Träff 2022. Tredje gången för mig. Jag har fått äran att moderera den här kvällen. Vi ska snart, strax gå igenom schemat och vilka presentationer vi ska få lyssna på. Men jag vill allra först lämna över till Tomas Lundmark. </Foreign language> Tack Matilda. Jag har fått äran att starta den tredje raka investerarkvällen vi har på TIN Fonder. Tomas Lundmark heter jag som sagt och är vd på TIN Fonder. Det är faktiskt tredje året som sagt vi kör det här på Clarion. Ifjol var det tomt i publiken, då körde vi bara digitalt. I år är det något av ett hybridmöte vi kör. Vi kör obegränsat med folk online, men lite begränsad publik här. Vi är väldigt glada att ni har tagit er hit. Sen är det så att vår första fond fyller tre år om åtta dagar. Så egentligen hade vi velat servera tårta och champagne, men det är svårt utan bord och det hade blivit väldigt kladdigt. Så ni får nöja er med en wrap idag. 2021, det är det den här kvällen kommer handla om. Det var ju ett år där vi pendlade mellan hopp och förtvivlan gällande corona. det har ju varit väldigt speciella tider måste vi säga. vi är faktiskt otroligt glada att vi kan ha publik överhuvudtaget i dag. vi är väldigt tacksamma till er som har kommit hit. det hade faktiskt varit otroligt tråkigt att köra digitalt en gång till. vi älskar ju att träffa andelsägare, de som sitter i samma båt som oss själva. Prestationsmässigt var 2021 inget jätteroligt år för oss. Vi hade lite av ett mellanår och det är väl inte så konstigt för vi 2019 och 2020 var ju två fantastiska år när vi i stort sett krossade index. i fjol hade vi tufft mot index i båda våra fonder. Men och starten på året i år, alla ni som är intresserade av aktier har väl inte undgått att det har varit ganska tufft där ute och det är samma för oss. Så att vi kommer att fördjupa oss lite mer om det och det lämnar jag faktiskt över till Carl och Erik sen. De får prata om det. Men jag personligen ser faktiskt väldigt positivt på framtiden, särskilt i de teman som vi investerar. Mjukvara och digitala affärsmodeller känner vi, de äter sig in i allt fler branscher, fortsätter växa och kan skapa otroligt lönsamma affärsmodeller. Även om det har varit lite tufft kortsiktigt. Ett annat område som vi tycker är högintressant, som är en stor del av vårt investeringstema är ju hälsa och i spåren av COVID ser vi hur otroligt viktigt det är att ha en effektiv vård. Vi tycker på lång sikt för den med lite plåtmage så ligger vi definitivt rätt till investeringsmässigt. Vad har hänt på TIN Fonder då? Ja, vi har faktiskt blivit lite fler. Vi har öppnat satellitkontor i Luleå och Lund, så nu finns vi i stort sett över hela Sverige. Vi har också investerat väldigt mycket i vår virtuella medarbetare Tina eller TIN Analytics kanske ni hört talas om. Det är ju faktiskt vårt app, vår absolut mest hårdarbetande medarbetare, Tina. Hon skrapar internet dygnet runt, hämtar in data som Carl och Erik sedan kan nyttja i sin analys. Jag hade inte tänkt säga så mycket mer för jag vet att vi har ett toppenschema ikväll och jag lämnar gärna över med varm hand till vår värd Matilda Karlsson som till vardags jobbar på Pareto. Tack och jag hoppas att kvällen ska bli lyckad. Tack så mycket Tomas och som sagt, vi har ett toppenskema framför oss här ikväll. Vi ska alldeles strax lyssna på Carl Armfelt och Erik Sprinchorn. De ska berätta lite hur det har gått under 2021 och hur de ser på 2022. Efter det så kommer vi att prata med Gisli Hennermark. Vi kommer prata om robotkirurgi och vi kommer prata om simulatorer för medicinsk träning. Sist men inte minst så kommer vi prata med Kristoffer Cassel, VD på Checkin.com och de har ett speciellt sätt att bedriva bolag, så det ser jag fram emot att höra mer om. Jag ser också fram emot att höra mer om hur det är att starta techbolag nuförtiden. Tech är ju ett väldigt hett ämne. Allt ska digitaliseras, nästan. Även om det har varit lite tufft under förra året och också början på det här året. Jag är alldeles säker på att vi ska få höra mer om det här alldeles strax. Har ni frågor så får ni jättegärna ställa dem i chatten på YouTube. Ni som tittar på det här virtuellt så kommer vi fånga upp dem och vi kommer avrunda dagens presentation med en Q&A med samtliga deltagare. Passa på och ställ alla era frågor i YouTube chatten. Med det sagt så lämnar jag över ordet till Carl och Erik. Tack så mycket.] Ja men först och främst välkomna hit. Jättekul att några kommit hit och välkomna alla som tittar digitalt. I kväll ska vi prata lite om det, börja med förra året. Jag tänkte väl direkt lämna över till dig ordet, Erik. Tack så mycket. Även jag vill hälsa alla hjärtligt välkomna. Jag tycker det är jättekul att vi kan ses någorlunda fysiskt i alla fall och givetvis via YouTube och andra kanaler också. Den här bilden, det är kanske inget nytt. Vi har ju vårt en tes. Vi tror att värde kommer att föras över från det analoga näringslivet till det digitala över tiden. Jag tycker att vi fick den tesen prövad och bevisad under Covid genom hela förloppet. Som Microsoft uttryckte det, de såg att 2 års digitalisering kom på 2 månader. Nu tror Microsoft att teknik som andel av BNP kommer att öka från 5% till 10% på 10 år. Jag skulle snarare kunna utmana det att jag tror att det möjligen kan gå ännu fortare. Det är väl det om vår tes här. Tittar vi lite på det förra året då och utvärderar det så kan vi säga att TIN Ny Teknik var upp 6.3%. Det var ett ganska frustrerande år. Vi såg ett mönster där fonden gick väldigt bra efter Q1, Q2 och Q3. Men däremellan så var det väl lite ränteoro och inte minst framåt slutet av året så gick väl börsen lite svagare också på oro kring Omicron. Så vill man sammanfatta året så gick bolagen väldigt bra, men börsen och aktiekurserna lite sämre. Tittar man också på till exempel ett subset av förlustbringande techbolag i USA så var de faktiskt ner mellan 20%-25% under förra året. Så någonstans är vi inte jättenöjda med förra året, men plus 6 är alltid någonting och vi har varit väldigt fokuserade och disciplinerade. Vi kan väl säga att i Q4 så gjorde vi lite större förändringar än normalt. Vi tror att i den här riskmiljön och det här klimatet så definitivt kan teknikbolag klara sig bra även i ett högräntemiljö, men lite mer fokus på något större bolag och bolag som är lite mer beprövade. Under förra året som mest så hade vi 72 innehav i TIN Ny Teknik och i dagsläget så har vi faktiskt 64 innehav. Vi har valt att smalna av lite grann. De vi har lämnat, det är framför allt för att bolag som inte riktigt har levererat det de har lovat. Till exempel är det några norska innehav där vi kände att bolagen faktiskt inte har gjort det man har lovat. Överlag lite spetsigare portfölj i dagsläget. [Foreign language] I det stora hela så tror vi ändå att bevisade tillväxtbolag som är lönsamma de kan tjäna minst lika mycket pengar i hög som lågräntemiljö. Ändå lite skakig start på året ska man kunna säga. [/Foreign language] Tittar vi på TIN World Tech så det är en jättekul start. Den är ganska ung, den är bara 1.5 år gammal, men ändå bra utveckling sedan start. Även där såg vi då hur med 15.7% avkastning förra året så hängde man inte riktigt med i världsindex. Nu är världsindex nästan ikapp då. Nordisk eller global teknik och hälsa gick ändå lite bättre än nordisk. Och väldigt många av de här bolagen har vuxit på väldigt fint. Det är ungefär samma trender som i TIN Ny Teknik. Att rapporterna har varit väldigt bra. Däremellan så har vi haft ständig oro kring inflation, ränteuppgång och nu kan vi addera geopolitik med förestående eventuell invasion av Ukraina och liknande. Höga gaspriser och en inflationistisk spiral. [Foreign language] Hur som helst, det den här bilden inte visar då och inte den förra heller är ju det som hänt hittills i år. Det har varit en ovanligt kraftig nedgång. Vi har sett tvåsiffriga nedgångar i båda fonderna. Det är en unik dålig start på året. Det är topp 3 av dåliga starter på ett börsår på de senaste 50 åren. Man kan säga att samma sentiment som ändå grodde under 2021 har liksom accelererat och står på något slags maxnegativt nu. Det går ju inte att säga för oss att det här kommer ta slut snart. Det vi har ingen aning om, men det vi ändå vill fokusera på här att rapporterna har ändå varit bra och i övrigt så har det varit sicksack mellan tjur och björn. [Foreign language] 2020 så var det många på marknaden som var beredda att titta in i 2025. Där vi är här och nu så tittar ingen längre än 2022 och många är oroliga. Jag tror att det finns en stor möjlighet för den som att nu vågar titta in i 2025. Att man kan, om man har tålamodet och göra det så finns det mycket avkastning att hämta tror jag. Eller för den delen titta in i 2026 som en av våra gäster gör. Vi kommer att höra mer om sedan. Det som också kanske inte syns i avkastningen är vad vi gör till vardags. Förra året så hade vi, det blev 460 bolagsmöten totalt. Vi får ganska ofta frågan: Ja men hur viktigt är ett bolagsmöte? Gör det någon skillnad att gå och träffa personer? Vi tänkte väl ta några exempel. Jag tycker om man tar NetEnt och Evolution, som är två spännande bolag, det har varit engagerade historiskt. Så 2015 så var vi på ICE-mässan, gick runt och träffade NetEnts konkurrenter. Fanns otroligt många uppstickare och vi kände faktiskt det året att de höll på att bli omsprungna av både Big Time Gaming, av Quickspin, många andra konkurrenter som var hungrigare, hade liknande produkter och faktiskt lite mer taggade än vad NetEnt var. Den mässan innebar att vi faktiskt åkte därifrån och sålde hela innehavet den månaden. Vi kände bara att det kändes fel. Vi gjorde samma analys 16 och 17. Vi var där och träffade konkurrenter till Evolution Gaming, men där var en helt annan situation. Där hittade vi inga konkurrenter som gjorde något vettigt. Så sent som 2019, som var sista gången man hade en fysisk ICE-mässa, som är en av de största bettingmässorna i världen. Då hade vi faktiskt börjat minska lite i Evolution. Vi var lite oroliga över värdering, aktien hade gått fantastiskt bra. Efter att ha varit där, sett deras produktlansering, gått runt och träffat många av deras regionala chefer som sköter olika kontor i världen och sett engagemang och den otroliga snabbhet och innovation man hade i sina produkter, så hade vi faktiskt möte en vecka efter ICE och valde att öka upp igen och göra Evolution till ett av fondens fem största innehav. [Foreign language] Återigen så var det en dag, ett antal möten som var helt avgörande för att vi tog ett investeringsbeslut som faktiskt gjort väldigt stor skillnad i avkastning sedan dess. [/Foreign language] [Foreign language] Tidens kraft är ju alltså att göra någonting om och om igen över flera år. Det kan vara väldigt värdefullt. En annan sak som slår en, av de här 460 mötena så kanske det är ett hundratal med bolag vi aldrig har träffat förut. Det är klart att det kommer inte in 100 bolag i portföljen. Det här jobbet handlar väldigt mycket om att försöka säga nej. Vi sa väl mer nej än på mycket länge. Inte minst på grund av att de bolagen i portföljen, vi måste ju hela tiden värdera dem gentemot eventuella nya spännande idéer. Det blir väsentligt mycket färre nya bolag än fokus på det vi redan har. </[Foreign language] Ett annat möte som också har betytt väldigt mycket för oss. Det är ju faktiskt ett digitalt möte med ett bolag som heter Abcelera. Det var en börsintroduktion i USA. Väldigt hett tema givetvis. Jag tror att vi pratade om det på någon av dina poddar. Kombinationen av matematik, beräkningskraft och biologi. De sitter ju på en fantastisk teknik, ett väldigt speciellt område kopplat till mRNA-teknik som ju under 20 år försökte man utveckla det här i olika läkemedel mot cancer. Blev väldigt relevant i vaccinutvecklingen som gick ju på en 9 månader istället för ett typiskt snitt historiskt på 9 år. Och alldeles nyligen hörde väl någonting om att man har hittat via mRNA-teknik ett eventuellt botemedel mot MS. Det var ju ett extremt spännande möte. Problemet med bolaget är att det var väldigt hajpat. Det var en ganska klubbig IPO. Bolaget är inte lönsamt, men det gav oss en extremt värdefull insikt om hur viktig den här teknologin är och relaterade bolag som vi har kunnat stärkas i vår övertygelse som att de har väldigt bra framtid, till exempel Genovis enzymer för antikroppsbehandlingar och liknande. Biotage som är relaterat till det här fältet och danska ChemoMetec. Samtliga som har någon slags hacka och spade-affärsmodell till guldgrävarna som är forskningsbolagen då. Om vi då funderar lite kring våra långsiktiga fördelar så vi har ju 100% fokus på tillväxtbolag och den lite mer digitala delen av näringslivet. Vi tycker att en extra intressant sak 2021 var att om man tittar på cloud infrastruktur så växte AWS, Amazon Web Services, med 29 procentenheter förra året. Microsofts tjänst Azure växte med 43 procentenheter. Och om man tittar på SaaS-bolag och mjukvarubolag, den järnväg de kör på, det är trots allt cloud infrastruktur. Så för oss är det ett väldigt starkt hälsotecken på att digitala bolag fortsätter att växa i väldigt hög takt. Kollar vi tillbaka på de här bolagsmötena så ett annat intressant område vi har inom fonden är att vi har många bolag som på ett eller annat sätt har en exponering mot Metaverse. Det är ett faktum att man bygger större spelvärldar som är än mer engagerande. Jag tycker också när vi tittar tillbaka de sista åren, 2016 och 2017 så var vi på en konferens i U.S. som hette Game Developers Conference. Dit åker många spelutvecklare och olika typer av grafikleverantörer till dataspelsindustrin. Vi har sett flera av våra innehav, både Unity och Nemetschek har köpt spjutspetsbolag inom grafik för dataspel och de bolag de har köpt har vi faktiskt träffat allihop själva på GDC. Så att både 16 och 17 när vi var där så var det en liten försmak av vad som nu håller på att hända. Vi bygger upplevelser som är mer realistiska. Interaktiv underhållning blir viktigare och viktigare. För någonstans så var det ändå lite en blick in i framtiden. Hur kommer ett dataspel eller hur kommer ett Metaverse se ut om 10 eller 15 år? [Foreign language] Återigen, hade inte vi varit där så kanske inte vi hade haft ett innehav i Nemetschek och definitivt kanske inte varit med i vår första amerikanska IPO någonsin, Unity. Det är ändå ett fåtal möten som har varit väldigt definierande för att vi tror på den sektorn långsiktigt. Och inte minst nu senaste tre månaderna så har faktiskt de här bolagen gjort ännu fler förvärv. Till exempel köpte Nemetschek ett bolag som heter ZBrush. ZBrush håller på med 3D-modellering. Det är lite som digital lera som väldigt många spelutvecklare använder sig av. Vi ser ändå att de har faktiskt gått ut och förvärvat några av de finaste bolagen som vi har träffat historiskt. Återigen, tillväxt måste komma någonstans ifrån. </Foreign language> [Foreign language] I det här fallet, när vi ser att Nemetschek köper ett ZBrush och har träffat dem och vet från många inom industrin att det är ett riktigt bra bolag, då får vi ändå lite mer självförtroende för att Nemetschek, de gör nog troligtvis något ganska smart. [/Foreign language] [Foreign language] Unity kanske nu kan ge oss en relativt sett billig teknik att ge Tina ett riktigt mänskligt ansikte. [Foreign language: Det kanske blir något 2023 eller 2024.] Nej men ankarinvesteringar har ju varit ett kärt ämne och en stor värdedrivande. 2020 gjorde vi 10 sådana. I förra året gjorde vi bara 7. Som sagt, vi fokuserade mer på den egna portföljen, den existerande portföljen som blev mer attraktivt värderad, relativt privata värderingar som ändå höll i sig på en hög nivå mycket längre än börsen som helhet. Andra halvåret gjorde vi bara 2. Det, och de andra fördelarna med påverkan och annat, får vi prata om lite senare. Som sagt, 2 IPO under hösten, båda upp mellan 30%-50%. När vi kollar tillbaka på våra mötesanteckningar, som sagt, 100 möten förra året med bolag som vi inte investerade i. Räknar vi ihop dem så är det faktiskt många som har gått ganska dåligt. Att det var ett svårt klimat och vi tror väl kanske i år då att, ja, vi vet ju inte. 2-4 IPO är väl någon slags lagom nivå. En portfölj på 2 mot, det är inget jättestokastiskt, men de andra potentiella IPO:erna som vi inte deltog i, det har ju gått väsentligt sämre, får vi ju säga. Det är helt rätt. Om vi funderar lite på tekniktrender så tycker vi ändå att en av absolut mest spännande områdena är cloud och cloudifiering och alla mjukvarubolag och SaaS-tjänster som byggs på den infrastrukturen. Utöver då att sektorn växer väldigt snabbt vad gäller infrastruktur, så är det ett annat tema som vi märker väldigt ofta när vi är ute och träffar bolagen. Det är det här med cloud gravitation. När stora bolag går över till att använda fler och fler cloudtjänster, så någonstans så börjar gravitationen ta sig mot molnet. Det innebär att det går fortare att göra kanske API-integrationer, att lyfta över en större del av sin cloud över hela sin stack till molnet. Mycket av den accelerationen i tillväxt beror nog på att gravitationen börjar flyttas mot molnet. Det gör också att många bolag som ligger efter tvingas att cloudifiera eller SaaSifiera sin teknikstack i snabbare takt än man kanske har tänkt sig själva. Vi tror ändå att just gravitation i cloud, det blir lite filosofiskt nästan, men det är nog ett av de absolut viktigaste anledningarna till att till och med ett Microsoft då tror att mjukvara som delar BNP kommer fördubblas på 10 år, vilket är en enormt hög siffra. Redan i dag är det digitala en stor del av ekonomin och ska det fördubblas på 10 år så kommer nog den här årliga tillväxttakten att vara väldigt hälsosam och väldigt bra för många bolag som är i det här spacet. [Foreign language] Om det är någonting som kanske saknas på den här bilden, det är den här hälsorelaterade revolutionen som vi ser och inte minst personaliserad medicin och framför allt via mRNA-teknik som vi ser kommer. Det finns otroligt mycket innovation att göra där och kanske vi kan höra mer om det kan vara något relaterat in som kan driva den här underliggande teknikutvecklingen inom hälsa. Det kan inte vara väldigt värdefullt och nyttigt för några av våra kära svenska nischade innehav. [/Foreign language] Om vi kikar lite på TIN Analytics så är det ett projekt som vi startade för lite mer än två år sedan nu. När vi har utvärderat det så har det faktiskt gett mer värde än vad vi trodde när vi startade. Nyligen så har vi expanderat teamet och ökat ambitionsnivån. Vi kan ju bara ta ett exempel och det är faktiskt Embracer som trots allt är största innehavet i TIN Ny Teknik. Embracer har så många titlar nu så att det går knappt att räkna ihop alla i ett Excel-ark. I förra veckan så släppte de en ny titel på Steam, en titel som heter Expeditions: Rome. Ganska liten titel men blir försmak på deras pipeline av titlar under 2022 och 2023. En helt okej lansering givet hur mycket pengar de har lagt på den titeln. De har haft mellan 5 till 7,000 samtidiga spelare på Steam sen start. Vi känner trots allt att vi kan mäta så otroligt mycket kring bolagen och inte minst för att Embracer som har så många titlar på många plattformar där vi kan räkna ihop allt i princip i realtid, så ger det ändå oss väldigt mycket kött på benen. 2021 så gick inte dataspelsaktier jättebra. Sektorn växte 8 procentenheter, så väldigt hälsosam tillväxt och i princip alla de bolag vi investerat i fortsätter att ta marknadsandelar. Vi tror över tid, data ljuger inte och Analytics kommer bli viktigare och viktigare och några verktyg går att se på en hemsida. Nu så sista kvartalet har varit mycket jobb med backend och nu i Q1, Q2 så är vi klar med den migreringen. Jag tror många techutvecklare känner igen sig i det. Nu kommer vi lägga lite mer tid på att utveckla nya spindlar. I dagsläget har vi ungefär 80 olika spindlar och nu samlar vi in ungefär 1.1 miljoner datapunkter per dag. Det kanske inte låter mycket, men det är just därför som vi inser att det är inte så enkelt att bygga databaser som man tror ibland. Man får nästan lite mer smak att investera i ett MongoDB eller Datadog som är specialister på sådant. Men trots allt så är det väldigt viktigt verktyg och något som är väldigt unikt och något som vi kommer fortsätta att investera i långsiktigt. Sista långsiktiga pelaren i vår verksamhet är påverkan. Det sker ju på väldigt många olika sätt. Jag menar vi har dialog med bolagen minst runt 500 gånger per år. Ibland mer intensivt med vissa, mindre med andra. Och sen finns det den obesungna, lite mer formella delen som är valberedningsarbete. Och där är vi precis nu klara i en av de 7 som vi är med i. Och det är Admicom i Finland. Det är en rätt kul historia av lite semiaktivistiskt beteende. Förra året så skrev vi ett brev till dem. Varför har ni ingen valberedning? Vi tycker att det är en lite mossig styrelse. Alla 7 personer är från Jyväskylä. Så första ordningen på pluralism och mångfald, det får bli någon person som inte är från Jyväskylä. Och det gick de med på. De tog in entreprenören Matti Häll som är 73. Han lämnade ordförandeposten, satte dit sin son. Ja, inte riktigt den typen av corporate governance förändring man vill se. I år har vi haft en formell valberedning och bolaget är ju fantastiskt. De har växt 13% på förra året i Finland och covid-hindrad miljö och 47% bruttomarginal. Bolaget går ju fantastiskt, men om de ska kunna ta nästa stora steg, då måste de ha en mer professionell styrelse och en annan bolagsstyrning och governance. Valberedningen har nu efter en ganska hård ansträngning kommit fram till en helt ny styrelse som är mer oberoende och väldigt kvalitativ i våra ögon. Vi hoppas att stämman ska rösta för den 25 februari. De är tidiga ute, men vi ser det som en långsiktig strävan över två år. [Foreign language]Så har vi kommit till en plats där vi kanske faktiskt kan göra skillnad för, i en positiv mening för ett av våra fina bolag och till och med utanför Sverige.[/Foreign language] Kanske under 2021 så är faktiskt många bolag likt Admicom som har frågat och velat ha en lite mer aktiv dialog. Det finns ett stort behov av den här typen av att engagera sig och inte göra det alltid så formellt, utan verkligen engagera sig för bolaget, för entreprenörerna och för produkten och förstå det. Ja, och även i en formell setting så kan man vara lite mer av kött och blod själv och agera utefter för allas bästa liksom. Det är bara ett exempel av många bolag och det är mycket lättare att vara långsiktig i Admicom om man känner att det är en riktigt bra styrelse. För de har trots allt fantastiska produkter. Har man bra produkter och ska vara duktig på kapitalallokering över lång tid, då räcker inte det med att bara ha bra produkter. Man måste vara bra på alla nivåer i bolaget. Överlag kan vi säga att alla valberedningar vi har gått in i så har vi tvingats kanske vara lite mer agerande än vad vi hade trott. [Foreign language]Lite oljare händer än vad vi kanske hade trott från början. Det har varit väl värt besväret så här långt i alla fall, verkligen.[/Foreign language] Tänkte avsluta med en sista slide, World Tech. Här är några av fondens största innehav. Största skillnaden mellan Norden och globalt är att globalt så försöker vi hitta bolag som inte går att konkurrera med. Ta ett Salesforce till exempel. Det är väl det bolag vi springer på oftast här i Norden. När man frågar folk, vad har ni för CRM eller har ni nyligen bytt CRM? Vi märker ändå att många av bolagen växer väldigt starkt. Ett Salesforce är också väldigt duktiga på att köpa bolag och när man väl har köpt bolag så är väldigt duktiga på att distribuera ut de tjänsterna i hela sitt nät. Så bolag som inte går att konkurrera med, de har fortsatt visat en väldigt hög tillväxttakt 2021. Någonstans när vi drar ut linjalen så är de flesta av innehavet i TIN World Tech, precis som med TIN Ny Teknik, bolag som ändå är ganska lätta att någonstans prognostisera tillväxt. Det är väldigt jämn tillväxt, inte så cyklisk. Givet att året har börjat tufft börsmässigt, tillväxtbolag gått sämre än börsen som helhet, så ser vi ändå väldigt mycket fram emot Q1-rapporterna eller Q4-rapporterna som kommer här nu under Q1. Vi tycker ändå det är bästa beviset för att gå för bolagen och ska man tro på det mönstret vi såg förra året så vår gissning är ändå att när man får se hur fint de här bolagen fortsätter växa så borde i alla fall lite av sentimentet komma tillbaka. Samtidigt så tror väl vi att det här klimatet kommer vara lite tuffare. [/Foreign language] [Foreign language] Den största skillnaden vi kan göra är att ha fokus på lite större bolag och lite mer bevisade bolag. De har klarat sig bäst sista halvåret och vi tror definitivt att det bästa är framöver, framför oss. Vi har vårt fokus och vi tror långsiktigt att det digitala kommer bli en nettovinnare. Vi jobbar på egentligen ungefär som vanligt, men försöker ändå anpassa oss lite efter nuvarande börsklimat. [/Foreign language] [Foreign language] Förutom Q4-rapporter och Q1-rapporter så småningom ser vi nu fram emot dina frågor. Ja, vad trevligt. Tack så mycket för er presentation. Jag undrar ju med en gång då, ni säger att ni inte är jättenöjda med 2021. Det har ju varit tufft för techbolagen. Om ni hade fått vakna och det är första januari 2021, hade ni gjort något annorlunda då? [/Foreign language] Jag tror i stora hela så hade vi inte gjort jättemycket annorlunda, utan vi har ju det fokus vi har. Sen så kan vi alltid välja lite, ska det vara större bolag, mindre bolag, mer beprövade bolag. Om man tittar tillbaka på året så några av de beslut vi tog och förändringen vi gjorde i portföljen var rätt. Hade man varit lite modigare kanske man hade vågat göra större förändringar. Om det är ett bolag som kommer till börs och inte riktigt levererar att ha ännu mer kortare tålamod. Överlag så tror jag att det är ingen stor punkt, utan skulle vi få spela upp året så skulle det bli ganska lika beslut igen om man får gissa. Vi kan ju inte göra något egentligen strukturellt. Vi är ju inboxade på, frivilligt i det fokus vi har på gott och ibland på ont. Det är klart att vi har haft teoretiska diskussioner. Borde vi göra någonting för att skydda portföljen? Ska vi börja använda optioner, putspreadar och liknande? Någonstans så öppnar man den Pandoras boxen. Det öppnar upp för så mycket komplexitet. Till exempel måste vi då lägga 10 gånger så mycket tid på att fundera och gissa kring marknadsriktning hit och dit och tajming av det här. Det blir oerhört mycket svårhanterat. Vi lägger nog mycket hellre den tiden och den tankekraften och energin på att träffa bolag och fundera kring dem. Det tror jag ändå är bäst för våra andelsägare långsiktigt. Techsektorn är ju väldigt bred och det finns ju många olika sektorer inom techsektorn och många kanske större, stabilare bolag har ju hållit upp bättre än vad andra kanske lite mer förhoppningsbolag har gjort. Tycker ni att ni har kanske fokuserat på lite för små bolag? Borde ni ha- Det är ändå fondens, alltså om vi pratar TIN Ny Teknik så är det ändå dess essens lite grann att vi brukar prata om en sweet spot att komma in i ett bolag mellan SEK 1-SEK 20 miljarder i börsvärde. Jag har ju ett väldigt starkt fokus på lönsamma bolag. Max 10% liksom vi brukar prata om att är olönsamma. Eller om de än så var en grundaffär som är olönsam eller lönsam, så kanske de är lönsamma på, olönsamma på gruppnivå. Det räknar vi in i det. Att vi har en viss inbyggd stringens ändå. Det är klart att i och med att vi har många skott på mål, många mindre positioner och där kanske det ser pepprat ut med kanske mindre bevisade affärsmodeller. Då ska man komma ihåg att det där med att ha många skott på mål är faktiskt ett stort värde. För händer någonting intressant i ett sådant bolag, ja men då är vi ägare, då känner vi bolaget. Då har vi mycket kortare startsträcka till att vara med i riktad emission eller göra en kraftig investering. Gisli, när Surgical Science kom till börsen, vad var börsvärdet? Under SEK 180 million, någonstans där. Det tog ett bra tag innan det liksom tog fart. Så var förvärv Sense Graphics, förvärv Mimic, förvärv Sinbionic som mer än fördubblar verksamheten. Stor riktad emission. Det händer så många gånger att bolag i portföljen har gjort transformativa... Det behöver inte bara vara förvärv, det kanske är andra transformativa saker som Genovis som skapar ett stort avtal med en helt ny enzymklass som de har egen IP på och får upp till $600 million i milestones från Selecta Bioscience. Det händer saker och det är en asymmetrisk uppsida i många av de här. Ja men ni letar ju efter stark tillväxt och starka drivare inom techspektrum. När sådana här sättningar sker, det är klart att de här tillväxtbolagen är de första som drabbas. Kan ni någonstans känna att den här sättningen vi har sett är lite hälsosam? Att vi har, värderingen kanske har kommit ner i vissa bolag? Eller hur ser du på hela värderningstemat Carl? Det är första gången på länge som tillväxtbolagen ibland är lägre värderade än industribolag. Och det har vi inte sett sista 5, 6, 7 åren. Det är unikt. Så jag tror någonstans, så länge man tror på de bolagen man har investerat i, då kan man ha lite mer självförtroende och slappna av och jobba mekaniskt. Möjligtvis det jag ändå känner lite mer självförtroende också är att det som har skapat oron i år, det är ganska kända faktorer. Vi har varit med om många ränteuppställ och det brukar bli en temporär motvind. När COVID kom tycker jag det var mycket jobbigare för det var en okänd faktor. Då har man ingen aning. Så att kända okända faktorer är nog bättre än okända okända på något sätt. Och där är ändå den här räntediskussionen. Bolagen blir ändå trots allt växer över 25% per år och det kommer att göra även fast räntorna går upp. De flesta bolagen har en nettokassa. Som alltid, det kanske går 6 månader till och så är man för försiktig och sitter och har missat ett antal intressanta IPO:er. Det är alltid en balansgång. Fokus på lite mer bevisade bolag, det kommer ändå vara vårt huvudtema under den här våren. Hur tycker ni man ska tänka då som investerare och har investerat i fonden och kanske blivit nervös om man är van med att få en fantastisk spin avkastning och kanske inte har fått det man hoppats på. Hur ser det ut fundamentalt i bolagen som ni har investerat i? Behöver man, ska man vara nervös? Eller vad vill ni säga till era investerare där? Det är alltid hälsosamt att vara lite lagom nervös. Det är man alltid själv också. Men överlag så tycker jag att man får titta på fundamenta. Fundera på hur växer de här sektorerna? Går det bra för bolagen? Och långsiktigt så brukar aktiekurser gå dit vinsterna går. Så att för de absolut flesta bolagen ska jag säga att det är ingenting i vinstprognoserna som har förändrats från förra året. Det är i princip de samma. Sen kanske några unika lägen som dyker upp här nu under våren. Och får man väl se lite och försöka anpassa sig. Men som sagt, man ska nog, vi tänker ändå ibland att vi ska vara följsamma och inte driva någon tes, inte betta på att räntorna ska gå ner. Utan utifrån det marknadsklimat som finns, hitta mest intressant inom tillväxt. Som sagt, ett sådant där tecken är väl att vi har minskat lite i antal innehav. Det innebär ju ändå att vi har lite mer i lite färre bolag. Det säger väl någonting också om att vi har väldigt många intressanta bolag i portföljen som vi gärna vill öka i, snarare än att hitta en ny och briljant idé som vi inte varit investerade i. Om vi går tillbaka till frågan hade vi gjort någonting annorlunda? Ett exempel på att vi ändå dragit in klorna lite grann är att typiska forskningsbolagen är ju har oftast inga intäkter och det lönsamheten är liksom två fotbollsplaner bort hela tiden. Det är en fantastisk idé och fantastisk terapi. Om vi hade fyra sådana för ett år sen så har vi två i dag och i mindre storlek så att säga. Så att det vi har ändå gjort saker, men det har kanske inte det syns inte. [Foreign language]Nej, men så om vi blickar lite framåt då mot 2022. Ni har ställt om lite grann, ni kanske fokuserar lite mer på stabilare bolag, lite mer lönsamma bolag. Är det korrekt uppfattat? Är det dem ni letar efter? Eller hur tänker ni nu 2022?[/Foreign language] Särskilt om vi tittar på, tänker på nya bolag, till exempel det här med ankarinvesteringar och börsintroduktion och liknande. Då är det hårdare krav på allt nytt eftersom den existerande portföljen är så mycket mer attraktiv, allt annat lika. Det kommer vara definitivt ett kvalitetsfokus, värderingsfokus, och det kommer vara svårare att komma in i portföljen. [Foreign language]Är det några techsektorer som ni kommer välja bort? Eller är det några som ni känner att nu kommer vi fylla på för det här, nu reashoppar vi?[/Foreign language] Under förra året var vi lite mer försiktiga med medicinteknik och sen under Q4 började vi kanske lite mer normalisera den exponeringen. Att vi ökar lite mer medicinteknik och Medtech gick bättre nu första gången sen covidkrisen slog till. I övrigt var vi lite mer försiktiga vad det gäller dataspel förut. Där minskade vi också marginellt. Nu ser vi plötsligt att värderingen är helt annorlunda än för ett år sen. Medicinteknik och dataspel, det är väl där vi har ökat mest om man tänker på våra olika teman. Vad har vi minskat på marginalen då? Ja, men det har varit bolag som inte har gjort det de har lovat. Några IPOer i Norge som vi fick vara lite tuffare och slänga ut. Andra bolag, det har faktiskt varit bolag som kanske har lite lägre tillväxtprofil. Bolag som växer långsammare och är lägre värderade där vi har haft innehav. Och då inser man: oj, om jag kan få ett bolag som växer mycket snabbare för samma värde-värdering, ja men då kanske inte det här långsamt växande bolaget är det mest attraktiva. Så det kommer nog vara lite olika typer av förändringar. Men i stora hela så när man jobbar med små bolag så gäller det att vara långsiktig. Ibland så när man avyttrar någonting och det är på en låg värdering så känns det också lite dumt. För du vet att väntar du ett eller två år så kommer du få lite mer betalt. Så det gäller att skynda långsamt när man tittar på småbolag. [Foreign language] Ni säger att ni kan inte hålla hela makrobilden uppdaterade. Ni kan inte tajma marknaden, men någonstans går det väl ändå till en gräns. Man kan inte fighta marknaden för mycket. Eller är det då ni blir contrarian och fortsätter på ert spår? [/Foreign language] Vi ska inte vara contrarian, utan det som har funkat bäst historiskt, det har varit bolag som går väldigt bra. Sen kommer det alltid vara något bolag som har ett problem. Ibland med styrelsen, då får man försöka göra det bästa man kan. Ibland kan det vara att en bra vd försvinner och några få fall har det hänt att vi har avyttrat ett bolag för att en vd har försvunnit. Drömmen är ju ett bolag som är så bra så att vem som helst kan egentligen ta över vd-rollen. Så att det blir oftast väldigt unika situationer. Men definitivt har det hänt att vi har avyttrat ett bolag för att en vd har till exempel försvunnit. </Foreign language> Nej, konträra kommer vi aldrig bli. Liksom. Det beror på hur man ser det, men vi håller oss till vår investeringsfilosofi och om marknaden för tillfället är någonting helt annat, då blir vi konträra. Ungefär som att vi har samma kläder på oss och så var tjugonde år blir vi moderna. Det kanske är lite oftare i investeringsvärlden. Ja, nu 90-talet är ju populärt nu igen så vi får se om vi närmar oss en IT-krasch. Det är ju faktiskt många som jämför det här med som vi ser nu, bubbelvärderingar med IT-kraschen. Ser ni likheter? Ja, men det där vänder jag mig emot. För liksom det som kallades för techbubblan 2000, det var ju faktiskt en telekombubbla och e-commerce-bubbla. Dåliga e-handelsmodeller. Egentligen inte så dåliga tankar. Det var bara att underliggande infrastruktur fanns inte. Och telekombolagen gick bort sig, tog upp gigantisk skuldsättning för att gräva ner all den där fibern till exempel i marken. Som nu Google och Facebook senare byggde sina affärsmodeller på. Allt väldigt produktiva investeringar, men till helt vansinniga värderingar. Det var ju det som dödade den. Sen har vi haft alla dessa Web 2.0 konsument, mer konsumentinriktade, teknikföretag och webbföretag. Det finns ju bubbeltendenser i vissa segment, absolut, men i grund och botten finns det också väldigt många väldigt stabila, högst rimligt prissatta affärsmodeller i dag. Jag tycker den liknelsen haltar betänkligt. Vad tycker du, Carl? Jag tycker att det finns någonstans, en stor del av vår ekonomi är väl digital och de digitala bolagen har mer och mer blivit någon slags ryggrad. Så det beror ju helt på vilket bolag du tittar på. Om det är ett techbolag som lovar någonting 2030, ja men då kan det gå hur dåligt som helst i ett högre räntemiljö. Men om det är ett bolag som har växt stabilt, ökat din vinst och omsättning 15 år i rad under ökande marginal. Någonstans, det kommer inte försvinna helt. Så att då räcker det med att man drar ut kanske linjalen ett eller två år. Våran utmaning har alltid varit värderingar. När bolag går väldigt bra så tenderar värderingen att bli hög, högre. [Foreign language] Nu som sagt, det är första gången på länge som man ser att till och med ganska snabbt växande bolag. Du behöver inte kolla på 2025 eller 2026, utan även på 2022 eller 2023 års värdering så är de inte dyra. Om tiden jobbar för en som investerar inom det digitala så blir det på en lite annan tidslinjal just nu ska jag säga. Så att någonstans i grund och botten ska vi bara göra det vi har gjort. På så sätt blir väl 2022 väldigt likt tidigare år. </Foreign language] [Foreign language] Jag tycker den bilden ni brukar visa med accelerationen inom digitala marknader och hur stor del faktiskt mjukvaror som du sa är av BNP och hur stor, hur mycket det kommer växa. [Foreign language] Samtidigt, hur liten den är, 5% av BNP i USA. Ja men hur stor den kommer bli då? Ja, exakt. Det finns ju mycket potential kvar. Det är redan stort. Vi upplever det genomsyrar allt vi gör. Ändå finns all den här tillväxten kvar. Ja, och nu har vi pratat ganska sektorbrett där vi har sett en, ja men en sektornedgång. Men om vi går in lite mer företagsspecifikt, vi har ju haft en del händelser under året som påverkat en del bolag negativt. Om vi ser den här negativiteten och negativa publiciteten kring Evolution till exempel. Hur tycker ni att man ska hantera en sån nyhet? [/Foreign language] Överlag ska vi säga att det har varit ganska få bolagsspecifika negativa nyheter under andra halvåret. Varje år så brukar det vara några vinstvarningar och något som man får lite ont i magen över. Så att som alltid då, om det sker något negativt i Evolutions fall, då gäller det att hålla koll på det man gör och förstår det man investerar i. I det fallet så träffar vi ganska många i bolaget. Vi försökte skaffa oss en bild om det kritiken stämmer eller inte. Fördelen var väl att vi hade följt bolaget väldigt många år och kände även många konkurrenter i sektorn, många kunder, många underleverantörer. Så att då får man göra något slags rimlighetsanalys. Så att så länge du fattar det du investerar i, då är det inte ett lotteri. Då blir det ändå ett slags grundat beslut. Ibland så kommer det vara svåra beslut. Jag tyckte i Evolutions fall så, det är alltid lite jobbigt när ett bolag, när kursen faller så mycket och ingen vet vad som händer. Historiskt så har de, deras varumärke varit att de har varit de som varit mest välskötta. Så jag tycker ändå att när vi har grävt i det att vi ändå har fått bra svar på de frågor vi haft. Den här typen av frågeställningen blir alltid väldigt svåra. Vi har ju fått många bolag de sista tre åren som har blivit attackerade av short sellers. Då blir man ibland lite frustrerad om det är en hedgefond som har beställt en kort analys som skrivs av en specialiserad firma på det. Sen så i tidningen så verkar som att det är något slags oberoende institut som har sagt att det här bolaget är ruttet. Det hände ju för Embracer för ett och ett halvt år sen. Så, så det kommer alltid vara sådana här grejer som sker hela tiden. Det är lite därför också 2021 var ett stokastiskt år. Vi valde att ha lite fler innehav och många av de innehav som vi älskade mest, det var inte nödvändigtvis de som gick bäst kursmässigt. Men, men totalen har ändå utvecklats och växt väldigt fin takt. Så att ibland är det att bygga en stark portfölj och den starka portföljen måste bli, bestå av väldigt många starka bolag. Men, men det kommer alltid vara bolag som får problem. Det får man utgå ifrån. [Foreign language] Jag kommer referera till Warren Buffett nu. Jag brukar sällan göra det faktiskt, men han menar att man "never lose money", vilket kanske är lite svårt när man investerar i mycket tekniktungt, det är mycket visionärt. Hur tänker ni där och hur är risk reward när ni ska investera i ett nytt bolag? [/Foreign language] [Foreign language] För det första, föredrar Munger varje dag för Buffett. Alltså han, det här förnumstiga [Foreign language] "rule number one, never lose money, rule number two, never forget rule number one. Är det här daterat? Är det gammal skola? [/Foreign language] Okej, vad ska jag göra då? Ska jag ha pengarna i madrassen bara och får aldrig förlora pengar? Det vad syftar han på? Jag tycker det är ingen bra rättesnöre för man... Precis som i ungdomsidrott, man måste få göra misstag, man måste vara där ute. Om investering är inte the loser's game, såhär Charles Ellis, att man ska aldrig slå bort en boll. Då vinner man i tennis. Nej, men du blir aldrig världspelare heller om du aldrig vågar slå en boll hårt mot precis såhär vid baslinjen. Man måste våga slå de där slagen. Man måste sätta sig i position för att lyckas, men också våga leva med att misslyckas då och då. Bara så kan man skapa enastående resultat. Och det är väl ganska genomgående i många av de bolagen ni investerar i också. Att det är många som är först och är disruptive och provar på nya saker. Det, den mentaliteten finns väl både i era bolag och i er förvaltarstil. [Foreign language]De kan vara disruptive, men vi kommer inte in i startups. Vi försöker komma in i bolag när allt redan är bevisat.[/Foreign language] Men de, några av era bolag är ändå ganska nya och testar. Jo, definitivt, men fortfarande så om man jämför sig, hur undviker man misstag inom tech? Ja, men det är att inte gå in på ett aktieforum och läsa om någonting som kan bli fantastiskt och det inte finns något bevis på det. Och de typen av techbolag som har varit lite förhoppningsbolag, där har ju implosionen varit flera gånger värre än vad det har varit i de bevisade techbolagen. Så att komma in i någonting som är ett publikt bolag som redan fungerar, har en bra affärsmodell och har ett starkt kassaflöde. Så fort du har ett kassaflöde, då jobbar ju tiden med dig. Du kommer aldrig tvingas göra en nyemission för att pengarna tog slut. Du kanske snarare använder ditt kapital för att göra ett framåtlutat förvärv.] Jag tror ändå det där fokuset på lönsamma bolag och bolag med starkt fritt kassaflöde, det är det bästa sättet att inte göra nybörjarmisstag inom tech och innovation. Sen kommer det alltid vara snabbföränderligt. Det kommer man inte ifrån. Men om det då förändras och ditt bolag ändå. Det är ändå kärnan i hur vi tacklar hela problemet. I det spektrat så finns det alltid vissa sektorer där det blir högre intäkter över tid, andra mindre. Men statistiskt så det är ändå inte lika ofta som ett väldigt välskött bolag tappar en jättefin position som att ett bolag som inte är välskött eller gör turnaround helt plötsligt springer på en fantastisk affärsmodell. Det är nog tycker vi ändå är jättestor skillnad. [Foreign language] Är det så ni kommer resonera också under 2022? Ni fortsätter att på den här melodin och det här spåret som vi var inne på tidigare. Men är det någonting annat som ni ser fram emot det här året? [/Foreign language] Just nu så ser jag lite extra fram emot som sagt Q3-rapporterna. Att se beviset för hur det går för bolagen. Det är ändå lite lättare att leva med sin portfölj när man ser att det går bra för bolagen. Och skulle vara något bolag som får rejäla problem, då får man nog spela bollen när den ligger och försöka vara adaptiv i den mån vi kan. Så kanske man ska ha lite mindre tålamod i 2022 med något bolag som underpresterar. Det är ändå lite det klimatet vi lever i. [Foreign language]Det är väl en, på marginalen en lite förändrad grundinställning då. Men samtidigt måste vi förhålla oss positiva, nyfikna.[/Foreign language] Vara ute och leta efter kul, nya kul bolag. Det är ändå därifrån väldigt mycket avkastningen över tiden kommer från. [/Foreign language] Du var inne på Metaverse och hela den trenden. Det tycker jag är väldigt intressant och VR och allt möjligt i det spektrat. Vi kommer att komma in på VR här nu alldeles strax också, men vad letar ni efter för typ av bolag där Carl? Exakt. Två teman. Det ena är bolagen som tänker lite som Apple eller Facebook. Att de ska ha hårdvara, göra till exempel ett VR-headset och sen så har man en app store där man tar en avgift. Det är det ena spåret. Det andra spåret är väl bolag som är lite mer vertikalt integrerade och har mer innehåll. Så att man kan säga att våra innehav, det är två olika påsar. Dels de som gör verktyg till spelutvecklare och till VR-upplevelser som är till exempel ett Unity. Och den andra påsen blir väl då spelutvecklare som har bra innehåll som vi tror ändå över tid kommer att bli mer värdefullt. Man lägger mer tid och energi på digital underhållning. Så, så Metaverse för oss är, vi har väl varit egentligen Metaverse-investerare i många år kan man säga. [Foreign language] Tycker väl att möjligtvis att inom NFT och sådana här lite andra utkanter av metaverset så kommer nog folk att göra väldigt mycket dåliga investeringar. Precis som med VR för ett par år sedan. Men innehåll och verktyg med höga inträdesbarriärer, det är det återkommande bland våra innehav. Ja, Metaverse är ju framför allt ett så kallat buzzword, en term. Det och det är väldigt spännande. Det är så vi människor berättar historier för varandra och det är ju det som Metaverse handlar om. Det är alternativa verkligheter, de historier vi berättar för oss själva och för andra. Det är därför starka IPn, därför starka varumärken. Det är därför de här verktygen att skapa de här alternativa verkligheterna som är mindre långvariga. Det är temporära. Vi berättar historier för varandra under visst. Vi går in i en annan värld temporärt. Det är inte så att vi bygger upp några permanenta strukturer som vi kommer leva i, utan det. För dataspelare så är det här med Metaverse, det är ju gammal skåpmat nästan. [Foreign language] Jag tänker att vi avrundar lite med tech och lite life science-spaningar också. Jag vet att du ofta brukar vilja prata om det, Erik, och vi ska ju snart prata med Gisli från Surgical Science. Men vad kommer du leta efter där? Alltså, det vore ju underbart att hitta fler så att säga säljare av hackor och spadar till det här fantastiska forskningsområdet. Möjligheterna är oändliga, men riskerna är ju enorma i varje, vart och ett av de här forskningsprojekten. Så vi vill helst inte ta sådana binära risker, men däremot kan vi hitta bolag som hjälper alla de här riskfyllda projekten att göra bättre saker och öka sina sannolikheter att hitta rätt. Och dessutom kan delta i uppsidan om någon av dem får en lyckad produkt. Det har vi stora förstoringsglaset ute och letar efter. </Foreign language] [Foreign language] Carl, om du skulle ge några sista ord nu här innan vi avrundar till investerarna som har följt börsen de senaste dagarna. Det var otroliga rörelser i går. Har du några lugnande ord? [/Foreign language] Jag tycker man får köra lite bottom up, gräva i bolag och affärsmodeller. Det tycker jag ändå att det är det viktigaste rättesnöret. Våga vara långsiktig. Det är alltid svårt. Både när man är privatperson eller jobbar med det här. Och kanske vara lite mer, inte bara titta på 2022. Och man kanske inte ens behöver sträcka sig in i 2025, utan man funderar på de bolag jag har investerat i. Hur kommer de tackla högre räntor? I vilken takt växer de? Är det bolag som faktiskt förräntar sitt eget kapital och ökar sin inträdesbarriär över tid? Och svarar man ja på flesta av de frågorna, då tycker jag att då kan man nog leva med sin portfölj och man ska nog inte stoppa in den i en malpåse och glömma bort den. </Foreign language] [Foreign language] Då jobbar ändå tiden för en istället för att jobba emot den och då blir det ändå lite lättare. Blicka framåt, lyft blicken. Tack så jättemycket, Carl och Erik. Vi kommer återkomma till er i slutet med en Q&A. Så som sagt, fortsätt att ställa frågor i YouTube-chatten. Det har kommit in en hel del har jag sett här. Vi ska välkomna nästa talare upp på scen, Gisli Hennermark, vd på Surgical Science, ett bolag som jobbar med robotkirurgi, VR-simulering för medicinsk träning. Välkommen, Gisli. Tack! Ja, det här låter ju jätteintressant. Robotkirurgi, är det framtiden? Ja. Hur ser det ut där just nu då? Berätta om marknaden. Hur vart är vi? Ja, om man tittar på kirurgi generellt sett. Under lång tid så gjorde man det mesta kirurgin, och nu finns det olika typer av kirurgi, men om man pratar om bukkirurgi. Öppet, så man så att säga skär upp och man öppnar upp och man lagar och fixar och donar. Där i slutet på 80-talet så blev det laparoskopi. Det så att säga som man kallar titthålskirurgi i stort. Då man istället för att skära upp någon gör ett litet hål och så opererar man genom små hål. Det var ju någonstans där då som bolaget där jag jobbar, Surgical Science, började med att göra träning i form av simulering. I och med att det är tekniskt väldigt utmanande att stå med en uppblåst buk och titta upp på en monitor och sen röra händerna. [Foreign language] Har det gått därifrån till att istället för att du håller i instrumenten så håller du i avancerade joysticks. Instrumenten är då på en robotarm som går in i patienten. [Foreign language]: Det här gör man i dag? Det gör man idag. Ja, ungefär 2-3% av alla operationer som kan göras med hjälp av robot, det vill säga att kirurgen håller de här joystickarna. Det ser ut som en liten konsol man sitter i och opererar, görs idag. Så det är väldigt liten andel av operationer som görs robotkirurgiskt. [Foreign language] vi ska alldeles strax komma in på hur du tror att den här marknaden kommer förändras och hur många procent som kommer göras med robotkirurgi och inom vilka områden som det är fysiskt möjligt. Inte bara tekniskt utan också fysiskt, eller hur? Ja. [Foreign language] Kan du inte berätta mer om Surgical Science där du är vd för det bolaget? Hur jobbar ni med det här? Surgical Science har ju varit länge mycket av ett forskningsbolag. Det har ju funnits i över 20 års tid. Det är lite det här som Carl och Erik var inne på att vissa saker tar ju tid. Då handlar det om att man tror på det värdet man tillför. Sen tajmingen då när det går att verkligen få kommersiell nytta av det. Surgical Science har funnits i drygt 20 års tid och har ju en egen utvecklad framför allt mjukvara, men även hårdvara. Om du tänker dig flygsimulatorer fast för kirurger för att träna de tekniska färdigheterna. Då har vi under lång tid sålt det till universitetssjukhus, det vill säga motsvarande ST-läkare. När man är ung kirurg och så ska man lära sig innan man börjar operera på människor. I och med det här tekniksprånget, när de stora medicinteknikbolagen som Johnson & Johnson och Medtronic och framför allt Intuitive Surgical som var väldigt tidiga har gått över och börjat jobba med robotar, där man styr med ett digitalt interface, kan vårt bolag leverera träning på mjukvaran direkt till den här medicinteknikutrustningen. Vi behöver inte någon egen hårdvara och det gör en jättestor skillnad i skalbarhet. Det är fortfarande så att även om du är en robotkirurg så är det ju inte roboten som opererar utan det är du som kirurg som styr den. Det är fortfarande du som behöver det här muskelminnet och öga-handkoordinering och liksom öva innan du sen jobbar med människor. [Foreign language]Det är nu först och främst medicinska träningen som är ert viktigaste affärsområde.[/Foreign language] Ja, absolut. Vi bidrar med simulering för att kirurgen ska kunna träna och på ett objektivt sätt certifieras i en säker simulerad miljö. Innan man sen, ja, någon gång måste du börja med människor. Men att du redan har tagit bort den här första delen av din inlärningskurva i en simulerad miljö istället för att man ska, ja, helt enkelt begå misstag med människor. Fördelarna är ju så klart många. Jag antar att det är många misstag undviks på människor. Hur svårt är det eller hur? Hur likt är det att operera på en människa? Det är väldigt likt den simulerade miljön. Absolut. Så att vi har ju, när man tittar på skärmen som du gör inne i en operationssal, eftersom kameran är inne i kroppen i ett litet hål, så ser man ju då till exempel gallblåsan eller blindtarmen eller vad det är nu man opererar. Det där har ju vi då gjort helt digitalt som ett väldigt avancerat datorspel kan man säga. Där du själv väljer vad du vill göra och det blir då konsekvenser, det börjar blöda och det. Vi simulerar den här vävnaden och interaktionen mellan vävnad, organ och instrument helt enkelt. [Foreign language] Vilka är de största vinnarna på det här? Är det ni? Är det patienterna? Eller är det sjukhusen? Nej men i slutändan handlar det om patientsäkerhet. Att du och jag eller våra nära och kära den dagen man är i situationen att du måste bli inrullad på i operationssalen. Att man ska veta att kirurgen faktiskt har övat de här svåra situationerna. I en simulerad miljö så kan du också göra de mer komplicerade situationerna som kanske inte uppstår så ofta. Att förbereda kirurgerna för det. [Foreign language] man kan fejka en blödning eller? Ja, ja. Det är som när vi sätter oss på ett flygplan. Det är inte så kul att flyga med någon pilot som flyger första gången och som inte har prövat och lärt sig de svåra utmanande situationerna i en simulator. [/Foreign language] Nej, och det finns ju många standarder där, vad man behöver genomgå. Likaså när man tar körkort till exempel. Vad finns det för regleringar inom läkar-, medicinsk utbildning och kirurgi? Ja, men inom kirurgi så är det dels väldigt mycket olika för olika länder, men sen är det olika för olika typer av kirurger. Det styrs mycket av sådana associationer. Att det är lite skråaktigt. Gynekologerna gör delvis på ett sätt och allmänkirurgerna på ett annat och thoraxkirurgerna på ett tredje. Det finns vissa länder där det börjar komma lagstiftning, men det är ganska få än så länge. Det är mer så att säga underifrån när man bestämmer sig för hur man ska göra träning och så blir det lite de facto standards. Däremot bland medicinteknikföretagen så styrs det väldigt mycket regulatoriskt. När medicinteknikföretag ska komma ut med nya produkter så ställer den regulatoriska myndigheten krav på att man kan bevisa hur man ska föra in teknologin på ett patientsäkert sätt. Det är till gagn för oss. [Foreign language] Det gör att all den här kunskapen och teknologin vi har utvecklat för våra simulatorer som vi säljer direkt till sjukhusen kan vi använda i samarbetena med de här stora medicinteknikföretagen. [Foreign language] Sjukhusen då? Eller till utbildningssjukhusen. Hur tas det här emot av dem? Är det, har de något prov att man får ett kirurgiskt körkort? Eller har de börjat införa sådana saker? [/Foreign language] Det är lite olika från marknad till marknad. I Danmark till exempel är det obligatoriskt för gynekologer att göra simulering innan man går in i operationssalen. Motsvarande då Socialstyrelsen som ställer som krav. Men sen är det väldigt mycket underifrån initiativ också, där till exempel via kirurgiska föreningar som man är medlemmar i, sätter krav. Som vi har till exempel i U.S., det är då inte kirurgi i sig, men det är endoskopi när man gör undersökningar av tarmen. Där finns det då en förening som heter SAGES, som man är medlem i om man är aktiv i det här området. De har då ett test som heter Fundamentals of Endoscopic Surgery som man gör på en av våra simulatorer. [Foreign language] Robotkirurgi då, vilket är jättehäftigt. Ja. [Foreign language] Vad tror du vi kommer vara om 10 år? Kommer man behöva träffa patienten fysiskt överhuvudtaget? Tekniskt så behöver du inte det. Men min erfarenhet av de allra flesta kirurgerna är att man trots att man tekniskt sett skulle kunna sitta i en sådan här konsol, det ser ut som en liten spellåda kan man säga, så vill de allra flesta kirurgerna vara nära sin patient. För plötsligt händer det någonting eller du behöver gå från den minimalinvasiv kirurgi till att öppna upp patienten. Det blir ett akut tillstånd. De flesta vill vara nära patienten. Däremot tror jag vi kan få många tjänster där man gör så kallad proctoring. En mer erfaren kirurg eller specialist är med i operationen och skulle kunna ta över vissa moment. [Foreign language] Tror jag att vi blickar som du säger ett antal år framåt i tiden, då tror jag att man kommer att se tillbaka på 2022 och fundera på hur, tänk att man höll i instrumenten. Ja. Jag menar, tänk om man nyser eller- Man kan tappa hårstrå eller.] [Foreign language] Det kan hända allt möjligt knasigt då som faktiskt ett lager av mjukvara. Bara ytterligare ett område där hela tiden mjukvara blir så viktigt, kan stoppa och assistera kirurgen. Det är fortfarande kirurgen som styr, men det finns så mycket mer hjälpmedel som är digitala. [/Foreign language] Skulle man kunna- Där kommer simuleringen också fortsätta spela en ytterligare en större roll, då tror jag. Ja, för jag tänker dels att man kanske kan byta av varandra lite mer. Många operationer är väldigt långa och kräver fokus många timmar. Man kanske kan köra lite mer i skift fast på samma patient. Men också att om det är en kritisk patient kanske inte behöver förflytta sig en lång väg om man befinner sig remote på någon skärgårdsö. Nu vet inte jag, men du förstår exemplet. Ja, jo, nej men tekniken skapar jättemycket möjligheter så klart, men jag tror till exempel att det kommer ta lång tid innan man väljer att operera folk som är ute på en skärgårdsö till exempel. Utan jag tror att och läkarna, det är ju ett team, det är en anestesiolog, det är operationssköterskor. De jobbar ju som ett team. De vill vara nära patienten tror jag. Där kan jag ha fel, men det tror jag. </Foreign language] [Foreign language] Om vi pratar lite mer om ert bolag. Ni gjorde ju ett jättespännande förvärv. Ni köpte en av era största konkurrenter. [/Foreign language] Ja. Berätta hur den affären gick till? Ja, Symbionix, som vi slutförde förvärvet till slutet på augusti förra året. Det var en lång process, Matilda. Vi höll på där under nästan ett års tid faktiskt. Lite klurigt. Vi var först tvungna att övertyga ett amerikanskt börsbolag som hette 3D Systems, som är ett ganska stort bolag som håller på med 3D-skrivare och som ägde Symbionix, som är simulering. Vi tyckte kanske inte att det riktigt passade in i den kontexten. De fick ny ledning och då började vi läsa mellan raderna och såg att det passar faktiskt inte in och de vet om att det inte passar in. Vi kontaktar dem och det var ett litet reptrick att få dem att tro på att de här här- Vad sa de när det ringer ett nordiskt bolag? [Foreign language] De ville ju inte prata med oss. Nej, det kan jag tänka mig. Till att börja med.] Särskilt inte när det är en konkurrent. Nej, det var inte mer det. Det var mer att de vad sa ni? Var ni Switzerland eller Sweden? Eller vad är ni för några killar och tjejer? Och sen när vi väl lyckades få kontakt med rätt personer och verkligen prata med dem så är det klart att vi blev ifrågasatta. Det där kommer ni inte kunna göra. Ni kommer inte kunna resa så mycket pengar. [Foreign language] Vilka var det som ifrågasatte er? Var det vilket bolag? [Foreign language] Säljarna var ju skeptiska till att vi skulle kunna göra affären. Då gäller det ju dels att man har, och det tror jag vi är bra på Surgical Science. Alltså att man göra liksom hemarbetet, göra analys, fundera igenom. Ja, tänka hur saker och ting passar ihop och hur vi ser framtiden. Men sen måste man ha lite tro också. Då måste man säga till dem: Jo, vi kan köpa och vi har jättebra investerare. Vi känner oss övertygade om att de kommer att se samma sak som vi och kunna ställa upp med pengarna i en nyemission. [Foreign language]När man väl har övertalat dem så börjar ju egentligen det stora jobbet att integrera det bolaget.[/Foreign language] Ja. [Foreign language] Hur har det funkat? Jo, nej men det börjar ju långt innan för att jag tycker alla förvärv, eller de, det är inte så många, men det är 3, 4 stycken. Vi gjorde ett litet förvärv precis i början efter vi blev noterade. Erfarenheten är ju att det gäller att man verkligen jobbar med förvärvet innan man skriver på. Då handlar det väldigt mycket om människor. Det handlar ju om att man ska ha en gemensam bild på vad man vill åstadkomma. Det handlar om att man ska redan under förvärvsprocessen ha pratat ihop sig om en organisation. Kanske viktigast av allt, man ska känna att man någonstans tycker om varandra. [/Foreign language] Mm. [Foreign language] Ja men du vet, det här kommer att funka. Vi kommer att kunna jobba ihop. Och sen händer det så himla mycket på en gång. Och då börjar integreringsarbetet. Men då måste det finnas en skara nyckelpersoner som litar på varandra och som ser samma sak och driver framåt. Mm. [Foreign language] Först är det ju massor med medarbetare och alla undrar hur ska det bli? Det finns ju oändligt mycket interna frågor man kan gräva i, men då får man ju också välja och prioritera så att man samtidigt liksom håller. Vi sa det internt: "Let's keep the engine running." Vi måste ju se till att vara där för våra kunder och skapa affärer för bolaget. [Foreign language] Hur ser er position ut på marknaden nu då i er nisch? [Foreign language] Nu är det ju så att vi finns ju nu i väldigt många olika kliniska områden med simulering. Vi har en väldigt bred teknikportfölj, IP-portfölj. Men de nischerna som är allra viktigast för oss, till exempel då robotkirurgi, där är vi väldigt starka. Vi har, skulle jag säga, ett klart teknologiledarskap och ett oemotsagt marknadsledarskap om man börjar tänka på marknadsandelar och så vidare. [Foreign language] I för många olika områden där ni växer är det ju fortfarande, det händer så klart här och nu och det används ju, men det är också mycket visionärt. Hur jobbar man som VD med att dels ha en visionär tioårsplan kanske- [/Foreign language] Mm. Dels agera och ta beslut varje dag på lite kortare. Är det inte svårt att navigera mellan de två? Jo, det är svårt, men jag tror att det gäller att återigen man har gjort tankearbetet och att man då internt kan få konsensus och formulera det på ett enkelt sätt så att alla vet. Ja, men det är häråt vi är på väg. Och sen dagligdags gäller det att säga nej hela tiden. Det var lite tråkigt. Vad sa du nej till i dag? Nej men, ja men jag sa nej till någonting i dag faktiskt på en specifik produkt. Där vi sa: "Men ska vi inte göra det här?" "Nej, det gör vi inte. Inte, nej. Nu kör vi på de här grejerna vi håller på med. Mm. För annars blir det väldigt spretigt. Så det gäller ju att man fokuserar sina forskningsinsatser till någonting som man verkligen tror på, att man kontinuerligt då följer upp och ser att man är på spåret. Mm. [Foreign language] Där finns det mycket fortfarande inom simulering. Jag menar, i dag handlar simulering om det här med, som jag pratar om, de här tekniska färdigheterna, den här utbildningsaspekten. Men i framtiden är jag övertygad om att medicinsk simulering det kommer användas väldigt mycket av de stora medicinteknikbolagen, även i saker som produktutveckling och forskning och så vidare. [Foreign language] Nånting du sa ja till är inte bara den här kvällen, utan även nya finansiella mål som ni kommunicerade idag. Ja. Kan du inte- Vad snygg jag är. Ja, nej tack. Kan du inte berätta lite om de nya målen? Och hur kommer man fram till nya mål som ändå är några år bort? [/Foreign language] Ja. Nej men vi kommunicerade det i dag. Att 2026 så ska vi vara ett bolag som omsätter SEK 1.5 billion. Det ska vi göra med en lönsamhet som är 40% EBIT. 40% EBIT-marginal, justerad EBIT. Vi vill ta bort det som så här av nedskrivningar som tillhör förvärv. Men annars tar vi med allting. Det tror jag är ett bra så att säga bra investerarmått som visar verkligen lönsamheten. För att nå dit så kommer våra educational products, våra egna simulatorer, att växa 10%-15% under den här årsperioden. [Foreign language] och det där är ju ett stort arbete att komma fram till mål som vi har tagit på seriöst sätt och vi har liksom jobbat bottom up med alla våra olika produktområden och kundgrupper och involverat alla de som jobbar med de här olika områdena. Och sen har vi då tittat på all right. Känner vi oss trygga med det här? Tror vi att alla de här sakerna kan infalla? Men man måste också tänka på lite när man tittar i backspegeln, hur har man gjort det här tidigare? Vad är det för saker man inte har sett som ändå är områden som inte finns i dag? Annars är det väldigt lätt att bara tänka på det man har i dag. Och så är det väldigt många rörliga delar. Det är ju valutakurser och det är ju det ena och det andra då. [/Foreign language] [Foreign language] vi har kommit fram till ett mål som vi tror på som bolag och så har vi kommunicerat. Hur viktigt är det att kommunicera ut det? För alla vill ju inte göra det. Det kan ju också uppstå besvikelser och om man inte lyckas nå målen. [/Foreign language] Ja, jo men så är det ju. Vi kan ju bara fokusera på det som vi tror på. Kommunicera så tydligt som möjligt hur vi ser på den långsiktiga målsättningen. Likadant när vi gör rapporter så kan vi bara så tydligt som möjligt kommunicera fakta. Vad andra tycker eller vad andra skulle vilja se eller så att säga investerare och liknande, det är klart man kan lära sig någonting av det, men vi styrs inte utav det, utan vi styrs av våran övertygelse. Kommunicerar vi den. Får då sådana som Erik och Carl och andra de tolka det helt enkelt och fatta sina beslut. [/Foreign language] Men är det inte lite tufft då? För vi tar det här året till exempel. Det har börjat ganska tufft för er om man ser till aktiekursen. Hur påverkad blir du av det? Nej, väldigt lite faktiskt. Är det så? Ja, nej, det är väldigt lite. Jag menar, vi har en otroligt stark ställning på någonting som vi älskar och tror på. Vi växer, vi är väldigt lönsamma och vi har mycket pengar i kassan. Inflation och räntor och Putin och Biden. Ja, det är klart att man vill alltid se att värdet går upp så att säga. Och det men om det hackar lite upp och ner under en period, det är ingenting som oroar mig speciellt mycket. Det är det faktiskt inte. Nej, men då kanske det är skönt att ni har kassa för om man behöver ta in nya pengar, då kanske det är en annan sak. Nja, hade vi varit så att säga, hade det hackat lite i tillväxten och vi hade förlorat pengar och inte haft en kassa, då hade jag ju tittat på det typ en gång i kvarten tror jag. Slutligen så tänkte jag fråga, för jag intervjuar ju väldigt många life science-bolag med tech-vd:ar och medicintekniska bolag och också ingenjörsdrivna bolag som ni faktiskt är också. Men de flesta har ju då en ingenjörsexamen eller en medicinsk bakgrund. Du har pluggat på Handels. Hur skulle du säga att det påverkar ditt affärsarbete? Jag märker ju att du är väldigt affärsdriven och du gillar att förhandla. Är det en styrka skulle du säga att ni har? Jag tror att man behöver olika kompetenser. Jag är ju då vare sig läkare eller väldigt teknisk av mig. Jag tror att jag har en bra förståelse för komplex försäljning och att få en organisation att så att säga jobba mot ett mål. Om man lär sig det på Handels inte vet jag inte, men någonting har man ju lärt sig där. Något lär du dig väl. [Foreign language] Nej men det är plus och minus, ibland multiplikation och division, men oftast plus och minus. Det handlar väldigt mycket om att få ett team att jobba tillsammans. </Foreign language] Och nu- [Foreign language] Man måste tro på det man gör. Ja. Jag tror det är otroligt viktigt om vi ser på utvecklingen som vi har haft i Surgical Science de senaste åren. Att det har funnits en stark tro på oss själva, att vi faktiskt kan göra de sakerna vi har gjort. Sen har vi haft en plan som vi har betat av med till exempel då förvärv har varit en viktig del. Sen ha en del tur också. Du vet att saker och ting lite går in, att det blir lite mer stolpe in än stolpe ut. Vad tror du 2022 då? Vi ska inte prata alltför mycket siffror för ni släpper alldeles strax rapport om några veckor. Men vad är din förhoppning om 2022? [/Foreign language] Nej men jag tror ju att marknaden för simulering tror jag är fortsatt väldigt intressant. Jag tror att många medicinteknikföretag kommer att fortsätta investera väldigt mycket i olika simuleringslösningar. Jag tror att robotkirurgi kommer att fortsätta accelerera sin tillväxt. Jag var faktiskt, jag kom hem bara häromdagen. Jag har varit i USA i två veckor, träffat alla våra stora kunder och även varit på en medicinsk simuleringsmässa där jag träffat slutanvändare. Och det är det någonting så är det ju så att säga robotkirurgi kommer att komma väldigt starkt. Och jag tror faktiskt också att, men det här säger jag tror, för jag vet inte, men jag tror att investeringar i hälsa, sjukvård, framför allt efter det vi varit igenom med pandemin, det tror jag olika länder kommer att satsa på. Jag tror ingen politiker vill liksom tänka på de här köerna och när det inte blev, fanns plats och så vidare. Så jag tror att det kommer att ske mer investeringar i hälsa, sjukvård. Jättespännande. Tack så mycket. Du ska få flytta ett steg. Vi ska få sitta kvar och vi ska välkomna upp nästa gäst. Jag vill bara påminna om att ställ gärna frågor i YouTube-chatten, både till Carl, Erik och till Gisli och till nästa gäst. För nu kommer Kristoffer Cassel, VD på checkin.com eller dot com kanske man vill säga. Välkommen, Kristoffer. Tack så mycket. Ni erbjuder en mjukvara så vi fortsätter på mjukvaruspåret, men ni har en liten annan lösning än VR-simulering för medicinsk träning. Vad hjälper ni era kunder med? Kortfattat vår mjukvara hjälper slutkonsumenter att connecta eller bli kunder på tjänster eller produkter på nätet. Från att säger att jag vill bli kund till att du har signat upp, identifierat dig och loggat in för de tjänsterna. I Sverige är man lite bortskämd med BankID och personnummer och sådär. Man förstår inte riktigt den här problematiken kanske fullt ut. Norden är under 10% av vår verksamhet och runt om i världen, det här är ett jätteproblem. Ett område där företag tappar slutkunder i väldigt stor utsträckning. Man kan säga en sån här tumregel, ungefär hälften av alla som säger att, ja men jag vill bli kund på den här produkten eller tjänsten, hoppar av och tänker: "Ja, men jag gör det imorgon eller senare. För att de inte betalar eller för? Nej, utan för att man helt enkelt tycker att det är för krångligt, det är för jobbigt, det är friktion. Konsumenter i dagsläget är ju väldigt känsliga för friktion. Det är lätt att man tar upp Instagram istället för- [/Foreign language] Så fort man ska fylla i kortnummer, där tappar de mig. [Foreign language] Till exempel. Exakt.] Då är ju Klarna och den typen av bolag också en bra lösning. Det ska vi också komma in lite, för du har faktiskt en bakgrund från Klarna. Jag tänker tech startups. Ni är ett ganska nytt bolag. Funnits i ungefär fem år. Kom till börsen i början på 2021. Det var ganska snabbt från start till börs. Hur är det att starta ett techbolag nu för tiden? Ja, vi startade ganska exakt faktiskt 5 år sedan. Jag tror att den trenden har accelererat ytterligare under de här 5 åren, vilket gör att det finns väldigt mycket byggstenar där ute. Man behöver inte bygga allting. Vi pratade om AWS, molninfrastruktur, men inom egentligen alla delmoment så finns det Legobitar kan man säga som man kan pussla ihop. På den, liksom i det tankemönstret, så vi försöker bygga en sån Legobit som andra bolag när de startar kan använda sig av för att identifiera och signa upp, logga in sina kunder på ett effektivt sätt. Det där gör att på något sätt hjulen spinner snabbare. Det gör, tror jag, att man kan vara mer kapitaleffektiv när man startar en startup. Samtidigt som så klart att få in väldigt bra folk i bolaget, det har blivit på många sätt svårare. Teoretiskt sett mycket enklare att starta en startup. Att få ihop ett väldigt bra team är svårt för att det finns otroligt mycket spännande grejer där ute. Ja, och det finns ju också otroligt många spännande startups som startas hela tiden inom tech. Exakt. Hur lyckas man? Hur, vad tror ni att erat framgångsrecept är? Hur kommer det sig att ni faktiskt tog er från att vara en idé till en, ett börsbolag som ni är i dag? Oj, det är en stor fråga. [/Foreign language] Jag förväntar mig ett stort svar. Exakt. Nej, men dels tror jag en ganska stor del tur om jag ska vara helt ärlig. Vi har haft tur att få in från väldigt tidigt, få in ett bra team i bolaget. Vi hade tur att ha en produkt där kunderna kom till oss. Det fanns en väl, väldigt stark efterfrågan, även för en produkt som inte var helt färdigbyggd. Så det var väldigt. Sen har vi haft tur också, investerare, TIN Fonder och ni som sitter i publiken, kom in nu för ungefär ett år sedan. Men vi har haft tur från början att ha folk som tror på oss, som har låtit oss göra det vi har gjort. Sen är vi ett sånt bolag där vi, som du nämnde innan, jag har ju, både jag och min medgrundare Alexei har ju jobbat på Klarna då innan. Också runt om i bolaget så har vi folk som har jobbat på flera sådana typer av bolag. Liksom tagit med sig förhoppningsvis det bästa eller det vi tycker är det bästa. Tagit med sig bra grejer och det gör det enklare på något sätt. Många har varit med om liknande resor innan. Vår CTO har jobbat på Ericsson med stor infrastruktur, arkitektur. Vår marknadsföringschef har jobbat på Google. Ebba, som är ansvarig för våra enterprisekunder, hon har jobbat på Salesforce och sådär. Det tror jag är mycket lättare det än att man gör det första gången på något sätt. Det är första gången vi driver bolag ihop, men man har sett andra bolag, vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. [Foreign language] Ni är ganska utspridda i ert bolag och ni har ett ganska speciellt sätt att driva bolaget. Kan du inte berätta mer om det? [/Foreign language] Ja, nu är det ganska mainstream sedan något år tillbaka att sitta remote då eller utspritt. Ni var före er tid, men tyvärr. [Foreign language] Exakt. Nej, det är inte lika imponerande längre. Nej men vi från början, vi sitter i 15 länder i dag utspritt och inte bara, hur ska jag säga, inte bara ingenjörer eller produktutvecklare, utan även C-level eller management teamet sitter utspritt. Det var egentligen en sådan sak som vi såg från de bolag där vi hade jobbat. Att vi kan inte bara rekrytera i Sverige. Det är en lite för liten pool att rekrytera från. Vill vi ha de bästa i världen så måste vi tänka brett. Samtidigt som jag hade sett då, till exempel inom Klarna, att vi rekryterade i Brasilien om vi tar ett exempel. Väldigt duktiga utvecklare som satte sig på ett flyg till Stockholm, behövde fixa lägenhet, gick in på kontoret, satte på sig hörlurar och satt och programmerade. Det kändes inte optimalt. [/Foreign language] Så att vi tror på att vi anställer folk där de bor. Det är ifrån i väster så är det Florida där vår finanschef sitter. Ganska mycket folk i Marocko. Till öster har vi Estland eller söderut Bulgarien. Egentligen hela Europa då. Det är där någon som är duktig, talangfull, engagerad sitter. Där ska vi rekrytera dem. [/Foreign language] [Foreign language] Jag kan tänka mig att ni hade inga problem med att ställa om och jobba remote när det väl begav sig? [Foreign language]Nej, det var ju en väldig fördel för oss och på något sätt. Det var så klart, det är aldrig positivt när den här typen av saker händer. För oss då så, just att folk är mer vana att jobba remote, det gör ju vår rekrytering ännu enklare nu. Samtidigt som vi har på något sätt infrastruktur och vanan av att jobba på det sättet.[/Foreign language] Om man tänker nya marknader och vart ni vill växa, är det lättare också skulle du säga, när ni är så utspridda att gå in i nya marknader? Ja, men kanske. Man blir inte lika kulturellt bunden till Sverige. Och där jobbade vi också från början så gjorde vi en sån born global som det kallas. Att vi tänkte vi tar alla länder samtidigt. Det finns jättemycket litteratur och- Ni gick in i alla länder samtidigt? Kan man säga det, exakt. Vår mjukvara hade förra året, så vi hade slutanvändare i 165 länder och det finns otroligt många tyckare och tänkare som säger att det är helt fel. Man ska fokusera på en sak. Vi tänkte, vi kan testa i alla fall. Det har funkat ganska bra hittills. Det tror jag delvis för att vi har suttit i olika länder. Gick ni in i 160 länder samtidigt?] Nja så Hur många är ni kvar i? Exakt. Nej, men vi har slutanvändare fortfarande i, det är i princip i hela världen och det är vår styrka. Så våra kunder använder vår mjukvara för att göra det enklare, som jag sa, att bli kund och så vidare. Och den komplexiteten är svår om du är aktiv i många länder. Så att om man tror att internet kommer fortsätta, att bolag kommer att ha slutanvändare i många länder, om man tror att globaliseringen kommer öka, då blir det här ett komplext problem och det är det vi löser. Så vår styrka är att vi vet hur någon som sitter på en smarttelefon i Sydkorea, hur de vill ange sin adress på effektiva sätt. Eller hur en som ansöker om ett kreditkort i Kanada, hur vill den bli presenterad? Och det är det som är vår mjukvaras styrka då. [/Foreign language] [Foreign language] Det var också såhär tur egentligen att vi valde den approachen. Du sa till mig tidigare i dag att e-post är förbjudet. Ja. Varför är det det?] Nej, men det där är också lite, det är en väldigt basic grej och det är många som skickar mindre e-post tror jag. Det är också en sådan sak när vi satte oss ner och såg vad funkar bra från de bolag vi har varit på, vad funkar mindre bra. Det var ingen som sa att e-post det är kanon. Det ska vi fortsätta. Skicka mycket sån här massmejl och sådär. Då sa vi, och vi hade ju chansen att göra det eftersom vi startade från grunden egentligen med vitt papper, att ja men vi skickar ingen e-post, det är förbjudet internt. Det är ju en jätteliten sak så klart, men det är det som är kul med att driva bolag och att ha möjligheten att bygga på det sättet vi tror på. [/Foreign language] [Foreign language] ni kommunicerar via Slack eller via Teams eller? [/Foreign language] Ja, mycket Slack. Ja, så det är ju nästan e-post. Nja, jag tycker det är en skillnad. Det är ett digitalt meddelande i alla fall. Ja, jag tycker det är en skillnad. Absolut, det handlar ju hela tiden om hur man jobbar ihop. Det handlar om att försöka ta nästa steg. Som jag sa, det finns ju mycket bra sådana tjänster, Slack och så vidare. Vi har ju fördelen av att vi har inte behövt ställa om bolaget. Eftersom vi grundade det för 5 år sedan så har vi kunnat på ett sätt börjat liksom med best practices inom många områden. Det har varit tur. [Foreign language] Vi ska prata lite ansiktsigenkänning och olika sätt att logga in på tjänster. Hur tror du att det här kommer förändra sig kommande år? Just nu är det jättelätt, tycker jag i alla fall, att logga in med Face ID och BankID och, men så ser det inte ut har jag förstått nu i alla länder. Nej, men man kan ju säga såhär, marknaden för identitetslös, det är inte bara vi som har förstått att det kommer förändra sig hur man identifierar sig på nätet. Att du kanske inte kommer att ha ett lösenord, ett användarnamn. Det är många bolag som har förstått det. Det vi har sett är att det är väldigt fragmenterat. Det finns många olika lösningar där ute och det är det som vår mjukvara på ett effektivt sätt då syr ihop alla de här lösningarna till ett flöde från liksom ax till limpa. Samtidigt så ser vi att tekniken inom vissa områden, eller vi tror att viss teknik kommer bli väldigt viktig. En sådan teknik är biometri eller ansiktsigenkänning, där vi förra året har förvärvat två stycken bolag. </Foreign language] Dels GetID som jobbar med, man visar sitt ID-kort och tar en selfie och sen ser man att det här är samma person kan man säga, kortfattat. Ett bolag som heter Datacorp som vi faktiskt tillträdde i dag, som är experter inom AI för ansiktsigenkänning. Det är ju för att vi tror att den tekniken kommer fortsätta att bli viktigare och viktigare. Vi ser att kunder gillar att använda det. Vi ser att biometri kommer att bli viktigt i framtiden. Vi investerar ju både i den R&D vi gör själva och de bolag vi köper. Vi försöker köpa spetsteknik inom nischade områden. Checkin är ju nischat redan. Vi jobbar med en viss del av internet som är ganska nischad. [Foreign language]Men de förvärv vi gör, det handlar om att köpa teknik och duktiga team som gör att vi kan utöka liksom vårt teknikledarskap ytterligare då.[/Foreign language] [Foreign language] Hur nytt måste körkortet vara om man ska kunna. Jag ser inte ut som på mitt körkort kan jag säga. [/Foreign language] Nej, exakt. Hur duktiga är de på att känna igen dem? Ja, det är ju faktiskt en bra spaning. Generellt väldigt duktiga. Det är den typen av frågor. Är det här samma person för fem år sedan med en annan frisyr eller inte? Det är sånt som där man har då väldigt, vad ska man säga? Man har algoritmer som blir väldigt duktiga på att förstå det. Säkerhet är ju någonting som man ofta börjar tänka på när man hör de här grejerna. Hur jobbar ni? Vad tror du? Hur kommer det förändra sig? Man får inte dela med sig av allting. Jag vill inte att mitt gamla körkort ska finnas i nån, nåt moln någonstans. [/Foreign language] Nej, exakt. Nej, det är väl två frågor egentligen. Den första är ju när det gäller cybersäkerhet allmänt. Det är på något sätt ett absolut liksom minimikrav. Det är något som slutkonsumenter förutsätter att det här måste vara säkert. Skulle vi missa där, då är vi helt rökta liksom som bolag. Återigen, det är en fördel av att vi grundade bolag ganska nyligen. Man har byggt alla system med tanken på att det här är viktigt. Det är viktigt att det här ska vara supersäkert, men det ska också hantera din privata information eller persondata och sådär på ett sätt som inte bara är compliant med GDPR till exempel. På ett säkert sätt där slutanvändaren är i kontroll. [Foreign language] det är den andra fördelen att vi har kunnat bygga från början med det i åtanke istället för att ställa om en gammal liksom infrastruktur. Vad har ni för typ av kunder? Vilka uppskattar de här lösningarna?] Exakt. Vi jobbar ju mycket med reglerade branscher. Så fintech, tradingplattformar, kryptoplattformar, stor kundgrupp för oss. Vår största just nu är spelbolag, gaming. Allt från liksom William Hill till Kindred och sådär använder vår mjukvara. Sen i år så signade vi vår första stora travelkund, Ryanair, som använder vår visa körkortsteknik som vi pratade om. Inom travel, vi tror ju på en mängd vertikaler där man måste veta mer om vem som är slutkunden. Vi ser också att om man tar internet generellt, nu kanske det blir lite flummigt, men generellt på internet så finns det ett stort regleringstryck. Från vem? Ja, generellt kan man säga. Från regulatoriskt håll men också från allmänheten. Att mycket av de problem som finns på internet är för att man vet inte vem man har att göra med på andra sidan. Allt från troll till mobbing till liksom bedrägerier på nätet handlar om att man har inte identifierat slutkunden. Vi ser vår roll som att möjliggöra det samtidigt som slutanvändaren har full kontroll över sin egen data. Slutanvändaren väljer att nu vill jag dela med mig av min information till den här produkten eller tjänst som jag tror på. Att där har vi haft tur de här senaste 5 åren att ligga i en sektor där det är en otrolig medvind, där det är stor förändring och det gör ju att vi växer också. [Foreign language] Ni gillar den här regulatoriska trenden. Den är bra för er, eller hur? Ja, den är väldigt bra för oss. [Foreign language] Vi pratade lite om, jag tänker vi ska avrunda med lite rekryteringsproblematik. Ja. [Foreign language] Hur jobbar ni med det då? Löneinflation. [Foreign language] Ja. Nej men jag, det där är ju alla techbolag. Det är en stor fråga. Det är liksom att vi bygger högkvalitativ mjukvara som vi kan ta mycket betalt för, som gör att vi växer snabbt, som gör att vi får nya kunder. Det bygger ju på att vi har duktiga ingenjörer, produktutvecklare. För oss har det varit jättetacksamt att vi kan rekrytera i 15-20 länder samtidigt där folk sitter. Det är jättebra. Det handlar också om att skapa en kultur där på något sätt. Man vill inte bara anställa utvecklare, man vill inte bara anställa produktpersoner, man vill anställa de bästa. Det är väl något som jag i alla fall tror på att de bästa dras till varandra på något sätt. Man ser att är det här ett high performing team? Nu pratar jag lite svengelska, men om det är ett team som är väldigt duktigt, om vi har åstadkommit mycket på kort tid och sådär, då är det lättare att rekrytera nytt, nya personer, nya duktiga. Så det är en stor sak. Sen har vi, som jag sa, vi har förvärvat två bolag sen vi gick till börsen. Datacorp OÜ Som det bolaget är 17 personer, AI-ingenjörer med en otroligt häftig erfarenhet. Har jobbat med ansiktsigenkänning i stor skala under lång tid. Där tror vi att förvärv är viktigt också. Att förvärva bra team och bra personal, det kommer också vara viktigt. Det är en jättefråga och jag tror att man måste attackera det på flera olika sätt om man säger. Hittills så har vi haft tur även där. [Foreign language] Avslutningsvis då innan vi går över på frågor från chatten, vad ser du fram emot 2022? Nej men vi pratade om det här innan att ett nytt år är alltid en nytändning på något sätt. Det är alltid kul, inte bara för egen del, men jag känner hela teamet och alla. Det blir som ett nytt kapitel och det har hänt väldigt mycket på de fem år hittills då sen vi startade Checkin. Jag tror att det här sjätte året också kommer hända väldigt mycket. Det blir spännande att se vad det är och känns som alla är väldigt liksom ser fram emot året som kommer. Taggade alltså. Tack så jättemycket, Kristoffer Cassel. Nu öppnar vi upp för lite frågor. Det har rullat in frågor i chatten. Fortsätt att ställa era frågor. Vi börjar med Carl och Erik. Det var ett tag sedan ni pratade nu. Kan vi prata lite om Microsoft som både deras rapport men också Activision-köpet. Otroligt förvärv. Rapporten kom väl ikväll, så den har vi inte läst än. Ja den har kommit. Activision Blizzard är ju ett superspännande kapitel. Microsoft betalar 24 gånger EBIT. Det är mer än vad något svenskt dataspelsbolag är värderat till i dagsläget. Det vidimerar att Big Tech tror på dataspelsinnehåll, att det blir mer värdefullt över tid. För oss tycker vi ändå att det är en liten game changer kring dels hur man ska värdera sektorn, dels hur viktigt Big Tech tycker dataspel är långsiktigt. För oss som har grottat runt i den här sektorn så är väl sektorn har flyttat från källaren in i finrummet. Det är väl ändå slutsatsen för Microsofts förvärv. Vi kommer fortsätta leta efter bolag som har egna varumärken, eget IP. Det är det Microsoft vill köpa och överlag så tror vi att eget IP är nyckeln även i framtiden. [Foreign language]Dels att Big Tech kanske fortsätter att göra förvärv, men inte minst att det kommer nog bli mer konsolidering också i sektorn. Inte minst då Take-Two, ett av våra större innehav, gjorde också ett förvärv för ett tag sen och köpte Zynga. På kort tid har ju ändå två viktiga pjäser i den här sektorn försvunnit.[/Foreign language] [Foreign language] För en gångs skull inte en tredjedel av all global M&A inom dataspel från svenska bolag. [/Foreign language] Ja. [Foreign language: det är väl det nya i år då.] [Foreign language]Tror ni vi kommer se mer av det här 2022 när värderingarna kommer ner lite grann? Kanske bolag passar på.[/Foreign language] Det kommer nog vara väldigt många bolag inom dataspel som försvinner. Men jag tror också faktiskt en konsekvens av det här stökigt vi sett nu är att det kommer nog också vara lite fina nordiska techbolag som blir uttagna från börsen. Dels av riskkapitalister men även industriförvärv. Och så det kommer nog bli ändå ett viktigare tema 2022 än vad vi trodde för ett halvår sen. </Foreign language] För Microsoft, does it make sense? Ja, kanske. Det beror ju på. Om jag som tar ett Paradox kanske, men om jag vore Paradox och Microsoft nu köper Activision, sätter det i sitt Game Pass. Jaha, Game Pass kostar x pengar. Hur mycket av det ska gå till Microsofts egna? Hur attraktivt blir det för mig då som ett Paradox att ge dem spelet? Premissen är ju ändå att man gör den här Game Pass så konkurrenskraftigt och attraktivt att du ökar antalet spelarbasen så mycket så att kakan blir ännu större, så att jag blir ännu mer lockad som ett Paradox eller vem det nu må vara att delta i det här. Det är liksom lite svänghjul även i den här världen. [Foreign language] I Microsoft för dem så är det ju ganska liten påverkan på omsättningen. Det kanske ökar omsättningen med någon% eller två. [/Foreign language] [Foreign language] När vi ändå pratar lite dataspel och Embracer. Har ni någon kommentar på fördelar och nackdelar med Embracers planerade köp av Asmodee? Asmodee var ju första förvärvet inom brädspel. Vi träffade dem när de var här i Stockholm och kan jag säga att Asmodee är inget vanligt brädspelsföretag. Det är världens mest välskötta brädspelsföretag om du kollar på lönsamhet, tillväxt och hur duktiga de har varit på förvärv. Om man tror att Disney har varit duktiga på att lyckas få IP att färdas igenom olika vertikaler och produktkategorier historiskt, det är väl lite den strategi vi nu sett från Embracer och Lars Wingefors. Dataspel kostar upp till SEK 1 miljard att utveckla och kostar SEK 500 att köpa. Ett brädspel kostar SEK 400. En riktigt stor titel kostar SEK 2 miljoner att utveckla. Asmodee har väldigt fint fritt kassaflöde. När vi ser att det brinner i Lars ögon och säger att den här kulturen passar oss väldigt bra, det tror inte vi är något som är påhittat. Embracer är lite av ett annat djur nu efter det förvärvet och vi tycker ändå att det finns en rational bakom det, definitivt. Sen så får man se exakt hur mycket synergier blir och så vidare. Om man kan använda de här IP-na även inom dataspel. Det tror vi till viss del. Över tid så ger det också mer återkommande intäkter, vilket gör att den här trippel A-pipelinen som Embracer har, som är stor, den är ju nu finansiellt deriskad av ett väldigt fint återkommande kassaflöde. Cybersecurity. [Foreign language] Var det någonting vi pratade om här nu lite på slutet. Gisli, hur jobbar ni med det? Kan man hacka sig in i era simulatorer? [/Foreign language] [Foreign language] Nej. Eller jag skulle säga så här, om min CTO hade svarat på det så hade han säkert sagt: "In theory så kan du säkert göra det." Men nej, det är klart, det är ett väldigt viktigt område. Och vi jobbar med några olika aspekter. Dels i verksamheten, alla verksamhetssystem. Sen i våra egna simulatorer- Som istället är universitetssjukhus och de används ju bara i en träningsmiljö. Även där är det viktigt med IT-säkerhet. Sen är det då när vi levererar simuleringslösningar till medicinteknikbolagen så står ju vi för simuleringen, men de står ju för säkerheten och paketerar in det i sina produkter. Där är det naturligtvis otroligt viktigt att det inte går att hacka sig in i- </Foreign language] Och spionera] Simuleringskoden på något sätt till den kliniska instrumentet. Vi kan väl ägna några ord åt det, Erik. Cybersecurity, det har vi ju pratat om många gånger. Det här, det blir bara mer och mer aktuellt. Hur jobbar ni med att era bolag både kanske investerar i det här men också skyddar sig mot hackerattacker? Ja, vi har sett flera svenska börsbolag som har råkat ut för ransomware och hanterat det på lite olika sätt. Men det blir hittills i mer digitala bolag så har de varit mindre drabbade än så att säga, ja, ett Mekonomen eller ett Addtech. Det som är lite läskigt är ju faktiskt att det vanligaste sättet att hantera såhär typen av attack är att man struntar i det och man har sin data någonstans och man bygger om från scratch. Det är väldigt jobbigt och kostsamt. Ja tänker i alla fall inte betala. Vilket offer betalar alltid? Ja, det är ju sjukhus. Mm. För om man inte betalar, man har inte tid. Alltså folks liv är ju på spel då. Det läskigaste är ju att det är faktiskt vårdsektorn som är, och även utbildningssektorn, det i viss mån, är de vertikaler, alltså kundvertikaler eller användarvertikaler som är värst drabbade. Den frågan är väl ställd just till dig. Ja, ja, absolut. Du prickar ju rätt liksom ur det perspektivet. Det är där tror jag att vi, om vi ska titta ännu mer på det och skärskåda den här problematiken bland bolag vi har investerat i som potentialoffer, då är det just inom life science, hälsa, vård. [/Foreign language] Mm Vi ska rikta. [Foreign language] Jag tror det kommer fortsätta att vara ett viktigt tema. För jag tyckte att det var väldigt viktigt, ja men i somras när man såg alla de här attackerna mot vattenledningar och så vidare. Sen så glömmer man bort det. Det är väl någonstans nackdelen med det här att så länge det inte händer någonting, då tänker man inte på det. Är det ingenting man vill satsa på. [/Foreign language] Du har inte följt med i vad som har hänt i Ukraina? [Foreign language] [Foreign language]Jo, men har man varit väl förberedd då?[/Foreign language] Nej, det är ju svårt. Det är ju extremt svårt att förbereda sig på allt. Vissa aktörer är ju också väldigt duktiga på att hitta sårbarheter. Det är därför, jag menar ett typiskt så att säga kundföretag till cybersecurity, de har ju ett hundratal olika mjukvaror. Det är ju en soppa. Det som investerare då att hitta potentiella bolag inom cybersecurity är också knepigt. Eftersom det är så vertikaliserat i olika nischer, eftersom det är så specifika och krångliga problem. </Foreign language] Men när världen blir mer digital så kommer det vara mycket mjukvara som är kritisk. Så att så länge världen är digital så kommer det behövas cybersäkerhet. Och sen kanske man läser lite mer i tidningen och till exempel nu, till och med USA har börjat samarbeta med Ryssland och lyckades stänga ner Rysslands största hackernätverk för 2 veckor sedan. Så det kanske att man kommer lite up to speed. Men så länge det finns mycket mjukvara och den är viktig, då kommer cybersäkerhet vara ett tema i 50, 100 år till. Definitivt. [Foreign language] Vi har fått en fråga om hur det var att förhandla med Ryanair. Var det som att förhandla med Michael O'Leary? Det var ganska kul uttryckt. Nej, men man kan väl säga generellt så är det ju så att ju större enterprise-organisationer man har att göra med, desto mer sofistikerade motparter. Så kan man väl säga. Och det är ju något som vi har lärt oss som organisation mer och mer. Hur kan vi ta de allra största kunderna i världen? Hur klarar vi att sälja in till dem? Och det är något som vi lär oss hela tiden tycker jag. Och det är en viktig lärd, alltså man lär sig av varje sådant bolag. Och så att på något sätt, folk som är duktiga på det de gör, det måste man ändå respektera och de är duktiga upphandlare. [Foreign language] de fick ett bra pris? Vi levererar väldigt kostnadseffektivt till dem, absolut. Okej, härligt. Vi ska prata lite om konkurrens också och Surgical Science. Vi har fått en fråga hur ni ser på konkurrensen från Mentice och vilka som är de två till tre största utmaningarna för robotkirurgin de kommande åren. Ja, nej men Mentice är ju det är ett jätteduktigt företag som är helt fokuserade på den endovaskulära simuleringen. Det är ju då ett område som även vi är inom efter förvärvet utav Symbionix som vi gjorde i augusti. De är ju ett företag som är stora inom en nisch, medans vi som bolag är betydligt större men har många olika nischer och där vi då konkurrerar på det endovaskulära området. De är duktiga, vi känner dem väl, det är ett annat Göteborgsföretag. Har respekt för dem. De är duktiga på det de gör. Sen sa du- De största utmaningarna för robotkirurgin kommande år. Träning är en utmaning. Det är många kirurger som behöver certifieras och på något objektivt sätt- Säkerställas att de har de tekniska färdigheterna som krävs för att kunna använda en viss tillverkares instrument. Nu när det har funnits ett bolag som har varit extremt dominerande, så att säga i princip de facto monopolist då Intuitive Surgical, där man har liksom instrumenten och pedalerna och så vidare på ett visst sätt. Sen plötsligt får ett sjukhus då en miljö med flera olika robotar, kirurgirobotar, så måste man ju säkerställa att det sker på ett patientsäkert sätt. Det är en utmaning. En annan utmaning kommer att vara utrullningen från de olika bolagen. Dels att få regulatoriska godkännanden, men sen också komma ut med sina produkter på marknaden. Där tror jag vi kommer att se att med tanke på att penetrationen bara är 2%-3%, så tror jag olika bolag kommer beroende på vad de har för styrkor och svagheter välja olika strategier. Antingen gå efter nya kundgrupper eller att bandla in sin kirurgirobot med andra produkter om man är något av de här stora medicinteknikföretagen. Men det tror jag kommer att bli en utmaning. [Foreign language]Vi lämnar det och går till Sinch. Vi har fått väldigt många frågor om Sinch. Jag tänker att vi ska hinna med nån kommentar där. Hur ser ni på Sinch? Och också hur ser ni på relativvärderingen Sinch Embracer jämfört med amerikanska peers?[/Foreign language] Sinch är ett förvärvande bolag som har köpt många konkurrenter och nu faktiskt blivit ett av de största bolagen i världen inom sin nisch. Att dels göra olika typer av SMS-tjänster för företag, men mer mot CPaaS och andra mer sofistikerade sätt att, för företag att kommunicera med slutkund. Viktigt nu är att man gjorde ett antal väldigt stora förvärv som man håller på att stänga nu. Sist man gjorde största förvärvet någonsin Mblocks, så tog det kanske ett år innan man verkligen var varm i skinnet efter det förvärvet. Så att fokusera på integrering och följa det jobbet kommer bli vårt huvudfokus 2022 och se att de gör rätt saker. Kollar man på deras konkurrent Twilio så är Sinch mycket lägre värderade. Också kanske Twilio säger: "Who are those Swiss Sinch?" Snart kanske man vet att de, att det är ett svenskt bolag. [Foreign language] De har ändå varit lite uppstickare i branschen, men man märker nu att det har också börjat förändras kring att de blir en av de större aktörerna. Fokus på integration blir en viktig sak, och att se att de faktiskt lyckas åstadkomma det de har sagt sista året. De har köpt väldigt många bolag. [/Foreign language] Om man ska vara lite mer kortsiktig då och bara titta närmaste utblicken. Jag tror bägge två rapporterar den sextonde februari. Vad jag minns från Sinch Q3, som jag tror att många oroade sig för och var besvikna, var kassaflöde. Då, där och då sa man ju det att det här är mycket tillfälliga faktorer som förutbetalningar till teleoperatörer och liknande. Det är kanske den enskilt viktigaste saken att hålla koll på den sextonde februari, vänder det där kassaflödet? Det är i alla fall det jag tänker titta efter. Mm. [Foreign language] Bara värdering, även på Embracer. Om Activision nu köptes ut för 24x EBIT så kanske om det går som Embracer själva säger, så är väl den EBIT-multiplen snarare 6-7 om det går precis så bra som de hoppas på, om ett par år. Mm. Det, där är magnituden i skillnaden. Ja, det blir spännande att se hur det blir de kommande åren, men också Q4-rapportsäsong som är i allra högsta grad nu tänkte jag säga, men det brinner ju faktiskt på börsen. Vi får hoppas att det inte gör det i rapporterna också. Vi ska börja avrunda. Vi har hållit på snart i 2 timmar. Tack så jättemycket för att ni delade med er av er kunskap i dag och tack så mycket för att ni har lyssnat och tack så mycket er för att ni har ställt mycket frågor där hemma. Vi ses väl igen nästa år hoppas jag. You bet. Definitivt. Tack. Tack så mycket. Tack. Tack.