Klockan är slagen. Vi ska gå vidare i agendan och hålla oss kvar i veterinärområdet, delvis i alla fall. Så du ska få lyssna lite på både humant och veterinärmedicin. Här i studion har jag Erik Kinnmann. Du är VD för Vivesto. Varsågod och presentera bolaget. Tack så mycket, Claes. Jag är VD för Vivesto sedan snart tre år tillbaka. Jag tänkte prata om de förändringar som bolaget har gått igenom, positiva resultat i våra fokusprojekt och vägen framåt. Vi har en ny styrelse, en ny ledning sedan några år tillbaka. Vi har en ny strategi. Vi är fokuserade på sen preklinisk till tidig klinisk utveckling inom cancerområdet där det finns medicinska behov. Vi har en fokuserad organisation så att vi kan se till att vi har rätt kompetens vid rätt tidpunkt. Som Claes var inne på så går vi in i veterinärmedicin och jag kommer prata om varför det är intressant. Det här är vår pipeline. Humanmedicin till att börja med så har vi Cantrixil som är i sen preklinisk fas för hematologisk cancer. Vi har Apila sedan tidigare som har gått igenom en pivotal och registreringsgrundande studie. På veterinärsidan så har vi Pakalvet för hundar i hemangiosarkom där vi gör en pilotstudie och för katter så gör vi en dosbestämmande studie i solida tumörer. Hur får vi ut värde ur vår projektportfölj? Fokus ligger på Pakalvet, på Cantrixil. Pakalvet är vår egen formulering av Paklitaxel. Där finns det sedan tidigare positiva resultat både på effekt och säkerhetssidan när det gäller hundar. Vi gör nu då en pilotstudie i hemangiosarkom. Cantrixil är vår egen kemoterapimolekyl och där har vi sett bra effekter på hematologisk cancer och vi gör prekliniska aktiviteter med målet att få prekliniskt proof of concept. Apila är en produkt som vi har kvar sedan tidigare. Där ser vi möjligheterna framför allt att få ut värde ur det projektet genom att få partners och där har vi en partner i Kina Pharma som både kommer att göra produktion och vidareutveckling i Kina. De resultaten som vi nyligen har fått inom Pakalvet och Cantrixil, där hade vi positiva resultat i den interimsstudie eller interimsanalys som vi nyligen presenterade i hemangiosarkom och vi ser att vi kommer kunna slutföra den studien i andra kvartalet nästa år. Fortsätter den att se positiv ut kommer vi gå vidare med en pivotal och registreringsgrundande studie. De positiva effekter som vi har sett i hund hittills har gjort att vi också har startat en dosbestämmande studie i katt där det finns stora medicinska behov också. För Cantrixil har vi sett positiva resultat när vi har tittat på svåra humana cancer inom blodcancer, både akut myeloisk leukemi, lymfom och multipel myelom. Vi har också sett tydliga effekter i AML där det finns stora medicinska behov när vi har tittat in vivo, återigen då med svåra cancercelllinjer i en musmodell och också när vi har kombinerat det med standard of care-läkemedel. Det här programmet kommer vi att ta vidare i veterinärmedicin också. Varför veterinärmedicin då? Ja, det är en snabbt växande marknad. Antalet hundar och katter växer snabbt runt om i världen och hundar och katter lever längre, ungefär samma typ av utveckling som hos människor. De som är hund- och kattägare, de vill kunna erbjuda sina sällskapsdjur samma typ av behandling som för människor och veterinärerna vill ha läkemedel som är utvecklade specifikt för hundar och katter också. Det går snabbare att ta sig till marknaden. Det är mindre dokumentationskrav. Regulatoriska myndigheter är mer stödjande därför att det finns väldigt få läkemedel som är utvecklade för hund och katt. Och för hund är det några enstaka cancerläkemedel och för katter finns det inga registrerade läkemedel. Det är begränsad konkurrens och väl på marknad som finns det stor potential att snabbt expandera marknaden också. Tittar man på marknadsutvecklingen så har det varit en snabb utveckling de senaste tio åren i värde, 6,6% i medeltal år för år under de senaste tio åren. Tittar du på en tioårsperiod när det gäller värdeutvecklingen av själva bolagen så är den på 5,4% för veterinärbolag och det ska jämföras med 2,9% för läkemedelsbolagen. En viktig del av vår strategi är att hitta partners när vi går vidare och anledningen till det är att kunna ha en så snabb och effektiv utveckling fram till marknaden som det går. Det handlar om att få tillgång då när det gäller resurser för produktion och för marknadsföring. Naturligtvis också kapital för de senare dyrare faserna av utveckling och produktion och också den typen av kompletterande expertis och erfarenhet för de senare faserna både inom produktion, klinisk utveckling, regulatorisk expertis och kommersiella experter. Jag pratar lite mer om Pakalvet som är Paklitaxel-formuleringen med vår egen micellformulering. Det här är ett läkemedel som är väldigt effektivt och vida använt inom humanmedicinen. Det går inte att använda i djur för att det är så pass toxiskt. Det går att hantera det hos människa med kortisonbehandling som preventiv behandling och antihistaminer, men djuren blir betydligt mer sjuka och dör av behandlingen. På motsvarande sätt, om man använder humant albumin som är kremofors, så är det inte tolerabelt. I det fallet så är det mera immunreaktioner. Vi har visat att vår formulering är både effektiv och säker och gör då den här pilotstudien i hemangiosarkom som är en vanlig cancer och också en dosbestämmande studie i katter. Lite mer om bakgrunden då så vi har gjort kliniska studier tidigare i bolaget i 314 hundar. Vi har visat att det är tolerabelt och också effektivt i både skivepitelcancer, i mastcellscancer och bröstcancer. Vi har också tagit fram produktionsmetod och producerat här i kommersiell skala så att den risken är hanterad. Vi har också haft regulatoriska kontakter sedan lång tid tillbaka och nu senast intensivt i samband med de här pågående studierna. Vi har det som motsvarigheten till SciLifeLine-status för Pakalvet. Det heter MUMS i USA och Limited Market i Europa. Hundstudien, då den pilotstudie som är pågående, där tittar vi på hemangiosarkom som börjar i mjälten. Standardbehandlingen är att ta bort mjälten när hundarna kommer in akut och blöder och sedan får de då behandling med tre veckors mellanrum i fyra omgångar. Den här studien går i USA. Interimsanalysen gjorde vi när vi hade 11 evaluerbara hundar. Vi har nu 13 evaluerbara och 15 hundar i studien och räknar med att den här studien ska kunna slutföras under andra kvartalet nästa år. Tittar man på en sådan här överlevnadskurva, en Kaplan-Meier-kurva, så ser man att i medeltal så lever de här hundarna och då ska man vara medveten om att det finns fortfarande hundar som inte har försvunnit ur studien utan det här går inte ner till noll då. Men medeltal då, 138 dagar att jämföra med 60-86, vilket är fallet om man enbart opererar de här hundarna och det är standardbehandlingen. Så att en dubblering och det är en stark effekt. Tittar vi då på katterna så är det lite samma upplägg. Tre veckors mellanrum, fyra cykler på de katter som kommer in med solida tumörer, också i USA. Där har vi tagit in nu nio katter och tittat på effekt, dosen och tolerabiliteten. Den räknar vi också med att den ska vara klar under första halvåret nästa år. Lite beroende hur högt vi kan gå upp till dos. Avsikten här är ju att se vad är högsta tolererbara dos hos katterna. Det som är positivt där är att även i de här första doserna har vi sett klara tecken på effekt. Det ser väldigt lovande ut. De tolererar dessutom läkemedel väldigt väl, katterna. Nästa steg handlar om att hitta en partner. Aktiviteter som vi kommer att starta i början av nästa år. Vi har prövningsmaterial så att en pivotal studie, det vill säga den studie som tar oss till marknaden, den kan vi starta så fort vi har en partner på plats. Vi vill också starta kommersiell tillverkning tillsammans med partner för att få det godkänt så småningom. Det finns en möjlighet till det som heter conditional approval att börja och sälja läkemedlet på de data som finns redan nu. Fullt godkännande vill man ha den kommersiella produktionen på plats. Jag växlar över till Cantrixil som är det nya kemoterapeutikumet som vi har. Det är en benzopyran som verkar på tubulin och det finns möjlighet att gå på olika typer av cancrar. Vi har valt hematologisk cancer där det finns kvarvarande medicinska behov och där vi också sett klara cytotoxiska effekter. Vi har ett patent fram till 2035 som går att förlänga till 2040 och har med de resultat vi precis har fått, skickat en ny patentansökan, som skulle förlänga patentet till 2044 med möjligheter att förlänga det till 2049. De cytotoxiska effekterna, de har vi sett i olika hematologiska cancrar. Det här är celllinjer från patienter som haft väldigt svår cancer och både akut myeloisk leukemi, lymfom och multipel myelom. På de staplarna som ni ser här, ju lägre stapel, ju lägre koncentration på läkemedlet. Det som är intressant är att det har effekt i låga doser på alla de här tumörtyperna, men mest effektivt på tumörer som är relapstumörer, det vill säga att tumörerna har kommit tillbaka trots behandling. Det här stärkte oss då i den vidare utvecklingen och då, med inte minst genom diskussioner med externa experter, så kom det fram att kanske den cancertypen inom hematologisk cancer där det finns störst kvarvarande medicinska behov är akut myeloisk leukemi. Och där tittar vi då på kombinationen av Cantrixil och de standardbehandlingar som pågår nu. Och där är det återigen så att ju lägre stapel, ju mer effektivt är läkemedlet. Den första blåa stapeln där som ni ser, det är Venetoclax som är ett nytt läkemedel som används frekvent vid AML. Då ser man Venetoclax-effekten, en starkare effekt av Cantrixil. Och det som framför allt är intressant här, det är den synergistiska effekten, det vill säga att man ser när man kommer ner i de här två läkemedlen en betydligt starkare effekt och en 1 plus 1 till 3-effekt. Och på motsvarande sätt för Azacitidin och Cytarabin som också är sådana här standardbehandlingar. Vi gick vidare och tittade på in vivo-modell, en musmodell som också då injicerades med svår cancercelllinje från människa i AML. Där ser man en effekt och de första veckorna så håller man tumören i schack genom att man ger Cantrixil. När man då tar bort den behandlingen så växer tumören framför allt i kontrolldjuren och sen får man en mer eller mindre dosberoende effekt av Cantrixil att hindra tillväxten i den här modellen. Lägger vi till Cantrixil till en kombinationsstandardbehandling, det vill säga Venetoclax och Azacitidin, så får man en ökad överlevnad. Det här ser inte så imponerande ut, men då ska man veta att det är en väldigt aggressiv modell med en aggressiv tumörtyp och det här är en klart statistiskt visad effekt. Nästa steg då, det handlar väldigt mycket om att hitta en partner för att kunna starta både produktion och ta det sista steget mot att starta kliniska studier i en GLP-tox. Vad vi planerar att göra första halvåret nästa år, det är en PKOK-toxstudie och det kommer vi göra i hund. Det hjälper oss då i det som är den nya möjligheten att utveckla Cantrixil för veterinärt bruk också. Där är idén att det är väldigt mycket gemensamma mekanismer som driver cancer i katt och i hund. Vi har visat sedan tidigare i projektet Cantrixil att det finns starka anticancereffekter i olika cancertyper, så det är en möjlighet i sig. Sedan att göra en PKOK-toxstudie i hund, det kommer att hjälpa vägen framåt, inte bara för det humanmedicinska projektet utan även för det veterinärmedicinska. Och sedan är det ju samma produktion för de här läkemedlen så att man minskar kostnaden och i fallet med utveckling för hund så går det betydligt snabbare också. Det vill säga att den här PKOK-toxstudien i hund är samma som vi kommer att göra för människa förstås. Och sedan gör vi en pilotstudie i hund, det vill säga att vi kan göra en effektstudie som är motsvarande då, en fas två i människa direkt efter den här studien. Och sedan är tanken att ta in en partner för att då göra produktionsutvecklingen och det är samma produktionsutveckling återigen då som hos människa. För att summera då så, vi har haft framgångar i vårt fokusprojekt i vår nya strategi, med de här positiva resultaten som vi haft med Pakalvet i hund och Cantrixil när det gäller AML, inte minst, och det nya patentet, eller nya patentansökan ska jag säga. Vi har ett spännande år framför oss med viktiga milstolpar som vi ser, värdeökande milstolpar i den hundstudie som vi kommer att kunna slutföra under andra kvartalet nästa år. Därefter med de resultaten både söka partner och ha den möjligheten då att man kan få ett underhandsgodkännande och börja sälja läkemedlet. Katt-resultat första halvåret nästa år ger ytterligare värde i det projektet potentiellt. För Cantrixil så har vi då den PKOK-toxstudien som vi ämnar göra under första halvåret nästa år och det tar oss till en pilotstudie under andra halvåret nästa år för Cantrixil veterinärt bruk. Och vi tror ju att både de här resultaten som vi har från Cantrixil och från Pakalvet är väldigt intressanta som det är nu. Så att vi kommer att komma igång med partneringdiskussioner i början av nästa år och med de ytterligare resultat som kommer sedan under året så ser vi goda möjligheter till att hitta partners för att accelerera den vidare utvecklingen. Med det vill jag tacka. Stort tack för det, Erik. Så tänkte jag, partnering pratar en hel del om här, inte minst i slutet. Det är ändå lite olika marknader, veterinärt, humant. Hur kommer ni agera för att kunna optimalt söka efter en partner i de här båda områdena? Ja, vi har ju börjat då och titta lite närmare på det. Och det visar sig att de här stora partneringmötena som finns, som går årligen då i Europa och USA, inte minst, men även i Asien. Till de mötena så kommer också de stora bolagen inom veterinärmedicin. Det är olika organisationer, olika personer som man behöver träffa. Så att vi ser att vi behöver ta hjälp och vi har tänkt oss att ta hjälp av affärsutvecklingskonsulter som har direktkanaler till de relevanta bolagen och personerna då för att det här ska kunna vara så effektiv och snabb process som det går. Men dels är det ju de här partneringkonferenserna, men väldigt viktigt är det som händer inför och mellan partneringkonferenserna. Och det går till ungefär på samma sätt, men aktörerna är ju olika. Så att det gäller att jobba med sådana som har bra kontakter inom båda de här områdena. Kommer ni att initiera partneringdiskussioner även för Cantrixil inom veterinärmedicin eller sparar ni den till lite senare? Den kommer vi att spara lite senare, men det beror ju lite på vilket intresse det dyker upp där under resans gång nästa år. Precis. Jag tänker lite på den data som ni ska presentera då. Hur ser det ut rent säkerhetsmässigt för hundarna som ni nu presenterade interimsresultat för? Hur tillfredsställd är du med det? Ja, det är paklitaxel är ju ett läkemedel som ger mycket biverkningar och man ser ungefär samma typ av biverkningar hos hundarna också. Man får en påverkan på vita blodkroppar. Det är ju något som går att hantera, men som måste följas. Man får magbiverkningar, det är väl kanske de vanligaste biverkningarna. Och det är ju erkänt så att hundar är väldigt känsliga i magen, så att det har väl det vi har sett mest av. Där är det ju inte alls så hos katterna utan de är betydligt mindre känsliga, jämfört med hundarna. Du gav en bild också hur den här pivotala studien kan tänkas se ut. Hur omfattande är det om det skulle bli så att ni skulle, kanske behöva göra en sådan studie själva? Är det görbart för en organisation som... Ja, men det är den absolut. Vi tänker ju oss i första hand att man ska ha en partner som vill ta hela ansvaret. Men det går ju att tänka sig att göra på olika sätt också. Det är en begränsad studie. Vi ser ju framför oss en internationell studie i första hand då USA och Europa, på, ja, åtminstone hundra hundar. Men det behövs inte mycket mer än så för att vi ser ju en stark effekt och vi har väldigt mycket säkerhetsdata sedan tidigare. Ja, om vi hoppar då till humansidan, ni siktar in på AML. Ja, det vill säga en blandning med data här, ni hade mantelcell, karcinom, då väldigt starka data också. Men är det, är det, vad är anledningen till att AML just blev det? Ja, alltså när det gäller mantelcellslymfom, vi tittade på det också. Vi tittade på multipel myelom och där finns det kvarvarande medicinska behov också. Men kombinationen av att AML är väl kanske där det har hänt minst och där, de här nya läkemedlen som man har sett nu som är immunonkologiska inte har gjort så stor skillnad. Utan där finns det medicinska behov. Det i kombination med att vi såg de här starka effekterna i våra prekliniska modeller också gjorde att vi har gått på AML i första hand. Men det utesluter ju inte att man går bredare än så, men man måste ju börja någonstans och det är där vi ser störst möjligheter. Ja, nästa helg är det en jättestor konferens i USA inom just hematologisk cancer. Är det någonting ni kommer delta eller kommer ni följa den på distans? Vi kommer följa den på distans. Vi får komma dit kanske nästa år. Just det. Och presentera data. Ja, nej men jättebra. Jag är nöjd och är det någon annan som har någon fråga till Erik? Annars får jag tacka så mycket för presentationen och frågestunden. Tack. Tack och tack för alla som har tittat.