Då säger jag välkommen till dagens livesända rapportkommentar från Modus Therapeutics, där vi ska prata med VD John Öh om utvecklingen under det första kvartalet 2024. I vanlig ordning går det att ställa frågor till John direkt i kommentarsfältet här, så tar vi upp de frågorna under intervjuns gång där jag anser det lämpligt. Då säger jag välkommen till John. Tack så mycket, Jonathan, och tack till alla som tittar in på det här nu och senare. Om vi börjar med din övergripande bild av kvartalet. Ni kanske inte har rapporterat så mycket ut mot marknaden, men det har uppenbarligen hänt väldigt mycket i bolaget under perioden. Ja, alltså det är ju så här med vår typ av bolag, forskande biotech-bolag, att när man förbereder och arbetar som mest intensivt, då är det väldigt mycket präglat av inre tjänst. När man förbereder, till exempel som vi gör nu, en submission av en större studieaktivitet, en ny studieaktivitet, då måste man arbeta mycket med alla steg som finns i den processen. Och då blir det naturligt så att, eftersom vi arbetar sekventiellt med våra projekt, att det blir också en lugnare fas i extern rapportering. Hur är din känsla generellt? Hur har arbetet gått, så att säga, utifrån där ni stod vid årets början? Arbetet har gått väldigt bra. Jag menar, vi har ju en väldigt kostnadseffektiv, men samtidigt effektiv organisation med mycket erfarenhet i. En virtuell organisation med erfarna konsulter som arbetat i bolaget, i många fall sedan 2011 och däromkring. Vi har då kunnat arbeta så snabbt som vi är vana, och vi har nästan kommit till den punkten att vi står i begrepp att skicka in studien för godkännande. Så att själva initieringen har vi nu lagt till under Q2 eller in i Q3, men som sagt, den stora bulken av förberedelsearbetet är redan gjort. Jag noterar att resultatet, ja, det förbättras ju, halverar ju egentligen förlusten då från förra kvartalet, samma period förra året. Kan man säga någonting om det, eller är det rent redovisningstekniska saker? Nej, alltså det är väl väldigt mycket, återigen, ankommer på den typen av verksamheten ett forskningsbolag har, det vill säga att det är när aktiviteterna börjar, när klinikerna aktiveras, när patienter strömmar in i studien, det är då kostnaderna kommer för de planerade stegen i en studie som ingår i en studie. Vi hade pågående aktiviteter under samma tid förra året, och det som det återspeglar nu är den massiva planeringen och förberedelser som vi har ägnat oss åt. Så fort studien startar så kommer man att känna igen kostnadsbilden igen på det sättet, så att det går i de cykler som aktiviteterna de facto går, helt enkelt. Om vi fokuserar lite då på framstegen som gjorts i fas 2a-studien för kronisk njursjukdom med anemi då. Kan du kommentera lite mer där, vad som har gjorts och vilka framsteg som har gjorts? Alltså, framstegen, om man tittar till själva studien, så är det ju att vi har en design, vi har en färdig studie som då där själva förberedelsearbetets fas handlar om att egentligen allokera till ett CRO och att få godkännande från myndighet och öppna sajten som är. Vi har också identifierat sajt som kommer att kunna göra studien. Så att det är vi är verkligen i slutfasen här. Det var det du avsåg, så att säga. Ja, exakt. Om du skulle måla upp då liksom tidslinjen och förväntade resultat här framåt, vad är det man ska fokusera på som investerare, tycker du då, i den här när det gäller den här studien? Ja, dels då den förestående initieringen av studien och de milestones som kommer runt den, det vill säga man får en godkänd studie och så vidare. Och sen är det då första subjektpatient in och att man då kan ha topline-data på den här studien som då vi ser kommer att kunna finnas till hands i början av Q1 2025. Om vi skulle säga någonting om fas 2-studien för sepsis då, där har ni förberett eller inlett förberedande arbete. Vad ska man förvänta sig här framöver? Där kan man säga att, återigen, vi har ju, vi kan se fördelarna, egentligen ska vi väl ändra, vi kan se fördelarna som vi har kommit till nu med att ha ett bolag med en portfölj av projekt eller en pipeline. Det som vi vill uppnå, det är det att, vad gäller sepsissidan så har vi, så att säga, en ganska bra mogna data, en färdig studie som vi kan fortsätta samtala med potentiella partners, samarbetspartners med under tiden som vi gör förberedelsearbetet och startar studien i det nya området och för oss nya området, anemi och njursjukdom. I det arbetet där man då också diskuterar med partners så ingår det ju förstås att planera upp, hur ser ett program ut framöver, hur ser nästa studie ut, hur riktar man in den, vilka alternativ finns det baserat på de data vi har. Och där kan man också, så att säga, knyta an till sånt som händer. Jag menar, vi upplever att det händer väldigt mycket nu på medvetenheten och på det kliniska omhändertagandet av sepsis. Vi har på flera håll i Sverige nu, efter exempel från Skåne, infört ett sepsislarm, precis som vi har stroke-larm och trauma-larm, där man då sätter fokus på att få ett snabbt omhändertagande vid misstanke om sepsis och allting, så att säga, flyttas tidigare i omhändertagandet, så att inte värdefull tid går förlorad för en sådan kritiskt sjuk patient. Vi tittar på hur vi kan passa in där. Vi har sagt att en väldigt tydlig väg framåt för oss är att komma in tidigt. Där tar vi rygg på de processer som finns, där fokus ligger på att kliniskt sett kunna hitta patienter där tidiga mediciner kan komma in när de blir godkända. Och vi ser oss som en sådan produkt. Ett av våra starka alternativ. Vi utvärderar även andra spår som har hög angelägenhet och bygger program och samtidigt så hjälper de oss i diskussionerna med potentiella partners i funktion av de data vi har. Så det här är en väldigt viktig del och vi kan utgå från dem samtidigt som vi gör det praktiska jobbet i det nya projektet. Ja, du nämner ju ökad medvetenhet om sepsis där och ni nämner också i VD-ordet den här WSC Spotlight-konferensen som ni har följt med intresse och som också tar upp sepsis då. Vad var det viktigaste, vad var de viktigaste takeaways från den konferensen, om man säger så, för där? Ja, alltså, vi försöker ju följa de här konferenserna. Det här är ju World Sepsis Organization som organiserar World Sepsis Day och World Sepsis Conferences, den stora konferensen och den här Spotlight som då är viktiga för att samla fältet av experter och alla som vill delta vid de här konferenserna kan logga in, anmäla sig och logga in. För oss så är det ett väldigt viktigt verktyg för att förstå var fältet är på väg på ett mycket större skala än egentligen då betalda konsulter, som enstaka konsulter som hjälper oss, för sånt gör man ju också. Viktiga takeaways för min del här handlar ju om att fortsatt viktigt fokus på tidig identifiering. Det finns åtskilliga olika spår, biomarkörer, symptomatologiska index som ofta är baserade på machine learning och AI, där man använder sig av att allting är digitaliserat idag i vården. När man tar hand om en patient så går det många parametrar i realtid. Andning, puls och så vidare, syrgassaturation, labbvärden går in digitalt. Här kan man ju då, så att säga, lära system att snabbt identifiera och flagga patienter tidigare än vad vi har förmått kunna göra det. Det är till exempel en intressant utveckling, för det hjälper oss att, så att säga, driva en utveckling i någonting som kommer, som skulle kunna komma in tidigt i sepsisutveckling. Det är ett bra exempel. Annat handlar om optimerade terapier. Alltså, finns det, kan man ge för mycket vätska, kan man ge för lite vätska? Hur tidigt ska man komma in med standard of care för att höja blodtrycket eller motverka blodtrycksfall och så vidare. Även här får vi viktiga ledtrådar om när vi designar vårt program, om hur vi ska tänka för att fungera i en vårdmiljö. Och det sista handlar väl också mycket om ekologin. Det är fortfarande svårt. Ett svårt problem är ju hur man sätter in antibiotika och att man ofta hamnar fel och hur man integrerar, så att säga, besluten om när man ska byta antibiotika baserat på det första empiriska valet och sen de nya valen som kommer efter odlingssvar och efter vilken ekologi av bakterier som finns i den här regionen där vi där fallet är. Och då kan vi se att fokuset där signalerar till oss att det ändå fortfarande behövs behandlingar som förmår att, i den här processen, förlorar man ju tid att kunna understödja patienten från ett tidigt skede tills man hittar rätt här. Så att det här är exempel på vad som är fokus i de här och hur vi kan liksom tillgodogöra oss dem för att kunna ge tillbaka till fältet och göra, föreslå en medicin som, så att säga, fungerar i den miljö som vårdgivarna idag skulle vilja ha. Ja, det låter som att det mesta spelar i händerna där, men är det något som inte gör det, om man säger så då, om man vänder på myntet? Alltså, det är allt, det har funnits hela tiden i sepsismiljön. Hur identifierar man patienter? Det är fortfarande i tid, till exempel, och sätter man in nya behandlingar i det läget. Det är ju sånt som man hanterar i läkemedelsutveckling, till exempel, och sen också att det är väldigt krävande miljöer. Det går inte riktigt att ändra på än. Det är intensivvårdsmässiga miljöer där man kanske inte har tid. Det kan vara problematiskt att driva studier. Det är, man har inte tid att starta studieprotokoll och ta in patienter i studier i tid. De upptäcks för sent, och så vidare. Sådana problem kvarstår ju förstås, och det har ju med området att göra, men det är sånt som man också måste hantera. Och där ser vi att den här nya utvecklingen hjälper oss, där det tidigare kanske var lite mer obalans mot nackdelarna, vilket återspeglas i hela sepsisfältet, så hjälper de här nya fokuserna oss i att balansera upp det. Jag ville behandla också svårmalaria, som ni beskriver ju i VD-ordet, att spridningen av malaria har ökat återigen av olika anledningar. Klimatförändringen är en sådan. Det kanske man inte tänker på så mycket som här i Sverige, men det är ett stort problem där ute och ni gör ju viktig forskning där. Kan du beröra lite vad intresset kring det här området? Jag ska säga vad jag, det finns en viktig nyans där. Jag tror att spridningen som sådan minskar inte, i alla fall på samma sätt som man kan förvänta sig, därför att man har haft de här stora översvämningarna som ger väldigt stora utbrott, större än i regionen där man kanske inte har haft så stora utbrott tidigare. Men sen också klimatförändringar i kombination med stora förflyttningar och resande i världen gör att nya species flyttar in på ställen där de finner en ny grogrund. Till exempel, som vi tog upp som exempel här, den här myggan från Sydostasien som trivs i städer, där det kanske inte är lika lätt att bekämpa myggbestånd om de verkligen trivs i städer. Nu traditionellt så kan man torrlägga våtmarker och man kan spraya vegetation och så vidare, men det ställer nya problem i stadsmiljö och där ställer vi oss frågan: Jaha, hur relaterar det till potentialen för att det kan börja dyka upp där vi, på ställen där vi som tidigare har varit vana att det har varit borta länge? Just det. Så att kontentan i vårt budskap är att problemet med malaria är långt ifrån löst. Det fortsätter vara ett stort problem, nästan 300 miljoner fall, 289 tror jag miljoner fall, i senaste kartläggningen, 600,000 döda barn, där många förstås har drabbats av den här tidiga svåra malarian. Ja. Och ni lägger till en ny sajt där i Zambia då. Vad betyder det i sammanhanget? Ja, den här studien är ju ett samarbetsprojekt där vi inte, så att säga, lägger oss i utvecklingen. Det här är sponsorskap som hålls av Imperial College, utan vi kan väl se då att det är en annan region än den sajten som fanns i Kenya, där det finns möjligheter att balansera rekryteringen. Vi hoppas ju att rekryteringen kommer att ta fart, tack vare den inklusionen och det vi drar vårt strå till stacken när man ser till att de har drog eller medicin, studiemediciner på plats när det behövs, så att säga. Hur upplever du? Jag ser verkligen fram emot att kunna se. Jag menar, det finns ju stora fördelar i det här projektet där det åtnjuter ett anslag från Wellcome, till Imperial College och för vår del så innebär ju det en väldigt låg utvecklingskostnad, men samtidigt då fördelar i form av en utveckling som vi kan dra nytta av. Hur upplever du annars intresset kring just malaria, om man tänker i partnerdiskussioner och dylikt? Är det ett stort intresse eller är det inte så stort? Alltså, det har egentligen ökat på det sättet att man börjar förstå mer vad vacciner kommer att kunna erbjuda framöver, och att det ökande resandet ändå bidrar till att svår malaria medicinering har etablerats. Det finns har godkänts i USA på grund av de fall som, så att säga, kommer hem och utvecklar svår malaria av turisttypen, till exempel. I och med att man ser, så att säga, vilka brister som fortfarande finns och att svår malaria förmodligen kommer att vara ett kvarstående problem framöver, så har vi fått fler frågor. När jag har varit ute och pratat om modus på olika affärsmöten och så vidare, så har det kommit stadigt fler frågor och positiva undringar om malaria-delen av projektet. Sen tror jag många också ser likheterna. Jag menar, sepsis å ena sidan är en våldsam systeminflammation, akut systeminflammation och där underfaller ju även svår malaria. Så det ligger ju, så att säga, samlat för en viss typ av effekt som vår typ av substans kan ha. Om du skulle få ge någon kommentar på pågående affärsutvecklingsarbete, partnerskapsdiskussioner och så vidare, finns det någonting att tillägga där? Egentligen så tycker jag att jag sa en av de viktigaste aspekterna och det är ju att vi nu har nått dit att med den breddade portföljen så kan vi arbeta i tandem, med inte bara utvecklingen utan i affärsutvecklingen, det vill säga att jag kan föra fler konversationer och jag kan föra in intressenter som kanske inte har ett intensivvårdsfokus eller en svår sjukdomsfokus med mer kronisk sjukdomsfokus och en njurs. Det finns många intressenter inom kronisk njursjukdom och de problem som kroniska njurpatienter har, så att vi gör, så att säga, precis som jag har breddat, som vi har breddat basen för investerare och den riskspridning som det innebär, så har vi också breddat basen för de vi kan föra diskussioner med. Jag vet att jag har frågat det här förut, men om du ser på produktportföljen och breddningen som du är inne på, kan man förvänta sig ytterligare breddning av den eller är det fokusområdena nu, det ni gör för tillfället? Vi får på det, de aktiviteter som vi pratar om som kostar, det vill säga det som vi finansierar, till största delen är precis som vi har gjort i senaste finansieringen. Det är ju så att säga det vi ser nu i portföljen, och där har vi sagt att sepsis, det är ju också en fråga om finansiering framöver. Vi har satt en target i 2025 för den. Men samtidigt så pågår ju fortfarande vårt samarbete och framförallt samarbetet med Bresha, där vi har ett långtgående samarbete sedan länge och har väldigt bra kanaler. Så att vi är bra på att bedriva den typen av mer discovery-lik verksamhet, så att den processen fortgår. Samtidigt, om det skulle vara någonting mer specifikt så måste, så det är ju ingenting jag kan prata om förrän vi också är säkra på att vi kan skydda det och verkligen tro på det. Så att den discovery-forskningen pågår fortfarande, men fokus ligger definitivt på det vi ser och har framför oss här. Och du brukar ju ofta nämna det här, betona, hur viktigt det är att bli publicerad i olika vetenskapliga tidskrifter. Finns det någonting nytt att rapportera på den fronten? Ja, i den här, så att säga, aktiviteterna som vi har haft inåt nu, under Q1 och delar av Q2, så ingår också att förbereda publikationer och där kan man ju förstås aldrig garantera. Det här är ju peer-reviewade processer, men vi har en väldig drive till att försöka få ut den vetenskapliga basen till det vi gör. Det är väldigt viktiga förankringar i de diskussioner vi har, vare sig det skulle vara i framtida forskningssamarbeten, eller i framtida affärsdiskussioner. Det spelar stor roll för oss att det vi har gjort har blivit reviewat enligt PR-systemet och värdesatt, helt enkelt. Vi är inte ensamma om att tro på det vi gör, helt enkelt. Det är en av de viktiga funktionerna, så där jobbar vi med det och förhoppningsvis kommer vi kunna se det framöver, även om det är svårt att säga. Baserat på hur systemet fungerar, så är det svårt att säga när sånt händer. Jan, som sista fråga tänkte jag, eller fråga, men ett medskick till investerare och andra intressenter i bolaget. Vad skulle du skicka med som sista ord? Vad är liksom fokus framåt? Vad är det man ska fokusera på? Vad tycker du att man ska, ja, vad är fokuset kring bolaget just nu? Fokuset är uppbyggnaden av det här nya området, anemi vid kronisk njursjukdom och som man ska komma ihåg har förlängningar in i andra kroniska sjukdomar som också har anemiproblem. Anledningen till det är att vi har väldigt spännande data från sjukdomsmodeller som indikerar att vi påverkar anemin, men också själva sjukdomen i de möss med njursjuka. Det är så vi ser att det finns ett väldigt fokus på att följa utvecklingen här. Vi har en avstämning i part ett av den studie som vi har designat upp, där man förbereder för dosering under längre tid i njurpatienter och samtidigt har en första blick in i den här biomarkören hepcidin som vi har en väldigt bra track record med hittills, från celler via friska sjuka möss till friska frivilliga människor, att ha en väldigt potent effekt redan vid singeldoser på. Så att ja, part ett förbereder, tittar på dosering och safety i den här nya patientgruppen, men det finns också en chans att vi kan se i en relevant patientgrupp hur hepcidinhormonet svarar på en dos cefalparin och samtidigt då också den stora proof of concept-delen som vi då efter finansiering kommer kunna starta i 2025 för att då behandla under längre tid i patienter. Ja, men det blir spännande att följa era rapporteringar framåt och milstolpar och resultat, så får vi se vad som blir av det. Jag har inte fått några ytterligare frågor från publiken här idag. Om inte du har något ytterligare att säga här på sluttampen, så tycker jag att vi avslutar dagens sändning i alla fall. Nej, jag tycker vi har haft en väldigt bra diskussion och jag är tacksam för din tid och för den tiden som de som lyssnar in har gett oss. Ja, ja, men då säger vi så, så återkommer vi med en ny rapport vid nästa kvartalsskifte. Yes, så gör vi. Ha det bra. Tack så mycket. Hej då.