp omkring sig och sen så kraschade de och alla investerare bara övergav dem och bara liksom. Man hade gett dem massa dåliga råd och sen övergav man dem och stöttade dem inte. De här killarna Alan Mamedi, de körde bara på, gav inte upp, de gav sig inte liksom och bara fortsatte köra. Jag vet inte om ni såg kvartalsrapporten där för vecka sen. Jag var superimponerad. Jag tycker det är så jäkla coolt hur de växer och lönsamheten och allting annat. Samma sak där. Det är ingen liksom kortsiktig grej. De vill inte göra någon exit. De vill fortsätta bygga det här bolaget. Kommer tror vi komma jättemycket värde i det. Uniplaces är ju en mindre utmanare på studentsidan till Airbnb som vi investerade i för många år sedan. Kanon, du gick igenom hela. Ja, men jag tänkte vi skulle svara lite. Ja, absolut. En annan fråga bara. På de här, man kan gå in och titta vad det är värt nu. För ni har ju, vad hade ni? 55 miljoner aktier. Det blir, investeringen blir inte så jättestor för enskild aktieägare om man, men det är väl värt mycket mer om man går in med mer pengar. Vilket bolag tänker du? Ta något av de där som ni har investerat SEK 600,000. Precis. Det är väl en sak som man kan säga och som jag tror att vårt sätt att redovisa. Alltså värdering av onoterade tillgångar är ju först och främst en ganska svår ett svårt ämne. Du kan ha team på 40 personer som följer multiplar och liksom gör sina tolkningar. Du kan sitta och applicera en enkel princip som vi då anammar, där vi egentligen tar senast värderade runda när man sätter värde på sin tillgång i onoterat då. Det är egentligen den principen som vi anammar. Det är egentligen för att möjliggöra för en slimmad och enkel organisation. Det är därför vi har gjort på det sättet. Vi har valt hittills sen vi börsnoterades att inte visa alla värden i vår portfölj när vi rapporterar på kvartalsbasis, till exempel. Anledningen till det var ju att inför notering så tittar vi på att vi har ju olika typer av stakeholders som betyder väldigt mycket för vår verksamhet. Den ena är ju naturligtvis att ha glada aktieägare och den andra är ju faktiskt att ha glada entreprenörer som vill släppa in oss trots att vi är börsnoterade. Då landade vi efter att ha gjort ett par diskussioner att den bästa sättet för oss att lyckas ge tillgänglighet till allmänheten eller de som vill investera i Flat, men samtidigt lyckas få plats och få investera i onoterat. Resultatet då blev att vi rapporterar när vi går in i bolag, vi rapporterar hur mycket vi går in med i bolag och vi förhåller vår värdering till senaste rundan i princip. Jag vet inte om det svarar på din fråga, men någonstans där ligger väl svaret. Det ni- Siffror är publika. Alltså vi berättar och vi publicerar vårt substansvärde, alltså våran portfölj. Sen så rapporterar vi hur mycket vi investerar i respektive bolag när vi går in. Det finns ingenstans där jag kan se hur mycket av Prion utvecklas sen när ni gick in. Nej. Per på bolagsnivå menar du? Nej, precis. Ni gör inte det på Klarna heller eftersom där har ni en annan inblick kan man säga. Nej. Har du en annan fråga på det här Truecaller. Det är ju börsintroducerat nu. Hur ser det ut? Hur är strategin när de har kommit på börsen? Man kan handla aktien själv och inte behöver gå via... Nej, men då är det egentligen vi hade det. Det var ju precis ett sånt samtal som jag och Hanna hade då i samband med noteringen. Då sa vi såhär att alltså vår strategi har varit att liksom att investera i entreprenörerna. Och då vore det väl konstigt om vi per automatik bara skulle sälja när de noterades liksom. Så då har vi sagt det såhär att nej, om eftersom Alan Mamedi är kvar och fortsätter jobba och är dedikerade till bolaget så ligger vi kvar så länge de är kvar. Och så länge vi tror på dem liksom. Jag menar såhär, om vi börjar märka att Alan Mamedi hänger på stranden hela dagarna, då kanske vi får utvärdera om vi ska ändra oss. Men så länge vi ser att det finns ett enormt driv och så vidare. Det är lite samma som jag nämnde tidigare med Sequoia som låg kvar i Google och så vidare även efter noteringen. Att liksom ser vi att det finns kvar så tycker inte vi att det per definition behöver vara så att vi ska sälja bara för att det är noterat. Hur räknar ni på substansen då? Hur menar du hur vi räknar på substansen? Alltså, vi har ju en portfölj i dag av 18 bolag och sen så går vi in med SEK x miljoner. Vi har ju också, apropå det här med brett mandat, vi gör ju också, vi har liksom inte en checklista där vi liksom gör exakt så här stora investeringar i exakt det här skedet, utan våra investeringsbelopp varierar ganska mycket skulle jag säga. Då handlar det ju om en portfölj som har en viss vikt och en viss värdering. Värderingen är ju då på aktienivå. Vi kollar på vad är våra aktier i Getir värda och så tar du fram ett substansvärde då för den här portföljen. Det är egentligen när, om liksom säg som exempel nu då om liksom Kry här gjorde någon runda. Ja, då värderar vi det på det priset som den rundan gjordes på. Och sen rör vi det inte förrän det blir någon ny större runda annonserad. Skulle vi bara se lite secondary transactions, liksom att någon säljer såhär privat och sånt, så kommer vi inte reagera. Får vi inte ens information om än så att vi skulle höra det ryktesvägen. Utan det är ju om det blir en liksom nyemission eller en ny större transaktion i det bolaget. Då gör vi, då uppdaterar vi med den nya värderingen. Det är egentligen så. Du hade en fråga längst bak där. Ja, jag har 2 frågor. 1 är bolagsspecifikt om Klarna. Det är till Sebastian. Jag undrar hur ser ni på konkurrenter som Stripe och Adyen? Och har det någonting med att Klarna har lagt mer fokus på Det är en marknadsplats istället för checkout lösningar med kredit. Fråga nummer två är: jag var lite nyfiken på hur kommer ni fram till investeringsbeslut? Ni har en styrelse, du är VD, Sebastian sitter i styrelsen som ordförande, men har någon slutordet för att det här bolaget kör vi på? Eller vad? Hur ser den processen ut? Jag är bara lite nyfiken. Vill du börja eller ska jag börja? Börja du så kör jag klar. Ja men bra fråga. En sak som jag tror är positivt med vår verksamhet är att den är ganska liten och vi har vår investeringskommitté är styrelsen. Jag har inget mandat att göra investeringar till höger och vänster, utan jag jobbar proaktivt. Vi har väl egentligen två huvudstrategier skulle jag säga. Den ena strategin när vi ska titta på nya investeringar. Den ena strategin går ut på att titta på investerare eller världsledande entreprenörer som styrelsen eller jag själv har hittat. Det är ju att gå igenom vårt nätverk då. Vi kollar på vad Sequoia gör och vad de har investerat i för typ av bolag och andra liknande aktörer. De följer jag noga och de bolagen. Så fort jag känner att det här ser intressant ut så gör jag vad jag kan för att komma i kontakt med bolaget. Det är det här som jag tycker är fantastiskt med Flat. Det är ju egentligen med Nina och Sebastians goda namn till mångt och mycket. Men just att vi faktiskt kommer fram till de här världsledande stora bolagen är väldigt få förunnat. Den positionen vill ju vi nyttja så att säga. Jag tar fram ett investeringsförslag till styrelsen och vi har diskussion och tar beslut. Den andra strategin, den är lite mer såhär när Sebastian eller Charlotte eller Amaury eller jag själv för den delen stöter på ett bolag eller stöter på en person som har någonting riktigt bra, då tar vi också fram ett investeringsförslag och diskuterar på styrelsenivå. Vi brukar försöka få till i alla fall två korta möten med grundare innan vi tar beslut. Jag tar det första oftast och sen till exempel Sebastian tar det andra för att på något sätt få känsla för personen som vi investerar i. Jag tror också man kan lägga till när man tittar på de där två grejerna är att jag satt och reflekterade över det här just i samband med att Flat gjorde en investering. Det är liksom att i VC-branschen så pratar man ju liksom om early stage eller growth. Om vi börjar prata lite grann om growth, där gör man alltså investeringar i bolag som liksom som redan har en viss tillväxt och en viss liksom marknadsandel och som växer. När man tittar på dem så måste jag säga att det är egentligen fascinerande hur att inte fler gör investeringar i growth och att det inte är ännu fler som tror på den strategin. Därför att, alltså om man har varit med och byggt upp ett bolag som en del av er in här har också varit och sett bolag och även som jag har varit med om, då inser man liksom hur otroligt svårt det är att bygga ett bolag från liksom 0 till 100 miljoner SEK i omsättning. Alltså det är fruktansvärt utmanande. Om du då hittar bolag som faktiskt har lyckats komma från 0 till 100, så är det som att någon har gjort ett enormt filter där du redan har filtrerat bort liksom alla som inte lyckades. Så tittar du då på en grupp av personer som faktiskt har lyckats enormt. De har gjort någonting som är i sig självt fruktansvärt svårt. Så kan man fråga sig, hur framgångsrik kommer du vara om du satsar på de hästarna? Jag skulle säga att liksom det är klart att en del av de bolagen kommer gå snett eller någonting kommer hända. Överlag där så har du redan liksom applicerat ett sådant fantastiskt filter bara i att de har sorterat ut sig själva till att bli de här growthbolagen. Det betyder inte att liksom bolag som Klarna eller Kry eller många andra inte har, kan ha liksom utmaningar i sina affärsmodeller eller liksom slå i taket eller behöva förändra eller ska gå till nya marknader och kan gå igenom olika faser. I sig självt så har du ett enormt filter. Det är bolag återigen som man normalt inte haft tillgång till på aktiemarknaden. Där känner vi liksom att det är enklare att fatta beslutet. Därför att ser vi de trenderna och ser vi att de är backade också av bolag som Sequoia och andra, så tycker vi att det finns goda odds. Det är väl det ena. Har vi färre bolag, men ibland träffar man någon entreprenör som man kanske för LoveLocal eller som Fredrik Hamilton när vi träffade honom för Budbee, där man. Nu pratar vi liksom verkligen en på tusen. Man träffar en individ som bara är såhär, wow, det här är liksom, det här är någonting unikt. Det finns en energi, det finns ett driv, det finns en passion. Det finns någonting där som bara är liksom, ja men det är lite som att man, ja men ni vet, det är ju som att titta på Idol. Ni vet, så ser man alla som sjunger. Till slut så är det någon som bara är såhär smashing, men då är det ju liksom en på tusen. Det är väl den andra strategin, de här personerna som vi träffar. Det sker ju både genom att vi söker och försöker hitta de bolagen, men också genom att de söker sig till oss i viss utsträckning. Att ja, det är väl egentligen för att komplettera till det så. Klarna då? Ska jag svara på den eller? Ja, det kan du göra. Kort och gott så är det såhär att Adyen och Stripe är ju inte konkurrenter till Klarna längre. I Sverige så har vi fortfarande, tillhandahåller vi fortfarande det som kallas för Klarna Checkout, som då innebär att vi erbjuder alla typer av betalningslösningar. Alltså både att betala med Klarna men också med kort och andra. Tittar man globalt så är Klarna liksom ett betalsätt mycket mer i likhet med PayPal. Där är faktiskt Adyen och Stripe i dag våra största distributörer. Alltså de är liksom resellers av Klarna och har blivit det över tid. Att vår relation med de här bolagen har förändrats väldigt mycket. Vi ser inte dem som konkurrenter i dag utan ser dem snarare som distributörer och partners egentligen. Vänta, det var något mer du sa? Något att göra med att ni blev en marknadsplats? Ja, precis. Nej men alltså jag ser på Klarna mer och mer som ett så kallat third-party network. Om man tittar på betalbranschen så har man så kallade four-party networks. Det är alltså Visa, Mastercard. Då har man konsumenten, man har konsumentens bank, alltså den banken som har gett det kortet. Sen på andra sidan har du handlaren och så har du banken som handlaren använder för att lösa in korttransaktionerna. Third-party network, det är ju då Klarna, PayPal, American Express som har en direkt relation med konsumenten. Sen har man en bank eller en inlösare då som Stripe eller Adyen och så har man handlaren. Tittar man på den digitaliseringen som vi går igenom så är det som så att det sker ett enormt teknikskifte liksom inom betalningar. Är man då four-party som Visa och Mastercard så är man mycket långsammare. Därför att så fort man ska utveckla en produkt eller göra en förändring så måste man få med sig både den banken som gett dig kortet och den banken som är innehandlaren. Det där är otroligt långsamt. Det är därför vi inte har sett så mycket produktutveckling från Visa och Mastercard. För även om de försöker lansera grejer är det otroligt svårt att få med sig allihopa på det. Vi tro, jag tror på att third-party network har otroligt mycket större förutsättningar. Med 150 miljoner användare globalt så är vi större än American Express idag när det kommer till antal användare. Så tror jag att det finns liksom en möjlighet att bygga ett bättre nätverk. En del av att bygga ett bättre nätverk är också att matcha konsumenter till varumärken. Sen måste man göra det på ett klokt sätt med liksom GDPR, consent och man måste tänka till. Det finns mycket komplexitet i det där. Överlag liksom finns det en möjlighet faktiskt att skapa en något mer hälsosam affärsmodell. Om man ser på bankerna generellt så har ju de alltså tittar på bankerna är de mest nedladdade apparna i världen i paritet med Instagram, Facebook och andra, men har inte lyckats använda den positionen för att skapa sig marknadsföringsintäkter. Så där finns en enorm tillväxtpotential. Sen måste man göra det klokt för man, vi har ju massa bolag som tyvärr har gjort marknadsföringsgrejer som vi inte är så glada över. Så det får man liksom experimentera och hitta men ja. För att det är därför egentligen som vi har gjort det skiftet så. Sen vill vi inte konkurrera med våra distributörer till din poäng. Därför vill vi inte tillhandahålla finansiella tjänster till företag. Vi hade ju till exempel lån till merchants förr i tiden. Tog vi bort därför att det är ju tjänster som Stripe och Adyen tillhandahåller. Det finns liksom ingen anledning att konkurrera med din distribution, dina egna distributörer. Det är bättre att jobba hand i hand med dem. Ja. Har vi ytterligare frågor? Jaha. Ja, får jag fråga? Ja, absolut. Ja, vi har ju i dag på stämman röstat igenom att ni har mandat för en nyemission. Jag tänkte höra hur ni tänker kring det. Det har ju både liksom fördelar att man kan liksom bygga något större och sen har det kanske nackdelar med utspädning och så. Eller att det kanske tar mer tid eller så. Jag vill höra era tankar om det. Ja, börja du. Nej men alltså, det blev ett pris på aktien som vi gick till marknaden med. Tittade vi på det i förhållande till portföljen och allt det annat. Tyckte vi att det var en bra deal för alla inblandade. Under en lång tid så handlades ju aktien på en väldigt hög nivå. Eller på en väldigt hög nivå i förhållande till noteringen ska jag säga. Då tyckte vi att när vi tittar på det så konstaterar vi så här att ja, skulle vi kunna göra en nyemission och ta in lite mer pengar så att vi kan göra fler investeringar? Kan vi göra det på en nivå som är både bra för de existerande ägare vi har och samtidigt vettig för de nya som kommer in? Baserat på den informationen vi hade då så tyckte vi den kursen var vettig. Glada. Fick vi inte in hela beloppet, vilket egentligen jag tror kändes helt okej med tanke på det var ju liksom samma vecka som vi tyvärr fick den här horribla nyheten med Ukraina och kriget och allt det annat. Tyckte att det kändes helt okej. Har vi ju fördelen av att vi är inte ett operativt bolag, så får vi inte in hela slanten. Ja men då deployar vi inte hela slanten då. Alltså, då deployar vi det vi får in istället. Det är ju inte svårare än så. Vi vill ju fortsätta växa och gärna fortsätta göra investeringar. Främför allt om vi fortsätter se att vi har vad i vår uppfattning är liksom möjlighet att ta in kapital på bra nivåer. Då så och att vi fortsätter att ha liksom och bygger ett förtroende i marknaden att okej, det här gänget verkar göra bra investeringar som kommer ge bra avkastning över tid. Ja, då vill vi gärna fortsätta att göra det. Alltså vi finns ju egentligen hela vår idé är ju att maximera värde för aktieägare. Vi sitter ju faktiskt på andra sidan och ser de bolag och den så kallade pipeline eller bolag som vi tillåts investera i. Emissioner är ju ett resultat av att vi egentligen vill fortsätta gasa just för att vi har inte i våra bolag i dag kassaflöden. Det är ju på det sättet som vi kommer att växa, i alla fall kortsiktigt. Sen är det ju ingen, som du var inne på, vilken jag tycker är en bra poäng, att det vi klarar oss utan pengar. Vi är ju inte operativa och vi har inga dyra lokaler och jag är inte jättedyr. Liksom det är ju en väldigt slimmad organisation just för att vi ska kunna växa och bygga någonting stort över en lång tid liksom. Vi börjar smått. Mm som du var inne på. Har vi någon fråga till? Har ni någon ambition på att vara med och påverka eller stödja de bolag ni investerar i? Det kan vara etisk dimension, kanske med jämställdhet i styrelsen? Nätverka för att få hjälp och för att få investeringar. Om jag får svara på den så kan du fylla i om du, om jag missar någonting. Jag tror att vi först och främst så kommer ju vi från ett ställe där vi faktiskt tror att grundaren och det teamet som han eller hon har skapat, de kan mest om sina bolag. De vet vad som är bra och vad som är dåligt och de ser alla detaljer. Som investerare i de här bolagen så är det klart att det finns de som tillför jättemycket, men oftast så handlar det ju faktiskt om de som är riktigt duktiga. De tar in kapital för att kunna göra det som de bedömer är rätt långsiktigt för bolaget. Det är vår huvudsyn, så att säga. Tror vi, och det finns jätteduktiga aktiva investerare, men vi har inte riktigt baserat på det. Det kommer ju tillbaka till var Flat kommer ifrån, Nina och Sebastians portfölj. Vi har inte haft den ambitionen att sitta aktiva med styrelserepresentation eller annat. Vi har även byggt Flat baserat på den tron. Det finns andra som kan göra. Vi har helt enkelt inte möjlighet. Vi är behjälpliga och bollar liksom med entreprenörer om det är någonting som vi kan hjälpa till med. Men det måste vara på deras initiativ. Alltså jag tror att det liksom, det är väl min erfarenhet också från Klarna är ju att liksom min bild av vad en styrelse ska göra först och främst är ju liksom utvärdera vd:n. Antingen så har man förtroende för vd:n eller så har man inte det. Antingen får man någon typ av signal som gör att man blir orolig för vd:n och då ska man liksom in i detaljerna. Man ska utvärdera, tror vi på den här vd:n eller inte? Det ska egentligen nästan varje styrelseledamot göra var för sig. Dessutom, men också som kollektiv liksom. Kommer man till slutsatsen att man inte har förtroende, då ska man ju dra i gång en förändring. Har man förtroende för VD:n så är min bedömning liksom att det liksom, det extra värde man kan skapa som styrelse är ganska begränsat. För man är inte i det operativa, man är inte med i det dagliga. Det är svårt att liksom såhär. Så antingen har man förtroende eller så har man inte förtroende. Det är inte mycket svårare än så i min värld. Och då tittar man på de här VC:n och liksom andra bolag som gör investeringar så är det väldigt många som gärna kommer till entreprenörer och pratar om att liksom ja, men vi har det här teamet som kommer hjälpa dig med rekrytering och det här teamet som kommer hjälpa dig med HR. Det jag hör från alla entreprenörer är liksom att det har noll värde. De behöver göra det här investerarna för att när de sen går till sina investerare så behöver de säga såhär: "Vi är mer än bara pengar. Vi tillhandahåller allt det här och det är därför som liksom såhär." Men för mig, det jag hör är liksom kostnader. Det kostar pengar att ha alla de här stödfunktionerna och de pengarna är ju aktie- eller investerarna som får betala någonstans liksom. Istället för att få ännu bättre avkastning. Vi vill gärna hålla en tight och slim organisation och fokusera på det. Det betyder återigen att om en entreprenör hör av sig och säger såhär: "Hej, kan ni göra en intro eller kan jag få bolla en fråga eller någonting?" Så självklart ställer vi upp och stöttar. Samma, så tror jag att i det här fallet, vår styrelse är lite annorlunda därför att vår styrelse är lite av en investeringskommitté egentligen. Så att den fyller en lite annan funktion än vad du har i ett, i de här bolagen liksom. Så att vi gör ju det tillsammans med Hanna på ett lite annat sätt kanske än du ser normalt på det. Ja, alltså jag hoppas ju det och det är faktiskt roligt är ju att vi redan har fått höra lite grann, framför allt i Sverige liksom, att folk vill ha oss som investerare. Alltså entreprenörer kommer och säger såhär: "Vi vill ha er." De bryr sig. Fast att vi givetvis i många av de här bolagen fortfarande är en väldigt liten investerare, så bryr de sig. De bryr sig om vi är med i en nyemission, de bryr sig om vi är med. De tycker att det liksom är bra att sätta vårt varumärke på som en investerare. Det är rätt kul att få höra det liksom sex månader efter starten. Vi ser det fortfarande tidigt. Så klart att vi hoppas att om vi bygger upp en större pengapåse över tid, att vi också kan ta lite större positioner liksom. Skynda långsamt. Jag vill bara informera om att vi har faktiskt gått över tiden. Vi har tid ytterligare så vi kan ta några frågor till. Jag ville bara notera klockan är faktiskt redan 12:30 P.M. Om vi börjar smita i väg. Ja, verkligen. Det var en praktisk fråga. När jag betalar med Klarna, det företaget som jag köper av då får ni pengar ifrån va? Hur menar du då? Ja men om jag köper en produkt från x. Om den kostar 1000 SEK. Då får ni lite av de 1000 SEK. Ja, precis. Så om du köper av en av Klarnas handlare så betalar de en transaktionsavgift till oss. Det som var nytt igår, det var därför jag ville ta upp det. Normalt sett så jag köper alltid Klarna för det är säkert och så faktura kostar inget. Det har aldrig kostat något. Igår när jag handlade, då var det en som hade satt upp 19 SEK för att betala med Klarna. Då tänkte jag, valde bort det. Nu gjorde jag inte det. Det bör ni tänka på. Ja, men det gör vi. Det finns, det där är en sån här jättelång debatt. Det kallas för surcharging och det är väl egentligen liksom, det är samma med American Express och andra kortläsare. Ni kanske sett att liksom på flygbolagen har du fått kortavgifter och så vidare. Det där är ju liksom en, ja. Är inte det något som ni kan styra? För till slut om det kommer upp det, SEK 19, det är ju mycket pengar. Ja, alltså både ja och nej liksom. Det finns dels liksom det vissa regelmässiga skäl till hur mycket vi kan styra och inte styra av konkurrensmässiga skäl och sådär. Sen är det också en fråga om att problemet lite grann är att Klarna, framför allt de senaste åren, på grund av att vi ändå har gjort ett bra jobb med att förbättra produkten, göra den, ja alltså tagit bort otroligt mycket påminnelsegifter och räntor och liksom såhär. Helt plötsligt så har ju preferensen för Klarna när man handlar på nätet i Sverige ökat väsentligt. Det vill säga att folk väljer Klarna i mycket större utsträckning än de gjorde tidigare och har en tydlig preferens. Det är ju då en del handlare som tycker att det vill jag gärna, då vill jag gärna tjäna en slant på det. Nej men det är ju en extremt stor trygghet att handla via. Ja, exakt. Om du inte får produkten. För vi handlade en produkt där och företaget gick inte att hitta, gick inte att reklamera. Då strök Klarna. Ja, exakt. Så att, och det tror jag inte alla vet. Eller alla, ja många vet det. Jag har en fråga angående investeringskommitté och styrelsen. Hur ofta ni har styrelsemöten? Om det nu är samma. Det vill säga hur många gånger har ni investeringskommitté träffat? Vi har haft 22 protokollförda möten. Jag skulle säga att det är, det varierar av erfarenhet på egen basis. Alltså det var ju någonting som jag var lite personligen skeptisk till innan jag tog jobbet. För jag tänkte att Nina och Sebastian är ju och har varit väldigt tydliga med att de är helt committade till sina respektive uppdrag. För mig som VD för Flat är det ju skitviktigt att jag känner att det finns en engagerad styrelse som bryr sig. Där får man väl säga att vi jobbar effektivt. Det är min erfarenhet i alla fall. Det finns, om man, det kanske är lite obekväma tider ibland, men vi får till de där diskussionerna ändå på relativt intensiv basis. Har vi ju Slack-konversationerna. Ja, det har vi kontinuerligt och den tror jag har väldigt, jag vet inte, jag har inget att jämföra med, men jag tror att vi har en ganska aktiv dialog. Först vill jag bara tacka för i dag. Har jag två frågor. Har ni några kortsiktiga mål alls? Det är den ena frågan. Den andra frågan. Har du någon sån här dröminvestering? Du pratade tidigare om bond som ni ser. Jag vet inte hur mycket du får säga och inte får säga, men. Ja, kör gärna. Har vi kortsiktiga mål? Inga finansiella mål som vi kommunicerar. Så att svaret kortsiktigt externt är nej. Det är väl det korta, enkla svaret. Jag håller det nog på den nivån. Dröminvestering det skulle jag säga, det finns ju ett par bolag som har lyckats. Det känns alltid tryggare när i alla fall utifrån mitt perspektiv, när man kommer över entreprenörer som har lyckats, de har kommit en bit på vägen som Sebastian var inne på och där man känner att vårt nätverk finns involverade av, de har liksom satt någon slags kvalitetsstämpel. Sen så träffar du entreprenören som genuint brinner för att förändra världen liksom. Jag tycker Johannes är ett exempel på en sådan dröminvestering som du var inne på. Även Fredrik på Budbee tycker jag verkligen är en sådan person. Ja, vi har nog ett par sådana bolag och vi har en stark pipeline med bolag som vi vill investera i, men jag får återkomma kring mer konkret förhoppningsvis. Jag tror också alltså jag träffade en väldigt duktig investerare. Alltså det finns egentligen i min värld liksom många VC:s och folk som investerat i digitalt. Det har inte varit så himla svårt heller för det har ju varit ganska liksom mycket bolag som har gått bra. Det finns ju några få som faktiskt har en avkastning på över 50% per år. Det är väl liksom Sequoia, DST, Tiger fram tills nu från de varit crossover. Det är ju en fantastisk aspiration att kunna nå det. Då pratade jag med en representant för ett av de här bolagen. Liksom fick den personens syn på det här. Liksom det är klart att det här är lite förenklat, liksom någonstans så här makrofrågor, men någonstans liksom beskrev man att så här ja 2000 fanns det kanske några få bolag som var värda några $ billion som hade en digitalisering. Alltså det var eBay och några andra liksom. 2010 så finns det helt plötsligt ett antal bolag som är 10. 2020 finns det ett antal bolag som är värda $100 billion. Till och med $1 trillion-dollar companies har vi nu några stycken, även om börskursen nu har väl kanske trillat under igen. Vi har i alla fall varit och snuddat på dem. Digitaliseringen är ju inte avslutad. Vi kan väl kanske säga att den är 25, 30%. Att liksom det är väl ganska troligt att det fortsätter, kommer fortsätta. Kommer vi att ha de här makrosvingarna liksom som nu kanske är en tuffare marknad, sen kommer en bättre marknad och så vidare. Liksom om man har det perspektivet så finns det ju liksom enorm potential kvar. Våga investera i de här bolagen, våga vara långsiktig. Sen i kombination med det också skulle väl vi, det som jag också gillade som den personen pratade om var ju, är Europa va. Den europeiska marknaden är lika stor som den amerikanska, men hittills har det varit överrepresentation av amerikanska bolag. Då tror väl vi långsiktigt att det där kommer jämna ut sig lite mer. Att det kommer bli kanske om 10 år lika mycket stora europeiska bolag som amerikanska. Att ja, det är väl liksom det som gör att man blir väldigt positiv på det sättet. Har vi någon avslutande fråga? Sen tror jag faktiskt att vi måste runda av. Varsågod. Jag vet inte om jag är avslutande direkt, men när ni utvärderar investeringen i ett bolag. Har ni några gränser för hur liten eller hur stor ägarandel ni är beredda att ta i ett sådant bolag? Det enkla svaret är nej. Det som jag tror att vi kan vara hur små som helst. Eftersom vi inte är aktiva ägare så är vi okej med att, och jag skulle säga att i merparten av de här bolagen så är vi procentuellt irrelevanta i ett aktieägarled. Faktiskt, vilket är fantastiskt, så är vi ändå uppmärksammade ofta. Jag skulle säga att om vi går in tidigt i bolag så är det ju viktigt för oss när vi går in med en investering att man går in med rätt förväntningar på oss som ägare. Vi tar ju inte styrelserepresentation och sitter inte och jobbar aktivt med bolag. Därför så tror vi väl kanske att där är det, och vi har inte gjort så många investeringar av den kalibern just av den anledningen. Att om vi går in tidigt och det börjar blåsa så ska man ju som ägare då kunna ta ansvar om du är liksom tillräckligt stor i aktieägarled. Så att det är snarare på den sidan som vi är måna om att inte bli för stora i tidiga skeden. Men vi har inte haft de situationerna. Däremot så kommer vi kanske inte göra under SEK 5 miljoner liksom. Därför att någonstans är det en administrativ kostnad också att hantera de här grejerna och allting annat. Så att vi, liksom beloppet finns det en gräns kanske på hur litet vi gör, men inte procentuellt. 600,000-bolagen, det är historia? Ja, alltså jag tror att det kommer bli mer ovanligt i alla fall. Jag ser att vanligtvis kommer vi nog försöka göra lite större. Men återigen, vi vill inte, vi har ju som av en anledning valt att inte ha ett tydligt investeringsmandat för att kunna då, om det finns en möjlighet och det verkar vettigt. Det kanske blir SEK 600,000. Men generellt så tror jag att vi kommer försöka hålla oss någonstans kring. Bra. Tusen tack för att ni kom hit idag. Som du var inne på så är ju ambitionen om att det här ska växa sig större och vi är förstås, ni som då är aktieägare, extremt tacksamma och glada att vara i kontakt med er. Tack för förtroendet. Tack för idag ni. Tack!