Så, hej och välkommen till Unibaps kvartalspresentation efter Q1. Några praktiska detaljer först när vi kör igång här. Den här presentationen kommer att spelas in och sedan finnas tillgänglig på vår hemsida. I slutet av presentationen kommer vi svara på frågor och ni kan skriva in några frågor i chatten, samma sätt som vi har gjort de tidigare kvartalen nu. Vi hoppas att ni har frågor. Då kör vi igång. Agendan är, först kommer Emil, vår CFO, dra lite finanssiffror. Sen kommer jag gå igenom de viktigaste händelserna under kvartalet och några som har hänt efter kvartalets utgång. Sen går vi in på en överblick över Unibap, vad vi håller på med och hur vi ser på marknad och liknande. I slutet pratar vi om vad vi kallar ambitioner, det vill säga målsättningar framåt. Då kör vi igång, Emil. Tack så mycket, Johan. Unibap levererar ett väldigt starkt kvartal för Q1 2024. Det växer 205% quarter over quarter, vilket är ju otroligt starkt resultat. Men framför allt om man ser tillväxten mot förra kvartalet, eller rullande tolv förra kvartalet, så har vi växt 78% och vi är på en stark bana mot att växa de 50% som vi har som ambition för året. Så det är väldigt mycket positivt. Det är också det Johan nämner i VD-ordet också, så ser vi, vi har den här överflyttningen mer mot att sälja hårdvaror och produkter och våra majoritet av våra intäkter i Q1 kommer just från den typen av hårdvaruförsäljning, vilket är dit vi vill gå som bolag, där vi också har väldigt bra marginaler. Gällande vår EBITDA så gör vi en vinst det här kvartalet. Vi har vissa positiva engångseffekter i resultatet, men i det grundläggande resultatet är positivt och väldigt starkt, vilket är väldigt glädjande. Bolaget visar också upp ett positivt kassaflöde för Q1, som är här för en stor del till resultatet. Men där vi också har, vi binder en del working capital i bolaget, framför allt mot lager. Men här ska vi också förvänta oss att ha fluktuationer över de kommande kvartalena, som vi också tidigare har sagt, och det är fortfarande samma sak vi förväntar oss. Så det var kortfattat om resultatet för kvartalet. Tillbaka till Johan. Tack Emil. Jo, vi är ju nöjda med våra leveranser under kvartalet och vi ser att vi är på väg att nå vår ambition och målsättning av minst 50% tillväxt under året jämfört med föregående år. Om vi kollar lite på de viktigaste händelserna under kvartalet och strax efter kvartalet, så började vi året med att få en order från Hawaii Spaceflight Laboratory för ett NASA-finansierat projekt. Det kallas Haiti 2 och det här var strax efter det som vi publicerade, den ordern kom strax innan det vi publicerade tjugoförsta mars, det vill säga vad Haiti 1 satelliten skickades upp med en IX-5 och sedan fick vi en order på en IX10 till Haiti 2. Det här är jättepositivt. Dels är det NASA-finansierade projekt, så det är en bra referens för oss. Sen är det ju också, de är lite speciella de här satelliterna, de är ganska små satelliter, lite mindre än vad vi normalt brukar vara med i, men de har väldigt avancerade sensorer, så i princip så krävs våra datorer som en länk i kedjan för att kunna hantera de stora dataflödena från de här väldigt avancerade satelliterna. Syftet med de här satelliterna är ju att förutspå vulkanutbrott. Det är en intressant applikation, men det är egentligen ur vår perspektiv så är det viktigaste att vi ser den här trenden mot mer och mer avancerade sensorer med mer och mer dataflöden, vilket vi anser kommer att driva på Edge Computing. Det var också väldigt positivt att de har jobbat med IX-5 under några år och då valde sedan att gå vidare med IX-10. Det ser vi också som en väldigt bra referens. Tyvärr så blev det som vi redan pratar om under hösten, att vår israeliske kund till slut har valt att avsluta sitt projekt. Det beror på omständigheterna i Israel, som har ingenting att göra via... Enligt både vår och kunds bedömning så hade vi ett väldigt bra projekt ihop, men tyvärr så är omständigheterna svåra i Israel, så det är olyckligt. Lite senare sedan i mars så fick vi då en order från The Orbit och som ni kanske kommer ihåg, ni som har varit med och följt bolaget ett tag, så har vi haft ett ganska långt pågående samarbetsprojekt med The Orbit. Det har ju bland annat då syftat till att verifiera det, att man kan göra over the air-uppgraderingar av mjukvara upp i rymden. Vi har skickat upp över fyrtio tredjepartsapplikationer och visat att man kan programmera om och i princip styra om satelliter over the air. Det här har varit banbrytande och vi har också under det här samarbetsprojektet ihop med Orbit utvecklat en affärsmodell för, man kan säga, Edge Computing as a service i rymden. Nu har Orbit valt att gå vidare med den affärsmodellen och göra det till ett affärsområde. De har även testat en del av våra konkurrenser, det har de publicerat information om. Vi är mycket glada då att de valde att beställa från oss nu när de går vidare permanent med den här affärsmodellen. Det ser vi också som en bra bekräftelse. Den här ordern är en omfattande IX-5an och det är också IX-5an som vi har använt i det här samarbetsprojektet där. Sen fick vi också då i slutet av mars authorization to proceed, vilket är ju egentligen, kan man säga, förhandsbesked och en kostnadstäckning för att börja med batch två. Det är andra batchen av tre på den stora konstellationsordern som vi fick i början av förra året från en europeisk småsat-integratör. Det här är ju en större europeisk konstellation som alla, där alla satelliter avses ha våra datorer on board. Det här är väldigt positivt. Dels är det ju en stor affär för oss. Sen är det även en bekräftelse på att vi har levererat bra på den första batchen. Nu har vi inte fått hela ordern på andra batchen ännu, men det här är då en sorts förhandsbesked och kostnadstäckning för att kunna komma igång med produktionsförberedelser. För det är korta ledtider i det här projektet, vilket är också i linje med vår strategi, att kunna leverera med korta ledtider. Men kunden väntar på slutgodkännande från sin slutkund, som är en europeisk myndighet. Så det är väl därför som inte hela ordern har kommit ännu, men vi fick både förans, sorts föransbesked, authorization to proceed. Hela batchen är värd €2.25 miljoner, vilket kanske är 25 miljoner kronor ungefär eller mer. Men som sagt, vi har inte fått hela ordern än, men vi har fått föransbeskedet. Efter kvartalet så kom vi ut med att vi har levererat till försvarsprojektet Bifrost. Det gäller också en IX-5a ihop med, som vi då har levererat till FMV, Försvarets Materielverk. Det är ett svensk-danskt projekt, vi kommer att prata lite mer om det senare. Det här är väldigt positivt för oss också, för det är ju stark tillväxt kan man säga inom försvarsinriktad rymdverksamhet och det här är ju ett bra sätt för oss att komma in på den marknaden. Vi är ju även med i, indirekt via vår distributör Moog, så levererar vi även in i amerikanska försvarsprojekt, men det här kan vi då, men de kan vi oftast inte prata om, men det här projektet kan vi prata om då, som ett svensk-danskt försvarsprojekt. I morse fick vi även då en order från det finska rymdbolaget Reorbit. Det är ju en order för en satellit, en första satellit, men det är också viktigt är att vi har blivit in-designad i deras nya plattform. Så det är väl det viktigaste som har hänt under det här kvartalet och det har ju ändå visat på en bra trend. Vi har höga, hög nivå på våra marknadsaktiviteter. En liten beskrivning av Unipap. Vi är sedan förra sommaren totalt fokuserade på rymdverksamhet och då edge computing för rymden. Vi är ungefär femtio personer, personal och konsulter. Vi har distributörer i USA, det är Moog, så Moog är ett multimiljard dollar försvarsföretag, så det är väldigt bra samarbetspartner som ger oss också stor kredibilitet när vi ska in på den amerikanska marknaden. Vi har även distributörer i Japan och Korea, men i Japan, till exempel, jobbar vi själva också direkt med JAXA, där vi har ett antal missioner som ska upp under året. Trots att vi inte har hållit på så länge med rymden, egentligen har rymdverksamheten i bolaget accelererat sedan 2019, så har vi lyckats få till många ledande samarbeten och många kundrelationer. Rymden drivs ju generellt sett av miljö och klimat och det som är uppseglande nu är ju geopolitik. Det kommer ta en större, större del av den totala rymdmarknaden. Och med geopolitik så menas ju då försvarsinriktade rymdsatsningar eller, kan man säga, civilförsvarsinriktade satsningar också. Det som vi bidrar med är ju digitalisering av rymden. Vi möjliggör för våra kunder att ha en digitaliseringsstrategi. Traditionellt sett har satelliter varit relativt dumma, kan man säga, haft lågt elektronikinnehåll och datorinnehåll och vi bidrar då till att snabbt möjliggöra mer moderna och mer avancerade digitala strategier i rymden. När vi kollar på rymdmarknaden så finns det ju några viktiga trender. Det ena är ju att nästan all aktivitet i rymden sker i det som kallas LEO, Low Earth Orbit, det är mer än 90% av all rymdverksamhet. Och Low Earth Orbit är otroligt värdefulla banor runt jorden, men det bör också bli trångt. Dessutom bör det komma rymdskrot. Det finns prognoser på en väldigt stark fortsatt tillväxt inom rymd, rymdmarknaden, vilket då kommer att vara inom Low Earth Orbit. Men då kommer man också behöva hantera det här problemet med att det börjar bli trångt. Vi ser tre övergripande trender. Det ena är att färre satelliter ska göra mer och då kommer man att prata om multi-user eller multi-sensor satelliter. Det kommer att driva på mer avancerade datorlösningar för att hantera dels de större datamängderna från de här sensorerna och dels kunna ha många olika kunder för samma satellit. Då behöver man kunna göra over air-upgraderingar och liknande. Sen kommer satelliterna behöva bli autonoma, antingen för att de ska docka med varandra. Det är ett use case. I förra året så fick vi ju en space servicing-kund där man skulle då, det vill säga, tanka upp satelliter. Men det som vi tror kommer vara allra viktigast är att de ska kunna undvika kollisioner själva. Idag sker kollisionsmanövrar styrda från jorden, men det kommer bli alldeles för långsamt för att hinna med när det blir trängre och trängre uppe i rymden. För att hantera de här autonoma manövrarna så kommer man behöva ha väldigt avancerade AI-nätverk, mycket sensorer och mycket AI på satelliterna. Det kommer också driva behovet av datakraft. Sen finns en tredje trend, det är ju att man kanske går lite närmare jorden. Det är bättre att gå närmare än gå längre ut. Strax utanför LEO finns det så kallade strålningsbältena, vilket är väldigt hårt på all elektronik i satelliter. Så det troliga är att man kommer att dra sig lite närmare jorden, det så kallade Very Low Earth Orbit, VLEO. VLEO, ju närmare jorden man kommer, desto mindre kommunikationsfönster kommer man att ha med jorden. Man kommer att swisha fram väldigt fort över jordytan och tillbringa väldigt liten tid över de här så kallade markstationerna. Det betyder att mer och mer av data kommer att behöva hanteras uppe i rymden framöver. Så vi ser ju det här att det driver ju våra applikationer och våra användarfall. Vi brukar prata om payload control för att kunna hantera väldigt komplexa satelliter, autonomous operation för väldigt avancerade AI-bearbetning och då också mycket edge computing eller in orbit data handling för att hantera stora datavolymer. En annan trend i rymden är ju snabbt ökande datamängder. Det finns prognoser som tyder på att datamängderna som genereras i rymden kommer öka med 30% om året framöver. Det kommer bara det att skapa flaskhalsar att få ner information till jorden. Då kommer det behövas mer edge computing, det vill säga databearbetning upp i rymden. Det nästa är det här med det ökade försvarsfokuset i rymden. Det driver på behovet av tidskritisk information, fast actionable information. Inom försvar och civilförsvar så har man inte tid att vänta tills man passerar en ground station, utan man måste få ner informationen direkt och då måste man drastiskt minska datamängden, det vill säga i princip bara skicka ner den relevanta informationen, till exempel koordinater på ett fartyg eller liknande, inte skicka ner rådata. Sen en annan trend, det är att i och med att det blir trängre i rymden så kommer det hända kollisioner. Det kan ju vara både då, alltså olyckor, det kan även hända... Ryssarna visade ju 2021 att de sköt ner en satellit och skapade 6,000 små bitar av rymdskrot. Det kan även hända fientliga aktiviteter i rymden. Speciellt USA driver man ju på då att en standardisering och korta ledtider på att snabbt få upp nya tillgångar, det vill säga satelliter i rymden och rymdfarkoster. Det här kräver ju då att de är lätt att använda, lätt att programmera, att de kan omprogrammeras beroende på behov och så vidare. Så det kommer också driva på, som vi bedömer det, behovet av avancerad datorkraft i rymden. Så vi fokuserar ju på standardisering, standardisera hårdvara och konfigurerbar och kundanpassad mjukvara. Mycket datorkraft för att kunna hantera avancerade AI-nätverk och sen ren datorkraft för att kunna hantera stora datavolymer. Och det är precis det som är det vi kallar vår Space Cloud-lösning. Vi standardiserar hårdvara, vi erbjuder högprestanda edge computing för att göra avancerade AI-bearbetningar. Våra datorer är användarvänliga och uppgraderingsbara over the air. Och det vi har då för att möjliggöra att använda den här typen av modern dator, datorlösningar och digitaliseringsstrategier i rymden, så krävs det även då att de överlever upp i rymden och det har vi fokuserat mycket under de senaste åren och lyckats då i form av att vi har fått flight heritage, som man säger, sedan 2021 och satt upp vår egen produktion förra året. Vi har nu serieleveranser av IX5. Och kraftigt ökande testverksamhet. Själva våra datorlösningar består ju av mjukvara och hårdvara. Vi tar inspiration från gaming och automotive. Mycket det här med autonoma satelliter, det är ju i princip samma som självkörande bilar. I våra datorburkar har vi delar som används även i autonoma bilar eller självkörande bilar. Vi har delar som finns i de mest avancerade spelkonsolerna. Där har vi ihopkopplat med ett anpassat Linux operativsystem. På detta har vi ett stort ekosystem, där vi, som jag berättade ihop med The Orbit, skickat upp mer än 40 tredjepartsapplikationer. Vi har ett växande och livskraftigt ekosystem runt omkring oss. Vi levererade en hel del datorer förra året, så totalt har vi levererat över 30 nu. Vi har mer än 3,000 dagar i rymden utan några destruktiva händelser. Det kan hända att datorerna behöver startas om på grund av strålning i rymden, men vi har ännu inte sett någon dator som vi har skickat upp som har gått sönder, vilket är väldigt bra. Vi har fått igång vår produktion. Vi har ju som mål att kunna leverera, eller vi har som mål att ha en kapacitet på upp till hundra datorer. Nu kommer vi inte leverera hundra stycken datorer i år, men vi har byggt upp en produktion för det och den kommer att räcka ett tag och vi har fokuserat mycket på korta ledtider för vi tror hårt på den här trenden mot att man måste komma upp i rymden mycket snabbare än vad man har gjort historiskt. Istället för långa utvecklingsprojekt som håller på i fem, tio år, så ser man nu att man ska upp i rymden inom två och ett halvt år. Då kommer det vara viktigt att kunna leverera snabbt och det har vi, adresserar vi då med standardiserad hårdvara och sen istället då mjukvarukonfiguration och mjukvarukundanpassning. Marknaderna växer, rymdmarknaden i sig växer, rymddatormarknaden växer. Edge computing, som är en del av den hela rymddatormarknaden, växer snabbare för det här är ett up and coming användarfall. Vår approach, som vi kan kalla icke-traditionell, där vi kommer in egentligen med jordbaserad computing som vi tar upp i rymden. Där räknar vi med att vi kommer att kunna växa fortare, så vi har som mål att över de kommande åren kunna växa med 30% till 50%. Det är vår ambition. Det kommer givetvis att fluktuera mellan kvartal. För just 2024 så räknar vi med att ligga med det övre spannet, så vi har som mål att växa med minst 50% i år då. Det här kan illustreras då med en sorts utsikt framåt på hur det skulle kunna se ut för oss. Vi kan ju, vi har inte möjlighet att prata om försvarsinriktade projekt som vi är med via vår distributör i USA, Moog, men vi kan prata om Bifrost, som ju är ett projekt som vi, som är mellan Sverige och Danmarks försvarsmakter via Försvarets materielverk i Sverige. Syftet är att skicka upp en demosatellit, en första satellit, där man ju ska arbeta med det här vi kallar fast actionable information. Man ska göra AI inference, om vi säger, man ska hitta föremål. I det här fallet är det ju då fartyg i Arktis, och i princip kunna skicka ner kanske identifikation och koordinater istället för att skicka ner all rådata till marken. Vi har levererat datalösningen och vi kommer även bistå Försvarets materielverk med mjukvaruutveckling. Om man nu tittar lite framåt så är vi ju inne i en transition som företag från, kan man säga, startup till scaleup och i den så har vi lagt om vår strategi från projekt med stort innehåll av kundanpassning, inklusive kundanpassning av hårdvara. Så har vi jobbat hårt under förra året på att gå över till standardiserad hårdvara och istället ha mjukvarukonfiguration och mjukvarukundanpassning. Det här kommer att styra om vår mix så att det kommer att bli mer hårdvara och mjukvaruprodukter och ett mindre tjänsteinnehåll i våra affärer framåt. Och det är givetvis positivt för våra marginaler. Vi ser också att vi, de flesta av våra affärer är fortfarande vad vi kallar kvalificeringsprojekt, det vill säga kunder som antingen i labbet eller i några enstaka satelliter, liknande Bifrost-projektet, utvärderar den här moderna tekniken med Edge computing i rymden och AI. Vi ser ju på sikt att vi kommer att kunna konvertera, som vi säger, de här kvalificeringsprojekten till lite större volymaffärer när vi blir indesignade. Liknande det som vi berättade att vi blivit indesignade i morse då för Reorbit i deras nya satellitplattform. Det här kommer givetvis att betyda att det kommer vara mer flyghårdvara, relativt labbhårdvara, det vi kallar EMR, Evaluation Models, relativt Flight Models, FMR. Och de har bättre priser och också bättre marginaler. Vi har också under föregående lagt över, gått över till en mer mjukvarufokuserad affärsmodell och vårt operativsystem och den mjukvara som vi lägger på operativsystemet har vi gått över till en årlig licensmodell. Det är ju precis då i uppstartsskedet och det här, vi har första affärerna på de här årliga licenserna nu, vi ser att det kommer vara en större del av våra affärer framöver, men det kommer givetvis ta ett tag att bygga upp en intäktsvolym inom det området. Vi jobbar också gradvis på att utöka vår mjukvaruportfölj med plugins och moduler som underlättar för kunderna ovanpå vårt operativsystem. Så vi ser att vi kommer, vår andel mjukvaruintäkter kommer stegvis att öka framöver. Den här skiften kommer på olika sätt att förbättra våra marginaler och vi ser det redan nu. Vi ser de första tecknen på det nu kan vi säga, men det kommer också att bli bättre framöver, som vi ser där. Om man skulle sammanfatta den här strategiförflyttningen som vi har gjort, eller som vi är mitt inne i, kan man säga just nu, när vi går från en startup till en scaleup, är ju att vi går från att ha en hög andel av specialutveckling för kunderna, vi kan kalla engineering, som vi har relativt låga marginaler, till att bli mer hårdvaru- och mjukvarufokuserade. Det, i närtid så kommer hårdvara att dominera, men vi ser att mjukvara på sikt kommer att öka snabbast. Så konkret för 2024 så är våra mål. Vi har ju fått en hel del affärer. Vi har den här stora konstellationsordern för IX5. Och den är ju då, kan man säga, den har flight heritage, så den är kvalificerad och klar och vi levererar den i volym från vår produktionsanläggning. Målet nu på tekniksidan är ju att nå samma mognadsgrad för IX10. För att nå hela vägen så är vi beroende av våra kunders planer, eftersom det är kunderna som skjuter upp dem i rymden för att få flight heritage. Men som det ser ut nu, så tror vi fortfarande att vi kommer kunna nå det under 2024, men det är ju lite grann upp till kunderna också, hur deras uppskjutningsplaner ser ut och hur de skulle eventuellt kunna ändras. Vi, förra året så satte vi i gång vår produktion, vår egen produktionsanläggning och vi hade som mål att nå hundra och vi kan säga, vi nådde det i slutet av förra året, där vi levererade mer än tio datorer under december. Så målet är ju att etablera det här och säkerställa att vi kan ha den här produktionskapaciteten och flexibiliteten under året nu. På affärssidan så vill vi givetvis fortsätta med våra kvalificeringsprojekt. Vi vill ju få fler kunder. Det vi annonserade i morse med Reorbit, det var ju en ny kund för oss, så det var ytterligare en kund då. Och det kan man säga är ett kvalificeringsprojekt. Nu har vi ju också blivit indesignade i deras satellitplattform, så det är lite mer än det, men det var ju ändå en första satellit. Sen vill vi då kunna komma till några av de kvalificeringsprojekten som vi har jobbat ett tag på, vill vi ju också på sikt nu då kunna steg för steg börja konvertera till lite större kontinuerliga affärer eller större volymprojekt. Och som sagt, övergripande så siktar vi på att nå mer än 50% tillväxt under 2024. En liten sidoanteckning om den order vi fick i morse från Reorbit, så var den ju på €340,000 och den innehåller då, det är ju ett exempel, kan man säga, på vår nya mix shift här. Och den, det är en order som innehåller en flyghårdvara och en årlig licens eller årliga licenser och ett lite mindre innehåll av tjänster. Och de tjänsterna är då inriktade mot mjukvaruanpassningar för kunden och lite support. Så man kan säga att den ordern vi fick, som vi annonserade i morse, är ju då ett typexempel på hur vi ser att mixen kommer att kunna se ut framöver. Det kommer givetvis vara en blandning. Vi är inte helt igenom transitionen. Vi har en del historiska projekt som vi fortfarande jobbar med och så vidare, så det här kommer att ske över tiden. Men det var ett väldigt bra exempel, Reorbit-affären i morse, tycker vi. Då var vi framme vid frågestunden. Ni är välkomna att ställa frågor i chatten, ska vi se om vi kan besvara. Det blir flera frågor. Jag har fått en fråga här från Rasmus om kostnadsnivåerna och att kostnaderna var lägre under Q1. Kanske kan lämna över det här till Emil att svara på just den frågan. Det var ju som jag sa i Q4, då hade vi en gång, alltså vi hade högre kostnad på grund av uppbyggnaden och den stora leverans som gjordes i slutet av året när det kommer till vår produktionsanläggning. Samt vi hade utvecklingskostnader som var lite högre kanske än vad den brukar vara. Men kollar man tillbaka de kvartalen som har legat innan så var nog 35 miljoner högre än vad den brukar ligga på också. Så den var nog, den var högre än vad den brukar ligga historiskt. Så det, det är ju anledningen, vi ligger väl mer på en normal kostnadsnivå nu då, just den månaden. Och som vi också skrev, det finns vissa engångseffekter på lagret och det är hänförligt till att vi... De ingår i vårt produktutbudet nu, saker som vi tidigare klassificerade som förvaltnings- eller förbrukningsinventarier. De är med i vår produkt nu mer och vår produktkalkyl och därför tar vi upp dem som lager med. Sen är det en fråga här om att vi kommer att kunna fortsätta skala omsättning utan att öka kostnadsbasen. Vi har ju som mål att ligga kvar ungefär på den kostnadsmassa vi har idag. Det är klart att det kan komma vissa ökade kostnader när omsättningen ökar, men inte i någon större omfattning. Det mesta av våra kostnader går ju till teknikutveckling. Vi kan se på vår aktivering av vår R&D som har ökat stort sett. Vi bedömer väl ändå att vi ligger på en bra kostnadsbas just nu. Sen är frågan om vi, om vi inte lyckas skala omsättningen, om vi då kommer att genomföra kostnadsbesparingsprogram? Ja, alltså vi ser positivt på våra möjligheter på marknaden framåt. Så vi är ju i första hand fokuserade på tillväxt just nu. Så att det är klart att möjligheten till kostnadsbesparingar finns alltid och vi har en relativt hög andel konsulter ibland bland vår personal. Så att vi har stor flexibilitet i våra kostnader på det här sättet, men det är ingenting som vi tänker på just nu. Jag har en fråga här om att NATO-medlemskapet har påverkat våra möjligheter att få tillgång till en större marknad. Det enkla svaret är väl ja. Det lite mer komplicerade svaret är väl att det kommer att ta tid. Vi ser en tydligt fokus. Jag skrev nyligen ett LinkedIn-inlägg som även kommer att finnas i en länk när man går in på hemsidan i den här presentationen, i vår kvartalsrapport, om iakttagelser från den största rymdkonferensen Space Symposium som var i Colorado här i april. Och det var ett stort fokus då på det man kallar Allied Partners. Det är ju ett stort försvarsinriktat fokus nu i rymdbranschen. Och det var ett stort fokus på Allied Partners. Så att det är klart att på det sättet är det ju väldigt viktigt att vi har kommit med i NATO, kan vi säga. Så det kommer att öppna upp möjligheter för oss på lite längre sikt. Det räknar vi med. Just nu har vi inga fler frågor så vi avvaktar lite grann för att se om det kommer in några fler. Vi väntar någon minut till och se om det blir någon mer fråga. Vi har fått en fråga här om aktiveringen på 6,2 miljoner, varav det mesta är IX10 och mycket mer resurser som krävs innan IX10 är klar för leverans. Så kan vi ju säga att vi har ju inte nått TRL9 eller Flight Carriage för IX10. Det har vi våra ambitioner här för att för 2024 ihop med kunder då. Så det finns ju ett pågående utvecklingsarbete på IX10, men samtidigt så har vi redan börjat leverera. Vi har levererat både EM, Evaluation Models för labbet och FMR. Det är just de FMR då som ska upp här under året, mot slutet av året, till rymden. Så att vi har gjort de första leveranserna på IX10. Vi har inte dragit i gång serieproduktionen av IX10, men det är närliggande att börja med det. Men det kommer, vi kommer fortsätta att utveckla IX10 ett tag tills vi har nått hela vägen. Dessutom ser vi IX10 i sig som en viktig plattform framåt. Så att vi tänker väl också att det ska komma några fler versioner av IX10 framöver med lite utvecklad funktionalitet och liknande. Så att IX10 kommer att vara vårt huvudsakliga utvecklingsfokus under de närmaste året, åren. Det verkar vara inga fler frågor på gång. Då tror jag vi gör såhär. Vi tackar för intresset. Det var kul att ni var intresserade och hade möjligt att ringa in. Och den här presentationen kommer att sparas och läggas upp på vår hemsida så ni kan också gå in och kolla i efterhand och läsa igenom mer noggrann om ni vill. Så tack ska ni ha för att ni tog er tid. Tack så mycket. Hej då!