Intervacka är ju ett veterinärt läkemedelsbolag som primärt utvecklar vacciner. Vi utvecklar vacciner med en ny teknik. Till skillnad från traditionella vacciner som innehåller delar av bakterierna, så våra vacciner och den teknologiplattform som är egenutvecklad, som är basen för den vaccin som vi idag har godkänt och de vacciner som vi har i vår utvecklingsportfölj, det bygger på att vi tar ytproteiner från bakterierna som man har som ett rekombinant fusionerat protein. Våra vacciner innehåller således proteiner, och det innehåller inte någonting av bakterierna. Vad den riktigt stora fördelen med det är, är att det finns ingen risk att biverkan kan vara att den mottagaren utvecklar sjukdomen som vaccinet är tänkt att skydda emot. Så för det är hästvaccinet som vi har som är mot kvarka, en sjukdom som kallas på engelska strangles, för att den slår mot körtlar och bygger att hästarna får svullnader som gör att de får undanträngningar i luftvägar som gör att de till slut inte kan få luft och som är väldigt smittsamt. Jag kommer berätta lite mer om det längre fram. Men här är då risken annars med traditionella vacciner att hästarna, som en biverkan, utvecklar sjukdomen kvarka. Det är alltså inte den risken som finns alls med den tekniken som vi har som vi jobbar med. Då kan man också designa de här vaccinerna på ett lite annat sätt. Det lämpar sig väldigt väl för tillverkning i stor skala och så vidare. Så ungefär är väl en ganska kvick introduktion. Jättebra. Om vi ska ta fram den här sliden då som vi har lite som diskussionsunderlag. Egentligen om vi ska börja med, Strangvac är huvudprodukt idag och den är godkänd i Europa. Ni har kommit igång en hel del. Det har varit lite slag i utvecklingen sedan produkten godkändes. Vill du berätta lite hur ni jobbar i Europa? Ni jobbar ju med en partner bland annat. Absolut. Decra är då ett litet, eller förlåt, Intervacka är ett litet bolag. Vi har ingen egen tillverkning och vi har bara en liten mängd distribution själva. Det som vi jobbar med, det är ju det här godkända vaccinet som vi har som heter Strangvac, som är då till hästar för att skydda mot kvarka. Det vaccinet blev godkänt i Europa och EU under 2022. Vi har då godkänt i hela EU plus i UK och ett antal ytterligare länder i Europa. Här jobbar ju vi då med distribution i Skandinavien, så jobbar vi via ett eget hundraprocentigt ägt dotterbolag som heter Nordvac. När det gäller övriga Europa så samarbetar vi med Decra Pharmaceuticals som då distribuerar för oss i övriga delen av Europa. Och det här vaccinet, det har ju varit godkänt som sagt i ett antal år, men det finns fortfarande vissa hinder att komma förbi. Och man har inom hästnäringen, som jag är ganska aktiv själv inom hästsidan och har haft stort intresse och har fortfarande intresse för hästverksamhet och är med i riksanläggningar och så. Och jag vet att man jobbar med en konservativ skara för att se att man verkligen känner att det här är bevisat att det fungerar bra. Och det som är de två viktigaste sakerna, det är ju att det ska vara säkert och att det ska vara effektivt. Och nu börjar vi nå en mängd av hästar, så tittar vi på det så säger vi att i de här kliniska försöken som gjordes så var det cirka ett hundratal hästar som man gjorde för det godkända i Europa. Nu har vi vaccinerat cirka 30 000 hästar i Europa och det ger oss ju väldigt mycket mer erfarenheter från fält. Det här visar på att vårt vaccin är väldigt säkert och det är också väldigt effektivt. Här kan man se den stora skillnaden och här ser man att det bygger ett momentum hela tiden i den utvecklingen. Det är ju det som är intressant att se. Då får vi också de här evidensen för att vaccinet verkligen fungerar så som vi har tänkt. Vi finner också att vi får väldigt mycket stöd från olika grupper och framför allt som man kan se då olika organisationer inom hästvärlden, också inom smittskydd och liknande. Då har vi en stor grupp av key opinion leaders, primärt veterinärer som är verksamma i Europa som ger oss ett fantastiskt stöd. Och det kommer ut vetenskapliga artiklar hela tiden som visar på det skydd som vårt vaccin faktiskt ger och har gett. Skulle du bara kunna ge lite mer kontext till vad kvarka är som ni försöker skydda de här hästarna mot? Kvarka är ju en bakterie, en streptokockbakterie, Streptococcus equi, som det heter. Och den angriper lymfkörtlarna hos hästen och det smittar ju då väldigt, väldigt smittsamt är den här sjukdomen. Och det är svårt att begränsa och det är också så att man kan ha hästar som man inte ser några som helst kliniska tecken på att de har smittan och bär smittan. Och den smittar alltså via kontakt, den smittar via dryckeskärl eller på annat sätt kontakt. Det kan smitta djur, människa till djur. Och det är många olika sätt som det här smittar på. Och det är svårt att begränsa. Det är också så att man får jobba mycket. Det är besvärligt att bli av med det. Råkar man ut för att få kvarka, då har man det att man hamnar ofta i karantän på sin anläggning. Det innebär att du kan tappa alla intäkter momentant. Du får extremt ökade kostnader med veterinärkostnader, sanering av anläggningar. Du får inte en fri rörlighet på hästar eller människor runt anläggningen. Så det är väldigt besvärligt att hantera överhuvudtaget. Och sen inte nog med det, utan det är också en allvarlig hästsjukdom där du har upp till 10% dödlighet av hästarna som råkar ut för att bli smittade av kvarka. Så det är en allvarlig sjukdom som är ganska vanligt förekommande. Och det är så att i Sverige så har vi rapportplikt, det vill säga att veterinärerna behöver rapportera in misstänkta fall och även så kända fall av kvarka. Och vi har ungefär ett till två utbrott per vecka. Och det finns inget säsongsmönster på det här. Och då är det viktigt att tänka på när man pratar utbrott, så måste man tänka på att då är det frekvensen på antalet tillfällen som man konstaterar ett utbrott av kvarka. Det har ingenting med frekvens på hästar. Då ska man tänka på att vissa anläggningar kan ju vara upp till hundra, kanske flera hundra hästar. Då omfattas alla de här hästarna av en sådan här karantänsättning. Inte bara att ett rapporterat fall är alltså inte en häst. Den andra delen som gör att det här blir svårt att bli av med är att man får jobba med det. Sen många gånger så har man ridskolor och liknande. Vi har sett exempel på det, att det har varit ridskolor som har drabbats av kvarka. Och sen tycker man att man har blivit av med kvarkan, öppnar den här verksamheten igen och så dyker kvarkan tillbaka. Och så får man en ny nedstängning. Så att det kan cirkulera tillbaka. Och även så om man har större gårdar så kan man börja få att det cirkulerar mellan stallar. Så att det liksom hoppar runt. Så att när det ena stallet är klart, då kommer nästa in. Och den här karantänen som sätts, den sätts utifrån perspektivet att det ska passera en viss tid efter den senast insjuknade hästen innan man lättar på de här karantänsreglerna då. Hur effektivt har Strangvac varit om man förebygger kvarka? Ja, det har varit väldigt effektivt. Det har visat sig att det har skyddat i så gott som de flesta fall. Vi har fram till egentligen förra veckan så har vi inte haft något fall av genombrott av kvarka på de hästar som har vaccinerats. Nu ser det ut som att det skulle kunna vara ett fall som kan vara. Men där är det fortfarande lite som vi tittar på och ser om de här har vaccinerats på rätt sätt. Men annars så har vi haft ett fullt skydd på alla de hästar som har varit vaccinerade mot kvarka. Utifrån hästägarens perspektiv, finns det andra effektiva behandlingar att välja utöver Nej, det gör faktiskt inte det. Utan vi är ensamma om att ha det här kikhostevaccinet i Europa. I USA så finns det andra vacciner som är konstruerade med traditionell tillverkningsmetodik. Och de är då, det är lite osäkert om effekten på dem. Men framför allt är det att de är inte lika säkra, för det finns risker då. Och det kan man konstatera för man kan följa den här kikhostebakterien och se att det stammar. Och då kan man se att de här kikhoste-utbrotten som har förekommit i USA till exempel, så är det baserat på de stammarna som vaccinet innehåller. Så man ser att vaccinet i sig själv har lett till utbrott av kikhosta. Jag tänker lite, försäljningen växer ju ganska mycket här under året i procentsatser, men det är från låga nivåer. Och som du säger, det är ett stort behov av produkt, en effektiv produkt, men det är som sagt ännu ganska låga nivåer. Vad är det som håller tillbaka eller har hållit tillbaka försäljningen så här långt skulle du säga? Är det kännedomen om kvarka eller om ert vaccin eller en kombination kanske? Om vi börjar titta på så kan vi se att tillväxten på vår försäljning, den har ju varit bra nu i år. Här kom vi ju med en rapport förra veckan. Då kan man se att vi har under det kvartalet och även under årets första nio månader så har vi mer än fördubblat omsättningen jämfört med föregående år. Men det är rätt som du säger, Claes. Det är fortfarande från låga nivåer. Det är en för låg marknadspenetration så att vi behöver öka den här försäljningen en hel del. Där har vi också stärkt organisationen nyligen med att ta in en person som ska vara ansvarig för marknadsföring och försäljning. Det kommer att hjälpa en hel del. Jag ser att det finns många parametrar som har påverkat det här genombrottet. Jag menar, det handlar om att i vissa länder så har man inte, som Sverige till exempel, så får inte vi sköta marknadsföring direkt mot hästägare. Utan vi får, vi får så att säga marknadsföra oss med begränsat format mot förskrivande veterinärer, men inte övrigt. Och då handlar det om att vi behöver jobba och har fått jobba väldigt mycket med att få en förståelse hos de här veterinärerna för den tekniska delen av produkten. Så det har börjat att göras en teknisk lansering där vi har jobbat mot veterinärer och den gruppen av individer. Och det har också tagits fram ett antal, som jag nämnde tidigare, och tagits fram ett antal artiklar kring det här funktionssättet på vårt vaccin och effektiviteten. Och det gör ju att nu så ser jag att vi har fått med den här veterinärkåren till en mycket bättre förståelse för vaccinets fördelar. Och då ser vi också att det blir lättare att nå igenom både med hjälp av veterinärer, men även på andra sätt att jobba mot själva kundgruppen hästägare. Det gör att jag ser att förutsättningarna är goda, att det ska komma igenom mycket mer. Det kan vi se då att Decra, som vi arbetar tillsammans med, Decra har genomfört en kampanj i UK, där man har adresserat via veterinärkliniker, har man då adresserat hästägare. Den här kampanjen har fungerat väl. Den fortsätter de att driva. Nu tittar vi tillsammans på och ser hur kan vi göra motsvarande typ av kampanjer i de andra länderna där vårt vaccin är godkänt. Sen har vi också utökat nu tillsammans med Decra, där vi har lanserat i ytterligare tre länder. Det är Spanien, Portugal och Slovenien. Och sen kan man säga att vi har gjort en relansering i Italien också, där vi tidigare fanns tillgängligt, men hade väl aldrig egentligen någon igångsatt försäljning. Och det intressanta här är att såväl Spanien som Italien då är stora hästländer i dess numerär. Så att det blir också viktiga tillskott. Men krävs det för att nå ut på de här marknaderna, just de här typen av kampanjer som man har gjort exempelvis i England? För jag antar att det inte bara, eller det ser inte ut som det har snurrat igång av sig själv riktigt än i alla fall på så många marknader, även om det här är nya marknader då. Nej, men jag ser att det är säkert så att man behöver göra kampanjer för att komma igång med det här. Men det viktiga att titta på då, vårt vaccin, det handlar ju om att det är en recurring revenue som vi säger. Det handlar ju om att det här vaccinet är ju inte någonting som man tar vid ett enda tillfälle och sen ska det vara förbi. Utan vaccinet kommer ju att användas på samma sätt. Idag så har man vaccin mot hästinfluensa. Det är obligatoriskt att ha sin häst vaccinerad för det fall man är intresserad av att tävla. På samma sätt så ser jag att vårt vaccin kommer att användas med samma typ av periodicitet. Då är också så fördelen att vårt vaccin kan vaccineras mer simultant med andra vacciner. Det gör att det kommer vara stora möjligheter att rulla ut det här. Och då ser jag att då får vi en återkommande intäkt på våra vacciner i takt med att vi bygger den här marknaden. Annars skulle man kunna tycka att man får jobba för att det blir en engångsförsäljning. Men det här kommer då vara viktigt att få hästägare att gå in i vaccinationsprogram tidigt. På samma sätt som man gör med influensa. Där börjar man vaccinera hästarna när de är cirka sex månader. Och sen vaccinerar man dem antingen årligen i vissa länder och med sex månaders intervall är det då i en del länder i Europa. Den europeiska marknaden, hur stor är potentialen här skulle du säga? Ja, men jag tycker att den är ju stor i Europa, potentialen. Jag menar, vi ser ju tittar överhuvudtaget på så säger vi att vi har våra primärmarknader. Totalt sett i världen så finns det ungefär 60 miljoner hästar. Jag skulle säga att våra primärmarknader är ungefär en tredjedel av det, så knappt 20 miljoner hästar. Det är då Europa. Det är Nordamerika primärt, men sen har vi även Australien och Nya Zeeland då som de marknaderna då. Där kan man säga att det är ungefär 40-70% av hästarna som idag vaccineras mot någonting. Det kan vara stelkramp eller det vanligaste är väl kanske influensa, men det finns även andra saker som man kan vaccinera hästarna mot, men det är mindre frekvent förekommande. Vi ser väl ungefär samma utveckling för vårt vaccin. Och det är ju målsättningen som vi har att nå att det blir ett obligatoriskt vaccin för att hantera en av de mer allvarliga och väsentligen ordentligt smittsamma hästsjukdomarna i världen. Och hur ser prissättningen ut ungefär i Europa? Jämfört mellan länderna eller vad? Ja, nej men om det går att ge en ungefär siffra på ungefär. Ja, jag menar tittar vi nu till exempel i apoteksledet där veterinärerna då handlar sina vacciner, så säljs vårt vaccin i en förpackning om åtta. Det är när det ligger på ett pris på ungefär 300 kronor per vaccin. Det skiljer lite var jag går på min inköpskanal då. Det är ju inte några väsentliga summor som vi pratar om. Många har pratat om och säger att det är dyrt att vaccinera. Jag säger att det är billigt att vaccinera med tanke på konsekvenserna som blir om jag råkar ut för att få kvarka. Vi ligger ganska nära i den pariteten som ligger för influensavacciner som redan finns etablerat idag. Då börjar man när man vaccinerar hästarna går man in i ett vaccinationsprogram som består av två vaccinationer som sker med fyra veckors mellanrum. Och sen därefter så har man påfyllnadsvacciner så att säga. Just det. Den amerikanska marknaden är ju ni igång att försöka registrera produkt. Det är den största marknaden och på många sätt en intressant marknad. Men om ni kan berätta lite, hur ligger ni till där att få Strangvac godkänt i USA? Det är rätt, Claes. Det är den viktigaste marknaden för oss. Det är först och främst så är det den största numerären. Det är cirka 10 miljoner hästar som finns i USA. I USA så finns det också en del hästar som man då vaccinerar mot kvarka redan idag. Så att det finns redan ett upparbetat system kan man väl säga som man följer som hästägare att vaccinera mot kvarka. Det är då cirka 1 till 2 miljoner hästar ungefär som vaccineras mot kvarka idag med de produkter som finns tillgängliga på marknaden. Där jobbar ju vi för att få ett marknadsgodkännande. Marknadsgodkännandet i USA ser lite annorlunda ut i sin process kontra hur det är i Europa. Här jobbar man med USDA i och med att vi jobbar med veterinära läkemedel. Och där jobbar man med en myndighet som heter CVB som är Center for Veterinary Biologics. Och där har vi kommit en bra bit på väg. Vi har diskuterat med dem och här pratar man mer om en bilateral process där man arbetar med försök och tester som man sen diskuterar om utfallet för att ta sig vidare. Till skillnad från Europa som är en mer fastställd process så där du genomför dina kliniska försök och sen ansöker om ett godkännande. Vi har kommit så pass långt så att vi kommer starta våra kliniska försök i år. Och då är det två tester som vi ska göra, eller två försök som vi ska göra. Först börjar vi göra en säkerhetsstudie och det är den som vi kommer börja nu i år, och sen kommer vi göra en effektivitetsstudie och den kommer startas under nästa år. Och den här säkerhetsstudien kommer vara såväl under det här året som också en del in i nästa. Ett skäl till det ligger i att vi behöver ha hästar som har en specifik ålder och det här är ju ett säsongsmönster. Vi behöver ha föl. Då behöver vi ha en viss mängd föl i den här populationen som vi ska göra säkerhetsstudierna på. Då ligger det i nästa år. Men det gör inte någon fördröjning i tidsprocessen för att vi ska göra effektivitetsstudier också. De ligger då under nästa år. Om allt det här går vägen som man kanske kan förmoda utifrån vad ni har visat så här långt, vad skulle det kunna vara för tidsramar, grovt räknat, ungefär tills ni är i mål med den här processen? Alltså, det är ju lite svårt att säga exakt. Men om vi säger att vi sätter igång de här effektivitetsstudierna under nästa år, så skulle man väl kunna säga någon gång under kanske 2027, 2028, någon gång där. Så ser jag att vi skulle kunna nå i mål. Och ni har Decra i Europa som partner. Är Decra en bra partner att ha i USA också? Eller vad ser ni för möjligheter till samarbeten där? Alltså, vi tittar ju på, vi har ju tittat på USA ett tag och även innan jag började så tittade man då på USA förstås, eftersom det är en viktig marknad. Vi jobbar där tillsammans med tanken att ha samma modell, att vi behöver ha en distributionspartner. Vi jobbar med de stora veterinära läkemedelsbolagen och för samtal med dem kring att hitta någon typ av partnerskap för distribution. Decra skulle kunna vara ett alternativ. Vi har andra, det finns ju Boehringer Ingelheim, Zoetis, Elanco och så vidare. Vi för diskussioner med de här bolagen, men det är fortfarande ett lite för tidigt stadium för att ta dem vidare just nu som vi ser. På en fråga här då på nätet, det är ju hur du ser på möjligheten att komma in på den australiensiska marknaden och i Nya Zeeland. Där är processen lite annorlunda. Där är det så att där kan vi, där kan vi sannolikt använda mer av det material eller de försök som vi har haft från godkännandet i Europa. Så att vi kan använda den dossier som finns för ett godkännande i Australien och Nya Zeeland. Men givet att Intervac är ett ganska litet bolag, vi är faktiskt inte fler än 15 anställda, så är det så att vi arbetar primärt med Europa, etablera oss i Europa, säkerställa att vi får igång verksamheten här med försäljning och liknande. Och sen är det första fokus ligger på USA. Och sen får vi se hur vi kan ta oss an andra marknader som Australien och Nya Zeeland. Ja, en publikfråga här också. När man hör dig beskriva problemen med kvarka så förstår man ju inte att försäljningen inte har kommit igång snabbare. Är det konservativ bransch eller vad är det som håller tillbaka köparna? Det var min ena fråga. En annan fråga, om jag får ta två. Det är kostnadsbasen och jag räknar att det är ungefär 100 miljoner kronor i kostnader per år, mer eller mindre. Vad är det som driver kostnaderna? Vad ligger merparten av, för du säger det är en liten organisation, är det utveckling, är det att ta fram läkemedel, produktionskostnader? Jag menar, om vi tittar på det, vi börjar din första fråga då, så säger vi så här att ja, det finns ju, det är ju så att när man jobbar med preventiva läkemedel så är det alltid svårare. För att du sitter där och som hästägare så sitter du och iaktar ett djur som är friskt och så ska du göra någonting och du ska injicera ett läkemedel in i det här djuret. Och då vill man vara väldigt säker på att hur fungerar det, är det effektivt och är det säkert? Och det är ju de två frågorna som man verkligen vill ha ett svar på. Och det här är en konservativ bransch, ja, så det är absolut. Och sen som jag nämnde tidigare så är vi begränsade i den marknadsföringen som vi kan göra mot hästägare. Så att där har vi ju jobbat mycket med den här tekniska lanseringen och där tycker jag att vi har kommit väldigt långt och vi har mycket större förståelse i veterinärkåren för att vårt vaccin är säkert, det är effektivt och man kan använda det på det sättet så att man kan jobba med det parallellt med andra vacciner då som influensavaccin som idag är obligatoriskt. Det är om det var svar på din fråga. Den andra delen då när vi tittar på kostnaderna så är det så att vi har vissa kostnader som ligger i förstås bara löpande kostnader för verksamheten. Vi har en del som har varit utvecklingskostnader som vi har pratat om förut. Vi har också kostnader som ligger i relation till att den här produkten, när vi producerar den här produkten då, så är det mycket så att det är gjort för stora volymer. Och då när vi gör den första delen med fermenteringen och reningen så är det gjort för en väldigt stor volym. Så att här kommer vi få kostnadsfördelar längre fram. Det är det som ligger och driver en hel del av kostnaderna idag. Vi tar en fråga till, sen får vi runda av. Är det jag? Ja. Ja, nej men då med tanke på vad du svarade på den förra frågan så undrar jag, vart kommer ert fokus nu att ligga på framöver? Därför att är det en skillnad på den amerikanska marknadens mottagande eller någon annan marknads mottagande av Strangvac än till exempel den svenska? Ni har ju en bevisad produkt på alla sätt och vis. Ni har veterinärerna med er. Jag antar att det är de som administrerar sprutorna. Och ni har övertygat dem om att det är väldigt bra. Men vad kommer nu fokuset att ligga på för att det här ska bli den framgång det är? Och orkar ni med att attackera flera marknader på en gång? Okej. Ska jag se om jag kan summera ihop dina frågor där då? Jag menar, ja, vi orkar definitivt med att attackera flera marknader på en gång. Det ser jag definitivt för att vi jobbar nu för godkännandet i USA. Det är ju så att där, som jag nämnde tidigare, så kommer det i så fall vara att vi kommer att arbeta tillsammans med någon för distributionen på den amerikanska marknaden. Där tror jag också att svaret blir att jag ser också framför mig att det är lite beroende på vem vi kommer att ha ett distributionsavtal med, så ser jag att den amerikanska marknaden är lättare att komma in på. Det är lägre trösklar för att man redan idag vaccinerar mot kvarka. Man har idag en produkt som har en begränsad effektivitet, men också väldigt mycket svårare att administrera. För vårt vaccin idag, det är ganska enkelt administrativt. Det är enkelt att förvara. Det är enkelt att ge till hästarna. Man ger det med spruta intramuskulärt och mycket riktigt som du säger, det är ju veterinärer som måste administrera det här för att man för in det. Alla hästar har pass som man för in behandlingar och vaccinationer i då. Och då måste det ske av en veterinär. Men den här andra produkten då, den är besvärlig att administrera för att det ska, om man inte har hållit på med hästar så kan man veta att i alla fall, den här produkten så ska man ha slangar upp i näsan och så ska man spraya in och så. Och det tar både lång tid och är besvärligt och inte så behagligt för hästarna heller då. Det är väl det som jag ser att där ser jag att vi kommer bryta igenom lite snabbare då. Den andra delen som jag ser är ju att vi tittar tillbaka så ser vi att Decra som vi arbetar tillsammans med, Decra förvärvades ju av EQT under slutet 2023, början av 2024. Här ser vi ett skifte hos EQT eller hos Decra, förlåt, där man jobbar, tidigare har man jobbat både med vad man kallar companion animals och farm animals. Nu kommer de att fokusera hårdare på companion animals och häst. Det gör att det kommer bli mer dedikerat fokus på hästverksamheten där även Decra har stärkt sin organisation. Jag ser att de framgångarna som vi kan se i UK hoppas jag att kunna se att vi kan kopiera in i andra delar av Europa, andra länder i Europa. Och jag ser också att med ett godkännande i USA så har vi en marknad som redan är uppe och att man inte bygger marknaden på samma sätt för att det redan finns en acceptans för att vaccinera mot kvarka. Jag måste tyvärr bryta här för jag har gått över tiden lite. Tack så jättemycket Jonas för diskussionen och dina svar på alla frågor. Och tack för alla som har tittat.