Välkommen till dagens livesända intervju med Modus Therapeutics, där vi ska prata med VD John Öd om bokslutet och det fjärde kvartalet 2023, och såklart hur han ser på bolagets utveckling framåt. Ni som ser det här live kan i vanlig ordning ställa frågor till John direkt i chatten, så tar jag upp dem i slutet av intervjun. John, om vi börjar med din kommentar på bokslutet med fokus på fjärde kvartalet, vilka milstolpar såg du som viktigast under kvartalet? Jag tycker vi har uträttat väldigt mycket i det gångna året. När vi tittar på det från början så började vi väldigt starkt med att etablera en ansökan till ett nytt patent som kunde utgöra grund både för nya, spännande data och för en ny, spännande indikation. Strax efter det kunde vi följa upp med topline-data från vår sepsis-endotoxemi-modellstudie som visade på relevanta kliniska och biokemiska data som fortsätter peka vägen framåt i sepsisindikationen. Relaterat till den här inskickade patentansökan så kunde vi då helt naturligt också kunna börja prata om de data som ligger bakom. I två steg, egentligen i två stora viktiga konferenser, kunde vi visa dels hur cefeparin påverkar ett hormon som heter hepcidin, som styr järntillgången och är väldigt viktig just för blodbrist och att tillhandahålla järn till bildningen av blod i kroppen. Och sen i andra ledet hur det här relaterar till en sjukdomsmodell med njursjukdom och samtidig anemi. Där kunde vi dels se och visa att vi påverkar hepcidinet i en sådan här sjukdomsmodell, men samtidigt också, överraskande och glädjande, även påverkar status på njurarna när man tittar på njurarnas funktion och på hur vävnaden ser ut i den här kroniska sjukdomsmodellen. Och när jag. Sen får man väl säga att vi krönte. Jag tänkte att jag skulle bara—sorry. Vi krönte det ju hela också med att genomföra en väldigt viktig och bra finansiering för bolaget och kunde stänga då 2023 i ett mycket bättre skede. Om du ska kommentera det till att börja med, den här utfallet av emissionen då och vad ni kommer att använda kapitalet till här framöver för att maximera aktieägarvärdet, vad skulle du säga då? Då skulle jag säga att vårt fokus på året som kommer här, om man tittar på användningen, är ju exekution. Att vara—vi har en track record av att vara väldigt snabba och smidiga i vår organisation att komma igång med kliniska aktiviteter, så även i det här fallet. Om vi tittar på den här emissionen så är det ju återigen en bra kvittens på vår starka ägare, KD, och deras erfarenhet, men också tilltro till de projekten vi bedriver. De effekter som emissionen har haft, positiva tack vare det då på vår balansräkning. Dels att vi kan gå vidare skuldfria, att vi kunde kvittera de brygglån som vi hade tidigare, men också gå framåt med en kassa som möjliggör den exekution som vi pratar om. Det vill säga att göra och genomföra, starta och genomföra den första delen av en studie i njursjuka patienter med anemi samtidigt. Och ni har ju varit öppna med att bredda klinisk pipeline. Det har ju varit viktigt för er. Varför har det varit viktigt till att börja med? Alltså, vi ser det som väldigt viktigt därför att dels specifikt för cefeparin lämpar sig väldigt, väldigt bra för det. Det är ju en—i grunden är ju hepariner som cefeparinet kommer ifrån, en kroppsegen substans som har väldigt många viktiga uppdrag i kroppen. Och med det följer att den också kan vara inblandad och göra nytta i ett flertal olika och ganska sinsemellan olika sjukdomsförlopp i kroppen. Och där skiljer den sig kanske från en mer klassisk läkemedelsmolekyl som man tar fram specifikt mot en enda sak och helst vill ha mot en enda sjukdom eller ibland kanske med överlapp mot några andra sjukdomar. Cefeparinet, tack vare sin bakgrund i den normala biologin, har den—där vi maximerar möjligheten helt enkelt med en sådan molekyl. Så att vi gör det därför att vi har den möjligheten. Och varför är det viktigt att använda sig av den möjligheten? Det är ju därför att det maximerar riskmitigeringen för investerare och det ökar värdet på vår forskningsportfölj. Och när man tittar. Du var inne på att. Ja, men jag kan säga att fördelarna med projekten är ju att de balanserar varandra. Man kan se på sepsis som då bryter väldigt mycket ny mark. Det finns inte och har inte funnits några—jo, det har funnits ett, men det finns inte några preparat speciellt godkända för sepsis och som tar hand om sepsisproblematiken. Man måste bryta ganska mycket ny mark för att ta sig fram där, men samtidigt är uppsidan och potentialen enorm. Om man tittar på njursjukdom och anemi så är det ett väldigt moget område, men också väldigt—har också väldigt höga kassaflöden, alltså EPO-marknaden och så vidare. Dialysmarknaden har väldigt stora kostnader kopplade till sig och har stora marknadsvärden vad gäller de preparat som används där, samtidigt som den erbjuder en lägre konceptuell risk. Så försöker vi tänka med riskbalanseringen i portföljen då när vi har de möjligheterna. Om vi stannar lite vid anemi vid kronisk njursjukdom då. Där har ni ju gått ut och sagt att starta en studie under första—inleda en sådan studie under första halvåret 2024. Hur går arbetet framåt där? Alltså, det är ju full fart framåt. Man kan ju säga att vi har ju gjort det som går att göra före finansieringen och sen landar vi i 2024 med benen springande, för att likna ett amerikanskt uttryck. Och så jobbar vi i Modus. Vi är snabba på i vändningarna och kan starta snabbt och vi är i full gång där. Och sepsisprojektet då, om vi tar det. Där kräver det ju framtida finansieringsalternativ som kanske är helt—inte helt avhängiga av emissionen. Kan du kommentera hur partnerdialoger går där och annat som kan vara av intresse? Ja, alltså sepsisområdet. Vi kan väl säga att strategin, när man är ett lite mindre biotech som vi och de finansieringsförhållanden som finns och som råder, så har vi en modell där vi erbjuder fördelarna med en breddad portfölj och samtidigt avancerar vi den sekventiellt för att då ta den riskbalanserade portföljen vidare framåt. Och då måste vi, så att säga, växla—arbeta med växelverkan. Och i det här fallet har vi precis—kommer vi precis från väldigt bra data i sepsisstudien. Då väljer vi att prioritera det nya området med som då, så att säga, tillför något till portföljen, medan vi verkligen tar en djupdykning och tittar på data i sepsisprojektet för att kunna designa och ta fram en studie i patienter som kommer att kunna utnyttja de fördelar vi ser, till exempel att förmodligen komma in väldigt tidigt i sjukdomsförloppet och hur en sådan studie ser ut. Och med den och med det programmet så kommer vi sedan att söka finansiering. Det finns olika vägar framåt. Med en bra studie så tillför det någonting i partnerdiskussioner, i samverkansdiskussioner, så att, så att säga, ta ett sådant projekt framåt på det sättet genom affärsutveckling. Det är fullt möjligt. Ett annat är att titta på möjligheterna att delvis eller helt finansiera med soft money, alltså anslag och så vidare. Det här är ett väldigt angeläget område. Och så förstås, när vi går framåt sedan, så har vi ju ett antal finansieringsmöjligheter även så som vi är, som vi har visat i slutet av förra året och genom våra starka ägare och så vidare. Så att vi ser möjligheterna framåt med sepsis. Det är i högsta grad aktivt för oss och anledningen till att vi gör som vi gör nu är helt enkelt för att hålla växelverkan i portföljen och maximera nyttan med bredden i portföljen. Men du känner dig bekväm med att sepsisstudien påbörjas under 2025 fortfarande? Ja, det är jag bekväm med. Absolut. Det är en grundläggande plan. Har vi möjligheter att starta den tidigare på de sätt som jag har sagt här nu, då undersöker vi och arbetar med kontinuerligt. Om vi går vidare till malariaprojektet då. Där har jag ju också fått in en fråga från publiken, så jag tänkte att jag tar den. När förväntas studieresultaten från fas ett B-svår malaria-studien offentliggöras och vad är självaste tanken med den studien? Vad kommer hända efter att studien är klar? Ja, man kan ju—vi kan—man kan ju först bara påminna oss om att det här är en studie som vi driver i samarbete med Imperial College och den är helt finansierad av Wellcome, Stiftelsen Wellcome. Och syftet med den här studien i det här samarbetet är ju såklart i fas ett B att titta på de här små barnen som det handlar om som kommer in med svår malaria, som är ett sepsislikt tillstånd som kan leda till döden inom de 24 timmarna, första timmarna sedan man kommer in, sedan patienterna kommer in till sjukhuset. Och där, i den settingen, så utvärderas cefeparin som första intervention. Och anledningen till att vi tror det, att det skulle fungera i de data som finns redan, hur cefeparin agerar på både patientens inflammation i det läget och på parasiten. Och att vi vet att tillgängliga standardbehandlingar är effektiva mot parasiten, men det tar alltså två till tre dagar innan den effekten maximeras. Syftet är helt enkelt med den studien att hitta rätt dos i den här patientgruppen, en säker och bra dos. Sedan finns det redan en plan och anslag för att fortsätta i en fas två-studie om så skulle finnas lämpligt. Vi står ju tillbaka. Vi tillhandahåller—vi tror ju på det här projektet väldigt mycket och tillhandahåller cefeparin till det här projektet, men det bedrivs helt och hållet av Imperial College som sponsor. Vi styr inte över resultat som offentliggörs och så vidare i den här studien, utan den ligger på prövarens initiativ helt enkelt. Men vi står bakom konceptet. Vi vet att det vetenskapligt fungerar och syftet är att gå vidare till en indikation i svår malaria som first intervention, så att säga, eller första intervention i svår malaria. Så det är svårt för dig att ge en tidslinje på när nästa resultat kan komma? Ja, precis. Och jag ska inte det egentligen, för det här är en utveckling som bedrivs i händerna på en annan sponsor. Det är viktigt att de får driva studien som de finner det mest lämpligt. Och vi kommer att offentliggöra resultat när vi själva får dem helt enkelt. Men vi hoppas väldigt mycket på det här och tycker att det är väldigt spännande och ett viktigt område. Vi har ju varit inne på breddad pipeline tidigare. Finns det möjlighet att bredda den här pipelinen ytterligare och är det ett uttalat mål från er sida? Jag tror att det är viktigt att man arbetar med den bandbredd man har. Och i och med etablering, som jag har sagt tidigare, så det här nya området som vi går vidare med i år nu med anemi mot en bakgrund av kronisk njursjukdom, det är någonting vi har arbetat med och som har tagit en hel del kraft och energi från oss sedan nästan fyra år tillbaka. Och när man tittar på bra nya pipeline-komponenter så är det den typen av arbete som ligger bakom. Så med tanke på det så är inte fokus i år på att ta in nya projekt i pipeline och bredda den ytterligare, utan fokus är att exekvera på det vi har helt enkelt. Samtidigt kan man säga att vi kan ju inte utesluta att viktig forskning på cefeparin kan dyka upp och att man får ta det som det kommer. Men det är inte vårt fokus så som det har varit fram till nu. Nej, när vi tittar framåt. En följdfråga har kommit från publiken då gällande malariaprojektet. Om cefeparin blir ett godkänt läkemedel mot svår malaria, vad får Modus ut av det? Alltså, det är ju ett område som vi kan driva kommersiellt. Så ser vårt samarbete ut. Det innebär i högsta grad en god möjlighet att få en viabel indikation för Modus. Om vi avslutningsvis ska bara se på bolagets prioriteringar här under 2024 och vad du ser framför dig bolaget ska åstadkomma här närmaste året. Vad skulle du lyfta fram som de viktigaste hållpunkterna? De viktigaste hållpunkterna är att starta vår fas två-studie i kronisk njursjukdom med anemi och att genomföra den första delen av den studien och komma fram till delmålet i den studien så att vi kan starta del två helt enkelt. Att leverera på det. Ja, Jan, jättemycket tack för din tid idag. Jag har inte fått några ytterligare frågor i chatten, så jag tycker att vi kan avsluta här och vi ser ju såklart fram emot att ge ytterligare uppdateringar här inom under året i samband med rapporter framför allt då. Tack för idag. Det kom en fråga till här. Ja. Ja, just det. Vi kan passa på att ta den då. När får ni patentet för njursjukdomen? Kommer en fråga. Patent, patentdiskussioner, det är ju inte någonting som vi för publikt, alltså hur vi driver det vidare annat än när vi har submittat patent eller fått dem godkända och så vidare. Men från det att vi har submittat ett patent så fortsätter patentprocessen enligt plan helt enkelt. Och om den går fortsättningsvis efter plan så kommer ett sådant godkänt patent, i det fall det blir godkänt, kunna ge exklusivitet fram till minst 2043. Tack för idag, Jan, och tack för er. Tack till alla som har tittat idag. Tack så mycket ska du ha. Tack till alla som har tittat in.