Då var det dags igen för en Q and A kring vår kvartalsrapport för Q1 2022. Jag heter Lina Brattström och jobbar med vår kommunikation här på SaveLend Group och med mig har jag vår vd Ludvig Pettersson och vår CFO Jonas Ahlberg. Vi hoppar väl direkt in på frågorna. Det gör vi rätt i. Vad är ni minst respektive mest nöjda med i Q1? Jag skulle säga att vi är absolut mest nöjda med den fortsatta tillväxten i kapital på sparplattformen och antalet fakturor på faktureringsplattformen. Jag är också nöjda med att vi vågar vara långsiktiga och med det som menar jag att vi tar beslut som vi är medvetna kostar tillväxt i innevarande kvartal, men som är rätt för bolaget på längre sikt. Mindre nöjd med att migreringen tog längre tid än väntat från Fixura till egen teknik. Det är också väldigt skönt att se att den nu är avklarad och att integrationen mot SaveLend nu byggs för full fart. De finansiella målen, alltså SEK 300 miljoner i omsättning 2025 med 25% organisk tillväxt står sig. Lönsamhet snabbare än väntat. Stämmer det? Det stämmer absolut. Vi står fortsatt bakom våra finansiella mål och precis som vi skriver i rapporten så är vi medvetna om våra kostnader och vi gör allt vi kan för att gå snabbare mot lönsamhet. Den institutionella aktör som fyller på investeringskapital vid behov, får de på något vis rabatt? Eller hur kommer det sig annars att de tillhandahåller denna smidiga likviditetslösning som gör att ni vågar köra på högre investeringsgrad? Nej, de får inte någon rabatt. Däremot så har vi en mindre ramavgift som vi betalar för att just hålla pengarna tillgängliga. Hur fortlöper den kommunicerade strategin att förmedla de i dag till egen balansräkning förvärvade MPL-portföljerna direkt till sparare på plattformen? Notera att posten fortsätter att växa. Vi har en lösning klar på det och nu är det mer en timingfråga när vi väljer att göra det. Målsättningen är fortsatt att vi ska göra det under året som tidigare kommunicerat. Volymen växer för att vi ökar på förmedlat kapital och relationen där emellan är fortsatt bibehållen. Förvärvet av SKF slutfördes vid ingången till Q2 och de har nu varit en del av koncernen i snart två månader. Bolaget har visat en väldigt god förmåga att attrahera kapitalstarka individer och företag, vilka accepterar längre bindning av kapital. Vilka lärdomar har ni lyckats få med er ifrån detta och hur implementeras detta i nuvarande säljstyrka? Vi arbetar aktivt med kunskapsspridningen mellan våra olika team. Där, precis som frågeställaren säger, har SKF en bra erfarenhet av att attrahera kapitalstarka individer och företag och där SaveLend historiskt har varit väldigt duktiga på att attrahera en mängd investerare, men med mindre kapital per person. När vi lyckas kombinera de här två så kommer det bli en väldigt spännande utväxling. Senaste 1, 2 kvartalen har säljorganisationen växt kraftigt med ytterligare resurser. VD-ordet antyder att flera dialoger pågår och eventuellt kan komma i mål närmaste tiden. Hur går arbetet med denna säljstyrka? Har en kundprospekteringsmodell etablerats? Hur är kundmottagandet vid riktade insatser? Mottagandet är generellt bra och positivt. Det ska tilläggas att säljstyrkan är ju både på sparplattformen och faktureringsplattformen och vi pratar fortsatt om relativt låga nivåer i antal personer. Det är mindre än en handfull säljare som har tillkommit. Vår interna målsättning är att varje säljare ska vara lönsam efter omkring 6 månader. Treyd har nu varit en kreditförmedlare på sparplattformen under ett helt kvartal. Hur har utrullningen av dem som kreditförmedlare varit? Hur förhåller sig emitterade volymer? Sannolikt backtung mot Q3 och Q4 till guidade SEK 100 million. Det har gått ungefär som tänkt, trots att vi haft ett väldigt osäker omvärld som har påverkat importfinansiering av olika anledningar. Tekniskt sett så är vi nöjda med integrationen och vi är i en upptrappningsfas där våra sparare under det första kvartalet investerade knappt SEK 15 million i deras importkrediter. Vi ser att det är en god efterfrågan, så allteftersom det kommer in mer krediter från Treyd så är våra investerare villiga att investera i dem. Precis som frågeställaren säger så är importvolymer ofta tyngre mot senare delen av året. Migreringen av Fixuras kundstock ska nu påbörjas efter att ni migrerat förmedlingsverksamheten till egna plattformen. Vad är aktiveringsgraden på Fixuras kundstock? Den är omkring 70%, lite drygt, så att det finns gott om kapital som väntar på att aktiveras när vi öppnar upp för investeringar i samtliga kredittyper på savelend.se. Där har vi också en följdfråga. Givet låg aktiveringsgrad, finns det en tilltänkt plan för att aktivera kundstocken och höja det genomsnittliga kapitalet på plattformen? Jo, självklart. Det är en viktig anledning till förvärvet. Så fort de, våra investerare är över så kommer riktade kampanjer självklart göras för att öka euro-investeringar på plattformen och att få igång befintliga kunder som är aktiva, men även de som inte längre har några investeringar med Fixura. Det vi kan se att många kunder har hört av sig och är intresserade av SaveLend och det är faktiskt en hel del som redan nu har registrerat sig och satt in pengar och investerar i svenska krediter på savelend.se. I rapporten uttrycker vi, givet omvärldssituation, och frågeställaren misstänker även börsens behandling av tillväxtbolag, ett ökat fokus på lönsamhet i närtid. Hur ska denna målsättning uppnås? Den rörliga kostnaden för att attrahera eller ställa ut krediter är direkt korrelerad med volymen. Med andra ord, din marginal här är nära på fast. I övrigt är kostnadsbasen, såvida frågeställaren förstår, i stora delar fixerad med undantag för marknadsföring. Vad kommer ni att skruva på för att uppnå lönsamhet snabbare? Kommer lönsamhet att uppnås på bekostnad av tillväxt? Jag kan börja med att det stämmer att marknadsföringskostnader och direkta kostnader till stor del följer av volymen. Dock med ett positivt täckningsbidrag som finansierar övriga rörelsekostnader. I takt med att omsättningen ökar så kommer ju vårt täckningsbidrag i rena kronor att bli större. Där har vi en väldigt uppenbar skaleffekt. Vi bedömer att vi under Q2 uppnår en god nivå vad gäller personal och att när de här kostnaderna inte ökar i samma takt som tidigare så uppnår vi en positiv marginaleffekt på det. Med minskad nyanställning så följer ju även minskade rekryteringskostnader. Även övriga externa kostnader som också i sin tur påverkas i viss mån av personalstyrka. Även dessa bedömer vi kommer inte öka i samma takt som tidigare. Slutligen så kommer vi dra ner på kostnader för branding, så exempelvis som inte då har en tydlig påvisbar konvertering. Sammantaget så ser vi att vi kommer fortsatt ha god tillväxt, men att vi nu börjar uppnå en bra skalbarhet i verksamheten. Står ni kvar vid att Fixura-förvärvet förväntas bli EBITDA positivt 2022? Ja, innan utgången av 2022 skall Fixura bidra positivt. Det står vi fast vid. Finns det några nyheter om framsteg kring ISK-frågan? Detta hade ju varit en game changer. Den frågan syftar på är skulle vi kunna lyfta in krediter i ISK och därigenom få en mer attraktiv beskattning. Det är tyvärr ingenting nytt i den frågan. Vi ska försöka göra ett omtag i frågan dock genom branschorganisationen Swedish Fintech Association. Hur stor utdelning kan man räkna med per aktie förutsatt att era mål för 2025 nås och inga större förvärv görs? Vi kan i dagsläget inte ge mer information om framtida utdelningar än det som egentligen redan har kommunicerats i våra finansiella mål. Det vill säga 30%-50% av koncernens resultat efter skatt från 2023. Med den reservationen för så klart eventuella framtida intressanta expansions- och förvärvsmöjligheter som kan uppkomma. Här har vi mer ett påstående än en fråga. Aktiekursen dyker när räntorna stiger. Ja, vi kommer aldrig kommentera aktiekursen, utan vi kommer vid varje tillfälle arbeta för det långsiktiga aktieägarvärdet, lite som jag var inne på i de första frågorna där. Vi kommer alltid försöka ta rätt beslut vid varje given tidpunkt, oaktat vad vi tror den kortsiktiga påverkan på kursen blir. Vi lämnar åt andra att spekulera i aktiens upp- och nedgång. Förklara sambandet mellan räntenivå och SaveLend's intjäning. Sparplattformens intjäning kommer i första hand av den service fee som vi tar ut från våra sparare när de då får ränta inbetalt på sina depå, det vill säga när de får sin avkastning. Vid högre räntor så stiger vår intjäning därmed i kronor, vilket är ju då så klart positivt. Merparten av de krediter som förmedlas på plattformen har löptider som gör att det går att justera förändrade räntenivåer på relativt kort tid. Många krediter med längre löptider kan justeras fortlöpande utifrån ändrade marknadsräntor. Sammantaget medför det att sparerbjudandet har god förmåga anser vi att anpassa sig till förändrade marknadsförutsättningar. Med högre räntor, är målet fortfarande 7-9% ränta till de som lägger in pengar på plattformen? Det är en högaktuell fråga och som vi har kommunicerat i tidigare rapporter så har vi ett pågående arbete med att tydliggöra sambandet mellan avkastning och risk. Vi arbetar aktivt med vårt produkterbjudande och målsättningen är att ha ett bredare spann på avkastningsmöjligheter beroende på vilken riskprofil man som sparare har. Vill man ha låg risk ska man kunna välja det. Vill man ha hög risk men potentiellt högre intjäning ska man kunna välja det. Det är vår förhoppning som vi arbetar mot. Har ni sett ett utflöde av pengar sedan Q1 tog slut? Vi ser en fortsatt god tillväxt, och som vi kommenterade så syns det även i att den förmedlade volymen i april är 22% högre än genomsnittet för Q1. Vi ser positivt på inflödet också. Tillväxten i antalet fakturatransaktioner tycks avstanna. Är fler förvärv aktuella och är nuvarande organiska tillväxttakt ett rimligt antagande framöver? Vår strategi är att växa med små och mellankunder kontinuerligt. Liksom med befintlig kundstock naturligtvis. Med jämna mellanrum då addera storkunder som ger oss det där ordentliga hoppet i kurvan som vi kunde se under föregående verksamhetsår. Vi har, som kommunicerat så har vi uppgraderat plattformen och lagt mycket tid och resurser på det. Vi är i princip nu klara. Det här möjliggör nu att vi återigen kan lägga större resurser på onboarding av större volymkunder. Hur mycket bidrog SKF som tillträdde första mars till omsättning och resultat i Q1? Vi redovisar all förvärvad omsättning, det vill säga både SKF och Fixura tillsammans. Det vi kan säga om SKF specifikt, det är att det utvecklas enligt plan. Några ytterligare kända jämförelsestörande poster som vi bör kalkylera med i Q2? Vi har tidigare tagit jämförelsestörande poster i samband med förvärv och IPO. Kostnader hänförliga till förvärv av Fixura och SKF är i huvudsak redan tagna. Kan ni utveckla angående omstyrningen av verksamheten i Polen? Behov av ytterligare åtgärder. Betyder detta att ni helt slutat med inkassoverksamhet i Polen? Vad betyder det lite mer konkret? Varför slutade ni med egen tjänst här samtidigt som ni tar in till exempel SKF in-house i Sverige? Det var några frågor samtidigt. Vi får väl se om jag lyckas träffa rätt på alla svaren. Till att börja med så har vi aldrig haft inkassoverksamhet i Polen. Från det att vi gick in i Polen så har marknadsförutsättningarna ändrats rätt rejält, varför vi inte längre ser samma potential som vi gjorde när vi gick in. Två av anledningarna är att landet är längre ifrån ett inträde i euro som valuta och den andra är ett räntetak som kom i samband med covid och som ser ut att vara här för att stanna. Vi har också sett ett lågt intresse från våra sparare att investera i polska zloty när vi har gjort undersökningar, vilket då utsätter koncernen för en valutarisk som vi också vill undvika. Precis tvärtom så är förvärvet av SKF väldigt logiskt då det är krediter som efterfrågas av våra sparare samt i en valuta, svenska kronor, där det finns ett gott intresse. Kvarvarande personalstyrka som har minskat, den kommer att dels fokusera på vår utestående stock och att få tillbaka den så klart, dels fokusera på att hitta externa kreditförmedlare. En fråga om avkastning. Om jag tolkar den nya modellen rätt så antar man en viss avkastning framåt i tiden. Hur säkerställer ni att den faktiska avkastningen för utlånarna inte blir lägre än modellen säger med tanke på kreditförluster? Nej, avkastningen beräknas bara på arbetande kapital och utbetald ränta. Inga antaganden görs för framtida avkastning. Att använda tidigare AUM eller kapitalplattformen vid beräkningen av avkastning är enbart för att justera för tillväxten av kapital som ej ännu börjat avkasta. Det här har vi tidigare kommunicerat och vi kan ta ett exempel som avslutning. Om det kommer in exempelvis sista dagen i ett kvartal så kommer det in SEK 25 miljoner på plattformen. Med föregående beräkningsmodell så skulle det kapitalet ha inkluderats i beräkningen och därmed haft en utspädningseffekt på avkastningen under kvartalet. Där hade ju varit direkt felaktigt eftersom kapitalet omöjligt kunnat avkasta. Därför tycker vi att den här modellen ger en betydligt bättre bild och tar hänsyn av vår tillväxt. Strålande. Det var den sista frågan hörni. Vi får rikta ett stort tack till alla som har skickat in toppfrågor. Verkligen. Absolut. Tack till er. Tack själv. Tack för allt engagemang.