Hej allihopa och hjärtligt välkomna till dagens presentation av Zenicor i samband med företrädesemissionen som vi kommer att göra. Jag heter Mats Palerius och är VD och en av grundarna till bolaget Zenicor, och hälsar alla hjärtligt välkomna. Kul att se att det är så många anslutna. Vi har en lång lista på alla personer som deltar. Vi kommer att lägga upp dagens presentation så här: att jag kommer att visa lite bilder och prata lite. Ni är hjärtligt välkomna att ställa frågor under tiden. När frågorna kommer in så kanske det plingar lite grann i min dator, så vi får höra det. Sen så kommer vi att samla ihop frågorna efteråt. Ska vi se till att vi håller tiden så att vi tar det här på max en timme. För att sortera ut frågorna så har jag till min hjälp vår marknadschef, Ann Orgår, här som sitter bredvid mig, som kommer att sufflera mig med lite frågor sen när det dyker upp. Så att sortera så att alla känner att vi får svar på alla frågor. Men då kör vi, tycker jag. Zenicor Medical Systems, vi är ett medicinteknikbolag. Vi är inriktade inom kardiologi och vi är inriktade inom arytmidiagnostik. Mats, kan du slå av kameran och slå den på igen? För För den har blivit först... Okej, tack. Vad tror du? Ja. Tack. Inom kardiologi och arytmiutredning så vad vi egentligen gör är att vi hjälper sjukvården att ställa en diagnos på patienter med hjärtklappning och diffusa arytmikänslor. När vi pratar om Zenicor och presenterar Zenicor så brukar vi alltid börja med: Vad är den medicinska nyttan? Vad är det vi gör för någonting? Vad är det som får våra kunder att betala de fakturorna som vi skickar till dem? Vi brukar ha den här bilden och visa på att det finns en koppling mellan en typ av hjärtarytmi som heter förmaksflimmer, atrial fibrillation på engelska. Och den har en väldigt tydlig koppling till att den ökar risken för att få en stroke. Om man bara tänker på hur kan ett problem i hjärtat orsaka ett problem i hjärnan? För stroke är ju det här fallet vi pratar om att man får en propp i hjärnan. Förmaksflimmer är så att det gör att hjärtat slår oregelbundet och får egentligen dålig verkningsgrad. Man tömmer inte blodet på, eller hjärtat töms inte på blod på varje slag. Så att det bildas och stannar kvar blod i hjärtat. Och blod som står stilla, det vet ni att det koagulerar ju och bildar alltså små blodkagel. Och de här blodkaglarna, för att det första stället som försörjs av blod i kroppen är hjärnan. Så det går en stor åder upp via halsen upp till hjärnan. Och i början är den tjock och så blir den tunnare och tunnare. Och det gör att de här blodkaglarna då passerar hela vägen upp, så kan de fastna i hjärnan och stoppa syretillförseln i hjärnan om man får en stroke. Stroke är ju som vi vet ett väldigt, väldigt allvarligt tillstånd. Av de som drabbas av stroke så är det ungefär en tredjedel som avlider inom 30 dagar. En tredjedel får livslånga bestående handikapp. Anledningen till att vi pratar om förmaksflimmer och stroke, så det är för att det är den vanligaste hjärtarytmin. Tittar man på en befolkning som är 70-75 år så är det 10%, kanske ända upp till 15% av samtliga personer som har ett förmaksflimmer. Förmaksflimmer är bara en av många olika arytmier som vi hjälper sjukvården att diagnostisera. Det finns ungefär kanske 18-20 olika typer av arytmier. Man kan klassificera dem så att antingen går hjärtat för fort eller slår hjärtat för långsamt. Eller som i fallet med förmaksflimmer och andra grejer så kan det då slå oregelbundet. Det viktigaste är att man får en diagnos på den här känslan, den här arytmin som man har. För det är absolut inte så att alla de här arytmikänslorna som man har är allvarliga, utan en del helt enkelt bara ska man bara känna till och förstå att det är så. Jag kommer tillbaka till det alldeles strax. Om vi tittar då på vad är Zenicor? Jo, vi är ett företag som gör utredningar, system och lösningar för arytmiutredningar för professionell sjukvård. Våra system, våra lösningar är så kallade medical grade. De är anpassade för att fungera i sjukvården. Vi har då förutom att vi har medicinteknisk utrustning så har vi också tjänster kopplade till det här. Och det kan vara tjänster i form av tolkningstjänster, att vi hjälper sjukvården att analysera EKG. Vi vet att det är en trång flaskhals i sjukvården att ha personer som kan tolka de här EKG. Och vi har även tjänster kopplade till så kallade logistiktjänster där vi då skickar apparater och tar emot apparater både från sjukhus, vårdcentraler och patienter. Vi har kunder idag på mer än 300 sjukhus och kliniker i norra Europa. Och vi bearbetar och jobbar med de här kunderna med vår egen säljstyrka som täcker våra huvudmarknader som är Sverige, Finland, Norge och Storbritannien. Det här är det vi gör med det som vi kallar för Zenicor Solution. På vänstra sidan ser ni en patient som är odiagnostiserad. Och på högra sidan ser ni en patient som har fått en diagnos. Med hjälp av den system och de lösningar som vi har, som då består av det som vi kallar för Zenicor View, som är vår plattform ämnad för vården och vårdpersonalen att kunna hantera alla EKG, analysera EKG. Se till att flödet av patientinformation fungerar på ett bra sätt, sammankopplingar med andra typer av IT-system inom vården. Det kan vara elektroniska journalsystem. Det kan vara andra typer av system för att registrera patienter och databaser för att lagra EKG. Där inom Zenicor View finns också stöd för sjukvården att analysera EKG i form av olika typer av algoritmer som vi använder för att snabbt och enkelt och effektivt kunna göra ställa en diagnos på patienterna. På vänstra delen där bredvid Zenicor View så har vi då den hårdvaran, de sensorerna som vi använder oss av. Det ena är då Zenicor One, som är vår klassiska så kallade tum-EKG-apparat som har använts för patienter med glesa arytmier som man kan ha långa utredningar under lång tid. Sen har vi också kompletterat det de senaste åren med en utrustning som vi kallar för Zenicor Flex, som är en möjlighet att göra en kontinuerlig monitorering där utrustningen sitter fast på patienten under en viss tid. Och det kan vara med så kallad patch eller det kan vara med kablar, allt eftersom hur det passar patientens fysiologi. Vad man väljer när man ska göra en utredning om man använder Zenicor One eller Zenicor Flex, det beror helt och hållet på vilka symptom patienten uppvisar och preferenser hos vårdgivaren. Till det här då så har vi också kopplat det som vi kallar för Zenicor Direct, som är det tjänstepaketet som jag nämnde tidigare, som består då av analystjänster där våra utbildade sjukvårdspersoner på Zenicor hjälper till och analyserar EKG och skickar en analysrapport tillbaka till kunden för att då de slutgiltigt ska kunna ställa en diagnos på det. Inom Zenicor Direct så ligger också det som vi kallar för logistiktjänster, som jag sa, att vi skickar utrustning fram och tillbaka mellan våra kunder, sjukhus, vårdcentraler, specialistkliniker och även till patienter. En sak som är viktig att förstå i det här, det är att de här odiagnostiserade patienterna, de söker ju vård och det kan vara att de söker till en vårdcentral, de kan söka akut till och med. För det är ju patienter som känner något konstigt i hjärtat. Alltså, de kan känna att hjärtat rusar, att det hoppar till. Det är viktigt att förstå att det här handlar inte om patienter som har bröstsmärtor eller har risk för att ha en hjärtinfarkt, utan det här är så kallade arytmipatienter. De är väldigt, väldigt vanliga i vården och man kan säga att de är klart underdiagnostiserade och inte riktigt hanterade på det sättet som de borde göra. Vi vet av erfarenhet när vi har pratat med våra kunder och gjort olika studier att av de patienterna som söker vård för den här typen av arytmikännlighet, så är det ungefär bara 10% av dem som har någonting som är så att säga som man ska behandla som en hjärtarytmi. Och de allra flesta av dem då som har någonting att behandla, de har just förmaksflimmer. Så det är väldigt, väldigt viktigt att de här 10% får en diagnos och får en behandling. Om man tittar på de övriga 90% som söker vård så är det många som har någonting i hjärtat, men det kan vara att de känner något extra slag, att de till exempel stressar för mycket, kanske har druckit för mycket kaffe och de känner en oro. Sen är det en hel del av patienterna som söker för den här typen av åkomma också, som har andra typer av stressrelaterade problem, problem med sin vardag. Och det är extremt viktigt att de här patienterna också får en diagnos, även fast det är en diagnos som säger att ni har ingenting som är allvarligt. För det är så här vi minskar vårdköerna och det är så här vi gör ett bättre flöde på patienterna så att de snabbt kommer undan. Men kom ihåg, det är 10% har någonting att ta hand om och 90% ska också få en diagnos. Det är väldigt, väldigt viktigt att de får det. Det här är en schematisk bild då. Tittar man lite mer på hur prylarna ser ut på riktigt, så utan att gå in alltför mycket i den här, den här presentationen finns för att läsa också på vår hemsida och presentationer. Men så här ser vårt system ut. Om man då känner igen de här korvarna som vi hade tidigare, Zenicor View, alltså webbaserat system som körs på en molntjänst. Vi använder oss av Amazon Web Services som hostar de här tjänsterna. Och sen har vi de här olika utrustningarna runt omkring Zenicor One, som är den produkten som vår egen produkt. Vi tillverkar den själva. Och vi har vår egen uppfinning. Zenicor Flex. Där finns det möjlighet att ha olika typer av utrustning. Den som vi använder mest för tillfället är en produkt som vi tar in från ett finskt företag som är en av våra partners, som heter Bittium, som har en väldigt, väldigt bra och lämplig utrustning. Det finns också möjlighet att använda andra typer av hårdvara i den delen. Och Zenicor Direct, som jag sa, där är våra egna tjänster och där har vi då BMA:er och sjuksköterskor som är anställda av Zenicor för att göra den här analysen och förenkla själva diagnosättandet för våra kunder. Det som är väldigt, väldigt viktigt när vi tittar på det här, det är som jag sa tidigare, så är ju våra produkter medical grade, de är alltså certifierade och testade och utvecklade för att användas i den professionella sjukvården. Under de här åren som Zenicor har funnits så har det gjorts en hel del studier. Vi har en studiesammanställning på mer än 50 olika studier som är gjorda där man använder Zenicor. Både Zenicor One och Zenicor View och Flex. Och visar på hur väl det här fungerar och alltså att det är helt enkelt väldigt bra resultat på det. Man tittar på studierna visar att vi har hög diagnostisk säkerhet, man kan verkligen ställa en diagnos på det här. Vi har också gjort väldigt många studier på att man ser att det här minskar risken för att få stroke också om man gör de här olika sakerna. Viktigt också att studier har vi som är som används både för alla åldersgrupper, både för barn och för äldre patienter. Och vi har även studier som visar på att det här är hälsoekonomiskt lönsamt för våra kunder att implementera. Och de här studierna, det är någonting som är väldigt, väldigt bra och att vi har, det är en förutsättning helt enkelt för att det ska kunna fungera. Om man tittar på affärsmodellen då, hur tar vi betalt av våra kunder? Så kan man säga så här, på de marknader som vi är i, som framförallt är Skandinavien då och Finland och Storbritannien, så finns det olika ersättningssystem för för för den här typen av undersökning av patienten. Så för oss, det viktigaste är att vi har en affärsmodell som kan anpassas efter hur kunden får sin ersättning och sin sin betalning för det här. Så därför har vi egentligen två stycken huvudmodeller. Det ena är att det som vi kallar för pay-per-assessment, det vill säga att vi får betalt varje gång våra system används för att analysera och utreda en patient. Så man kan säga det att vi ställer ut utrustning, hårdvara och tillgängliggör vårt system Zenicor View för patienterna utan att de köper utrustningen. Och sen så tar vi betalt varje gång de används. Och hur vi tar betalt, hur mycket vi tar betalt, det varierar om de bara använder vår utrustning eller om de köper våra kringtjänster runt omkring också. Vi har också en modell där vi kan licensiera ut användningen av en licens, och den licensen kan antingen vara på 12 månader, tre år, allt eftersom hur kundens inköpsrutiner ser ut. För det är väldigt viktigt att vi har en modell som passar de olika sätten som de köper de här utrustningarna. Och det kan jag säga, det varierar väldigt mycket. I Storbritannien så finns det båda modellerna, och där har de sina budgetar som managers ska fylla eller följa, och då måste vi också följa och ha en en prismodell som helt enkelt passar hur kunderna får sina pengar. När vi pratar om patienter med som utreds och undersöks med vår lösning, så brukar vi segmentera patienterna på det här sättet. I samtliga fall handlar det om att ställa en tidig diagnos. Det är ett begrepp som vi använder väldigt mycket, för det är mycket, mycket viktigt. För att tidig diagnos gör att det finns en möjlighet att göra en tidigare behandling. Men det finns också en väldigt vikt för de här patienterna som då inte har något allvarligt behandlingskrävande, att de också får en tidig diagnos, så att de inte hela tiden kommer tillbaka och belastar sjukvårdssystemet med olika typer av besök då. Men när vi segmenterar marknaden så brukar vi dela upp den i två olika delar. Den ena är då symptomatiska patienter, det vill säga patienter med symptom som söker vård för den här typen av känning som som vi har pratat om tidigare då. Det kan vara att de tycker att hjärtat rusar, ibland kan hjärtat hoppar, det känns väldigt oroligt. Det kan också vara att det är lite diffusa känslor, som att man känner sig yr, att man är på gränsen att svimma och så där också. Så det finns en hel del olika typer av symptom som patienter söker för. De här patienterna tas emot, och som jag sa, på vårdcentraler och på sjukhuskliniker. Och idag, på de marknader som vi är i, så finns det ett ersättningssystem i vården för att göra den här typen av undersökningar. Den här typen av undersökningar som man gör, gör man ju under längre tid. För när det gäller den här typen av arytmier så har man inte dem hela tiden alltid, utan de kommer och går lite grann, så man kan besöka vården och hjärtat kan se jättebra ut. Det är därför man måste ha den här undersökningsmetoden som gör att man kan ha det under längre tid. Och som jag sa tidigare, så de här utrustningarna, Zenicor One och Zenicor Flex, möjliggör undersökningar alltifrån ett dygn upp till kanske tre, fyra, fem, sex veckor då, för att man ska kunna fånga den här typen av frågeställningar som patienten har. Den här typen av undersökningar har ingått som en del i sjukvården sedan lång tid tillbaka. Den första så kallade ambulatoriska EKG som som togs fram kom på 50-talet, och då hade man helt enkelt en någon form av inspelningsutrustning på på EKG. Nästan som man bar som en ryggsäck på på ryggen med en stor inspelning. Och det är stor skillnad på hur utvecklingen har skett då fram till den teknologin som vi har idag då. Så det här är traditionell sjukvård, och för oss handlar det om att göra det på ett effektivt sätt som gör att det belastar sjukvården så lite som möjligt. Både i det tillfället när man träffar patienten eller skickar utrustningen hem direkt till patienten. Det ska vara enkelt och snabbt för sjukvårdspersonalen att sätta igång en utredning. Och det ska också vara ett system, en lösning som är så träffsäker så man kan ge en tidig diagnos till majoriteten av de här patienterna som söker. Det högra segmentet, det som vi kallar för asymptomatiska patienter. Det är alltså patienter som inte har symptom av sin arytmi, men ändå kan ha en arytmi. Och då är det framförallt förmaksflimmer vi pratar om. Där har det funnits teorier sedan många år tillbaka, 10-15 år, att det kanske skulle löna sig att leta efter de här patienterna för att på så sätt kunna förebygga, hitta förmaksflimmer innan för att kunna förebygga att patienten får och drabbas av en stroke. Det finns ju flera olika typer av så kallade screeningprogram på de marknader som vi verkar. I Skandinavien och England så finns det screeningprogram för bröstcancer, det finns för aortaanalys med, det finns på vissa delar också för endtarmscancer, prostatacancer. Så det är finns ett väl utbyggt sätt att hur man ska kunna förebygga en sjukdom genom att göra screening. När man gör screening så är det ju väldigt, väldigt viktigt att man gör det när det verkligen är effektiv användning av sjukvårdens resurser. För det handlar ju ändå på något sätt om att undersöka patienter som till synes är friska, och man vill ju att det som man lägger ner på de här patienterna ska ge tillbaka i form av minskat lidande och minskade kostnader. Det har pågått ett stort antal studier på i flera olika länder där man har tittat på nyttan med att genomföra screening och för just för förmaksflimmer. Och där har Zenicor varit synnerligen delaktig i flera av dem. Jag kommer komma tillbaka till det på om två bilder och visa. Men det här är de två segmenten som vi jobbar med: symptomatiska, en del av traditionell sjukvård idag. Asymptomatiska screening, det är inte en del av en rutinsjukvård idag, utan är fortfarande på forskningsstadiet för att visa att det här är någonting som är nyttigt att använda. Om vi tittar på det vänstra segmentet nu då, så ska jag visa en bild på ett en region i Sverige. Det här är region Värmland, som är en av de första regionerna som införde det här systemet som vi kallar för förenklad vårdkedja för tidig diagnos. I Värmland så finns huvudsjukhuset i Karlstad. Och de här andra prickarna är olika vårdcentraler som finns i i i region Värmland då. Tittar man på en patient i i norra Värmland i Likenäs, som känner av den här typen av symptom, hjärtklappning, det kan kännas konstigt i hjärtat, går till sin vårdcentral. Förut så gick man till sin vårdcentral och då hade vårdcentralläkaren två alternativ. Det ena är att skicka den här patienten med en remiss på en undersökning till Karlstad, och åka 25 mil fram och tillbaka och få en undersökning som i de allra flesta fall inte gav något bra svar. Eller också skicka hem patienten och säga att du får komma tillbaka när du känner det nästa gång, för vi hittar ingenting hos dig just nu. Stor risk är att den här patienten då nästa gång får åka till Karlstad ändå, men har drabbats av en stroke på grund av att det fanns ett förmaksflimmer som låg bakom och kunde orsaka den här stroken. Vad vi har gjort tillsammans med, eller vad framförallt vårdorganisationen i Värmland har gjort, är att de har på de här olika vårdcentralerna i Värmland placerat ut vår utrustning. Så att på vårdcentralerna finns det nu tillgång till Zenicor Solution och de olika diagnostiska verktygen som finns. Så att en patient som kommer till Likenäs nu, istället för att åka till till Karlstad på en remiss, så får de i det här fallet en Zenicor One och kan använda den hemma i två, tre veckor och snabbt kunna direkt få den och kunna se vad det är för typ av problem de har. Och istället för att patienten åker till Karlstad så åker EKG-an till Karlstad, i och med att de är i våra system, och kan antingen då tolkas av personal i Karlstad eller också i led av det här systemet så kan de tolkas av oss då i vår Zenicor Direct tolkningstjänst. Och det är väldigt, väldigt enkelt för dem i Karlstad att avgöra om på patientnivå om det är vi som ska tolka dem eller om de gör det själva. Det kan vara att de någon viss vecka har överbelastning av sina resurser så att de behöver ha hjälp med det, och då klickar de bara på ett ställe i Zenicor View och då får de direkt svar och rapportsvar från oss istället. Om man tittar på det här. Så här gör man i Värmland och så här gör man på flera andra regioner också. Vi har till exempel ganska nyligen skickat ut ett pressmeddelande om att NHS i Storbritannien har godkänt ersättningssystem för den här typen av vårdkedja där man då gör arytmiutredningarna direkt vid patientens första kontakt och inte behöver remittera alla patienter till specialistvården och skicka dem dit då. I Storbritannien så kallas det här för att de hanteras inom något som kallas för community care. Men det är precis samma modell som vi använder där också för att då effektivisera vårdkedjan på det bästa möjliga sätt. Om man tittar på det högra segmentet, det vill säga asymptomatiska patienter, så pratar vi då om screening för förmaksflimmer i riskpopulationen. Och här är det då väldigt, väldigt intressant. För det finns, som jag beskrev tidigare då, en väldigt tydlig vetenskapligt medicinskt visad samband mellan förmaksflimmer och stroke. Och finns det då möjlighet att kunna upptäcka de här förmaksflimmerna innan? För då är det så här att då finns det en väldigt, väldigt bra behandling för att minska risken att få en stroke. Patienter som har förmaksflimmer och är över 65 år behandlas med så kallade blodförtunnande läkemedel som gör att blodet inte koagulerar lika lätt och bildar sådana här blodkoagel utan flyter på bättre då och man undviker de här patienterna som att få en stroke. Studier på de här nya läkemedlen eller läkemedlen som finns på det här visar att man minskar risken för att få stroke med upp till 70%. Och det är en fantastiskt bra effektivitet på på på läkemedel. Och därför är det då viktigt att göra det här. Zenicor har jobbat tillsammans med forskare i många olika länder, både i Tyskland, Norge, Danmark, Sverige och Storbritannien, för att titta på kan man använda Zenicors lösningar för att leta efter förmaksflimmer? Och då finns det ett ett antal studier som har rönt mycket stor internationell uppmärksamhet. Den första och som gjordes i Sverige, den var en studie som heter Stroke Stop, som gjordes av Karolinska Institutet. Den gick till så att man tog samtliga personer som har en ålder av 75 år, som bodde i Stockholm och i Halland, delade upp dem i två grupper. Den ena gruppen fick undersökas under två veckor med Zenicor One för att då leta efter förmaksflimmer. Tog EKG fyra gånger om dagen, vare sig de kände något eller inte. De här patienterna visade sig ha en stor andel odiagnostiserade förmaksflimmer, alltså okända förmaksflimmer. Studier som har gjorts på andra sätt också visar att strokerisken hos de patienterna är minst lika hög som de som har ett känt symptomatiskt förmaksflimmer. När man gjorde Stroke Stop-studien så ökade den kända förekomsten av förmaksflimmer efter den här screeningstudien med ungefär 50%. Vilket gjorde att det här var väldigt, väldigt uppmärksammat, den här studien. Man gjorde också hälsoekonomiska beräkningar på det här. Det var hälsoekonomen från Linköpings universitet som satt och räknade på det här och tittade på hur mycket kan man spara genom att man lägger ner kostnaden på att göra den här undersökningen på de här personerna, och sen så sparar man igen det då på rena ekonomiska besparingsmedel, men så att säga minskade kostnader för stroke. Och så har man ju dessutom hela den här fördelen med att patienter inte drabbas av stroke. Alltså, det är ju en fantastisk sak. Det som man kom fram till i den här studien som gjordes i Linköping var att det fanns en stor, skulle jag säga, mycket stor potential att spara sjukvårdens resurser genom att man gjorde det här. Då kan man undra varför införs inte den här typen av screeningprogram nu baserat på den studien? Det är ju som i alla länder så finns det olika typer av organisationer på nationell nivå som fattar beslut om man ska införa screeningprogram eller inte. I Sverige så är det Socialstyrelsen som gör det. I Storbritannien så är det något som heter National Screening Committee som fattar de här besluten. Och de gör ju det utifrån att de är säkra på att de här resurserna som man lägger ner på det verkligen används på ett bra sätt. Socialstyrelsen och de andra som tittade på den här studien tyckte att den var lite för liten. I Stroke Stop-studierna så ligger det antal deltagare någonstans mellan 25 och 30 000 om man tittar på samtliga av de här två studierna. Men man tyckte att det var för för lite för att vara säker på att det verkligen är effektivt att göra på det sättet. Då gjorde man så här i Storbritannien. Då fanns det en organisation. Det finns en forskare där som heter Jonathan Mantz, som inte är kardiolog utan han är epidemiolog och tittar på det här utifrån ett befolkningsperspektiv. Han sa att det här ska vi göra en större studie och så ska vi titta på hur hur det ska gå. Och då bestämde man sig för 2018-2019 att göra en studie som de kallade för SAFER. Den är 90 000 personer som är med i den studien. 90 000 personer i England som är med för att titta på om det lönar sig att screena för förmaksflimmer. När de skulle sätta igång den studien så tittade organisationen i Cambridge på vad finns det för typ av lösningar som man kan använda för den här typen av studier. Och i tuff konkurrens med med de olika systemen som som finns på marknaden så valde de Zenicor och Zenicor One som enda leverantör av lösning och system på det. Mycket på grund av att vi klarar den här typen av storskaliga projekt. Visade också från Stroke Stop att vi verkligen kan hantera det här på ett bra sätt och att det verkligen kan användas på ett bra och effektivt sätt av samtliga personer som behöver screenas. Den här studien pågick under, som mest under pandemin under 2020, 2021, 2022. Man fick lägga om designen på studien och började skicka hem utrustningen direkt hem till patienterna att de inte behövde gå till vårdcentralen. Och det fungerade alldeles, alldeles utmärkt. De här personerna, av de här 90 000, så är det en tredjedel, det vill säga 30 000 ungefär, som använder Zenicor One för att leta efter förmaksflimmer. De andra två är en så kallad kontrollgrupp för att man ska kunna få ett bra vetenskapligt baserat svar på om det verkligen lönar sig att göra det här lite. Samtliga personer hade genomgått screening nu i mitten på 2025, nu i somras. Och den första analysen av de här datat visar då att man hittade väldigt mycket förmaksflimmer på de här patienterna i Storbritannien eller i England. Till och med mer än vad man gjorde när man tittade i Stockholm och Halland. Det kan vara så att de inte är lika välundersökta. Men det som följer nu då, det är att man kommer att följa upp de här patienterna under tre till fem år för att titta i de här olika grupperna, de som har letat förmaksflimmer och de som har ingått i kontrollgruppen, om man ser någon skillnad på antal stroke-fall som blir. Det är först då som man kan bestämma sig för att nu kör vi, nu använder vi sjukvårdens resurser på ett bra och lämpligt sätt. Det här är ett väldigt stort område som skulle kunna få en stor effekt på på folkhälsan om man inför det. Och naturligtvis också en stor påverkan på Zenicor framåt. Parallellt med att vi har varit med i de här studierna och fått en väldigt bra insikt i hur hur det går till att göra undersökningar i den här storskalan, så har vi också tittat på hur man inför både tjänster kopplat till det, så att vi kan leverera en helhetslösning till till vården när de efterfrågar det här. Men vi har också tittat på olika typer av algoritmer, har samarbete med med andra universitet i Storbritannien för att titta på hur man kan ytterligare effektivisera screeningen och få den ännu mera kostnadseffektiv. Mycket spännande område som jag hoppas att vi har anledning att få återkomma till under de kommande perioderna. Vad vi jobbar med nu då, det är att öka antalet arytmiutredningar som görs. Vi tror nämligen att om man gör flera arytmiutredningar så kommer man att, trots att det kostar pengar att göra det för vården, för hälsovården, så kommer det att ge en kostnadsbesparing. Dels att man minskar köer, dels att man ställer en tidig diagnos, både på patienter med symptom och patienter utan symptom. Vi brukar använda ett litet nyckeltal och titta på hur många arytmiutredningar görs det per år. Baserat på den erfarenheten som vi har från lite från våra olika marknader så är vi att i nu, eller ungefär kan man säga att det görs fem arytmiutredningar per tusen invånare och år. Vi är helt övertygade om att man borde göra uppåt 20. Och för att då har man fortfarande en hälsoekonomi i balans. Man kan alltså säga att vi kommer att kunna använda sjukvårdens resurser på ett bra sätt om vi ska göra ända upp till 20 stycken. Så vi säger att vi kan fyrdubbla den tillgängliga marknaden som finns. Och hur gör man det då? Jo, det är två områden som vi jobbar med då. Så det ena är då det här förenklade vårdkedjan, tillgängliggörare, alltså Värmlandsmodellen, som då också är spridd till andra olika regioner runt om på våra marknader. Utrustningen, systemet, är tillgänglig direkt och man kan snabbt göra en undersökning. Så patienten i Likenäs får en undersökning istället för att vänta på att det ska hända något allvarligare med den patienten. Och det andra området är då naturligtvis screening för förmaksflimmer i riskpopulationer. Och här är det också viktigt att man verkligen betonar ordet riskpopulation. För det är väldigt väldefinierat vilka personer det är som har risk för att ha förmaksflimmer. Och de som har risk för att ha stroke om de får ett förmaksflimmer eller har ett förmaksflimmer. Förmaksflimmer är, som jag sa inledningsvis. Är man 75 år så är det 10-15% som har det. Är man under 65 år så är det nästan ingen som har förmaksflimmer. Så ska man leta efter förmaksflimmer så ska man göra det på personer som är över 65 år. Och dessutom då med olika typer av AI, ML-hjälpmedel kunna identifiera och riskstratifiera patienterna ännu mer. Men alltihopa det här handlar om att ta en patient från en diagnostiserad patient till en odiagnostiserad patient. Till, förlåt, ja, till en diagnostiserad patient. Okej, nu ska jag avsluta bara med en bild som visar lite grann vår marknadsstrategi framåt. Vi har idag en väldigt bra kundbas, både med som använder traditionellt Zenicor One och även Zenicor Flex och hela Zenicor Solution. Vi har under den senaste tiden annonserat två stora affärer. En upphandling som vi har vunnit med Region Dalarna. Och vi har också skrivit ett ramavtal med primärvårdsenheten doktor.se. Vi har också, som jag vunnit en upphandling med Zenicor One i Helsingfors i Finland. Och vi har också fått nya affärer med i i Storbritannien med att NHS har godkänt det här då. Vad Vad är det vi kommer jobba med nu under 2025, resterande tre två månader av 2025 och 2026? Det är att fortsätta fokusera på de huvudmarknader som vi är. Och det är framförallt Sverige, Finland och Storbritannien. Och då är det så här att det kommer att bli flera upphandlingar på regioner som kommer att introducera den här typen av förbättrad vårdkedja. Kalla det Värmlandsmodellen. Där man får ut den här typen av utrustning närmare patienten. Och ser till att de får en undersökning direkt då. Förutom de här upphandlingarna som vi ser. Det är, och tittar man på Sverige och Finland så är det någonstans mellan fem och tio upphandlingar under regionen som kommer att komma ut under den kommande tolvmånadsperioden. Det är vår uppfattning om det. Vi kommer också jobba vidare mot privata kliniker och sjukhus och primärvårdsenheter där inte affärerna görs direkt med upphandlingar utan att vi kan alltså göra direkt som typ doktor.se då, som är ett ett avtal som vi gör direkt med dem. Och där ser vi att det finns både i Sverige och Finland så kommer det finnas flera sådana kunder som vi kommer att se fram emot att få erbjuda våra tjänster till under kommande perioden. Och samma sak i Storbritannien. Större sjukhus och primärvårdsenheter då, det som jag kallade för community care. Det är det som är det som vi satsar på i Storbritannien. Men man kan säga att vi har mycket spännande att se fram emot under 2026. Både upphandlingssidan och även direktaffärer. Och naturligtvis också fortsätta på ett bra sätt med de kunderna som vi som vi redan har, självklart. Det var de bilderna som jag tänkte visa. Jag har, innan vi går över till frågestunden, så tänkte jag bara lite kort ha en bild som visade på hur det ser ut nu med företrädesemissionen. Den är totalt på 10,5 miljoner aktier. 1,50 styck per aktie. Vilket, om den blir fulltecknad, ger 15,7 miljoner till till bolaget. Som ni har sett på pressmeddelandet så hade vi inledningsvis en garantnivå på 75%. Vi har under den här perioden fått ett ökat intresse från garanterna. Och vi har nu garanterat emissionen upp till 93%. Teknisk perioden började förra veckan och pågår fram till 11. November. All information om själva företrädesemissionen, villkor, hur ni tecknar, finns på vår hemsida och även under då vårt emissionsinstitut Berg Securities och vår finansiella rådgivare Polaro Advisory. Så att, men sök på Zenicors hemsida. Det är en bra ingång in till vår sida för att ta in mer information om detaljerna och villkoren i företrädesemissionen. Det var det som jag tänkte säga, ungefär 45 minuter. Vi har utrymme för frågor. Och vi plockar in frågorna. Jag ska försöka gruppera och svara på de frågorna. Vi har fått en fråga. Flera frågor har vi fått som handlar om hur konkurrenssituationen ser ut. Och det är väldigt intressant för att vi brukar alltid säga så här: det är vi verkar på ett område som är väldigt intressant för många. Det vill säga, det finns konkurrenter. Och jag skulle inte vilja vara en på en marknad och driva ett företag där det inte fanns konkurrenter. Så att det är väldigt viktigt att förstå att det finns konkurrenter. Det som särskiljer oss, förutom att vi har en väldigt, väldigt lång erfarenhet av arytmiutredning, är att vi är väldigt, väldigt specialiserade och nischade på det. Och jag skulle vilja påstå att den lösningen vi har med våra produkter, tjänster kopplat till det. Är någonting som ingen annan kan erbjuda av våra konkurrenter i hela kompletta lösningen. Men det är viktigt att förstå att vi verkar på en marknad på vården. Och den största konkurrenten, det är fortfarande traditionella gamla utredningsmetoder. Det vill säga, det som man hade i i i Värmland, i Karlstad innan. Det vill säga det man kallar för gammal traditionell Holterundersökning. Vanligtvis så gör man en undersökning på 24 eller 48 timmar som inte ger någonting. Det är fortfarande den största utmaningen för oss. Att se till att vården byter utrustning och byter vårdsystem eller byter system till någonting som är mer effektivt och lämpligt för det. Jag har fått en del frågor av mer finansiell karaktär. Jag kommer att återkomma till dem alldeles alldeles strax. Jag ska bara gruppera ihop en annan fråga som handlar om varför vi så att säga bara är på marknaderna i Sverige, Finland och Storbritannien. Jag skulle vilja kommentera det på så sätt att vår ambition är att se till att öka antalet arytmiutredningar. De ska gå, som jag sa, från 5 till 20. Det vill säga, det finns en väldigt, väldigt stor outnyttjad potential på de marknader som vi är på. De marknader som vi är på har också ett väldigt bra ersättningssystem för den här typen av undersökningar. Och vi säkerställer också på då sätt att att det finns möjlighet att få betalt för det. Men den ambitionen vi har att växa de kommande åren. Utan att ge några prognoser, så så vet vi att vi har en potential att växa från från dagens 25 miljoner i steg upp till 35, 50, 100 miljoner. Och jag är helt övertygad om att vi kan göra det bara på de marknader som vi är på just nu. Det finns alltså en sån stor potential för oss att göra det. Så vi behöver inte, vi behöver inte, men har naturligtvis möjlighet att göra det när när så att säga rörelsekapitalet tillåter det att gå på andra marknader också. Men bara så att vi vet om det, att på de marknader vi är i kommer vi kunna växa väldigt, väldigt mycket. Jag har fått lite frågor om hur det ser ut med finansiella ställning just nu och budgeten. Vad krävs för att nå break-even och så. Och vi har uttryckt det förut att vi har ett första steg som vi som vi säger att anledningen till att vi tar in de här pengarna i företrädesemissionen är att vi ska ta bolaget till nästa nivå som vi säger att 35 miljoner, då har vi en ett kassaflödespositivt bolag. Hur når vi dit då från 25 till 35 som vi är? Jo, det är som jag säger, de här strategierna som vi hade för 2026, framförallt då då 2025 också såklart. Upphandlingarna, och de här upphandlingarna som vi pratar om på en region, de de är så så stora flera av dem. Så att av de här 5-10 upphandlingar som kommer in så räcker det inom situationstecken kompletterat då med att vi säljer normalt till vanliga privata aktörer också med att två eller tre upphandlingar som vi vinner för att vi ska komma upp i de 35 miljonerna. Så att jag är helt övertygad om att vi kommer att stå här om ett år och ha ett är tolv rullande tolv månader på som visar positivt kassaflöde. Det här med att vi har hur försäljningen då, vad är det som gör att vi vi har legat på en försäljningstillväxt ungefär på 7-8% de senaste åren, inklusive de åren under pandemin. Och vad är det som gör att vi då ska kunna på 12 månader, 15 månader gå från 25 till 35, det vill säga öka omsättningen så mycket. Jo, men det är just det att de här upphandlingarna, den här insikten att man kan förändra vårdkedjan och göra det så mycket kommer att leda till att det finns stora, stora möjligheter att göra det. Man ska också veta det att den här lösningen som vi har nu med med tjänster kopplade till analystjänster och tolkningstjänster är också väldigt, väldigt viktig och efterfrågas nu av våra kunder på ett sätt som det inte alls var bara för ett par år sedan. Jag har fått lite frågor också på vi har en post i, vi har lite balansräkningsfrågor då. Vi kan ta dem. Och vi har ni som har sett balansräkningen har sett att vi har jobbat väldigt mycket med balansräkningen under det senaste året. Vi har löst en stor del av ett ägarlån som vi grundare och startare av bolaget hade. Så totalt nästan 11 miljoner kronor som är kvittat mot aktier. Och den sista kvittningen det kommer ske nu efter den här företrädesemissionen. Och det gör att då skuldsidan minskar i balansräkningen då med 11 miljoner. Vi har fortfarande en en räntebärande skuldpost i bolaget. Alltså vi har ingen, bolaget behöver inte vara skuldfritt, men vi vet att det är en belastning på att vi ska amortera av de skulderna. Och vi fortsätter och tittar på att hur vi ska kunna hantera dem på ett bra sätt. Vi har också en post i balansräkningen som heter förutbetalda kostnader, upplöpta intäkter som är på 23 miljoner. Och det kan man säga att det är våra kundfordringar. Det vill säga att de här avtalen som vi ingår, som vi har med våra kunder, både med våra licensavtal och våra avtal med paper assessment, som vi ser att avtalen löper tolv månader framåt, så att de här intäkterna kommer att komma in under den kommande perioden. Så därför ligger de i balansräkningen. Det vill säga kostnaderna är tagna tidigare när vi har utvecklat och sålt systemen, och därför har vi också tagit intäkterna. Och sen så kommer då faktureringen att komma som en kundfordran under den här tiden. Och det är ju någonting som är väldigt bra med våra kunder. De är väldigt, väldigt bra betalare. Sen kommer det lite frågor också om utvecklingen av bolagets aktie och värdering. Och jag kommer inte att kunna svara på de frågorna. Jag ska bara, kan bara säga att i presentera vad vi har för strategi och hur vi ska göra. Sen hur då bolagets aktie värderas. Jag tror att det bara finns ett sätt att öka bolagets värde. Det är att vi visar att vi säljer mera och att vi har ett positivt kassaflöde och att vi kan fortsätta att växa. Jag läser lite frågor här samtidigt. Upphandlingarna som behöver vinna, behöver vi anställa fler människor. Man kan säga att idag så är vi 18 personer i bolaget. Majoriteten av personerna i bolaget jobbar idag med försäljning och marknadsföring. Vi har en del personer som jobbar med utveckling, kundanpassningar. Men absoluta majoriteten gör det. Jag bedömer som det ser ut nu när det gäller försäljningspersonal, marknadsföringspersonal inom upphandlingarna, så är det de som vi har kan vi ha för att nå de här första steget som vi säger inom tolv månader. Om vi behöver anställa några ytterligare personer så är det då för att ta hand om de här tjänstedelarna när det handlar om att göra tolkningar av EKG och hantera logistiktjänster. De växer ju då i takt med att vår verksamhet växer. Jag har också fått en ytterligare fråga om balansräkningen, hur det är med utvecklingskostnader i balansräkningen. Och vi har ju under de senaste åren aktiverat en del av utvecklingskostnader i balansräkningen. Och det är det som man gör på ett sånt här bolag. Man tar alltså inte alla utvecklingskostnader på resultaträkningen när man gör dem, utan man sprider ut dem under den perioden som man ser att investeringen har ett värde. Vi kommer självklart fortsatt att utveckla vår lösning och delvis också fortsätta att aktivera utvecklingskostnader. Sen så måste man vara väldigt, väldigt noga med att vi ska ju skriva av de här utvecklingskostnaderna också. Och vi ska ju se till att vi inte aktiverar mer än vi skriver av under en sån här tillväxtfas. Sen kan det bli att vi kommer in i något läge där vi ska utveckla en ytterligare del som gör att vi under en period behöver göra det. Men det är ingenting som vi ser just nu. Utan nu ser vi att vi har en väldigt väl fungerande, mycket konkurrenskraftig produkt som kunderna efterfrågar. Och den ska vi leverera. Det är det som är huvudsyftet med det som vi håller på med. För allting handlar om, som jag sa, att hjälpa vården att ställa en tidig diagnos på patienterna så att man minskar vårdkostnaderna. Och man minskar lidande hos de patienterna som har den här typen av symptom och sjukdomar. Jag ska titta här lite grann. Jag tittar lite grann åt sidan på Ann och kollar om vi har fått ner några ytterligare frågor. Vi har pratat om konkurrensen. Vi har pratat om balansräkningen. Mycket frågor. Och jag hade också frågor om geografiska marknaden. Jag tror faktiskt att vi har svarat på frågorna. Det har kommit in en hel del frågor, men jag försökte gruppera ihop dem då till. Jag har fått en liten fråga också om hur förlusterna ser ut i år, det vill säga utan nyemissionen. Och det enda vi kan göra, det är att i och med att vi inte har presenterat hela året, då har vi redan inga prognoser heller. Så att jag kan bara hänvisa till hur det ser ut i kvartalsrapport tre som vi släppte för ett par veckor sedan. Jag vill också göra alla informerade om att vi kommer att släppa vår bokslutskommuniké för 2025 i mitten på februari. Exakta datum är där. Viktigt är när det gäller resultaträkningen att vi har ett positivt rörelseresultat. Det vill säga att den verksamheten som vi bedriver har en prissättning och en kostnad som gör att det är lönsamt. Anledningen till att vi under de här första tre kvartalen i år inte haft ett positivt resultat längst ner, det är ju de finansiella kostnaderna i samband med räntekostnader för på de lånen som vi har. Det kommer in en fråga nu också, det är så teckning ut från styrelse och vd etc. Det framgår också lite grann, jag kan säga att vi har de som har gått in i nyemissionen från den här gruppen så är det jag och min medgrundare Sonny som har gått in med ett bra belopp på i den här nyemissionen. Så tillsammans så har vi tecknat oss för strax över en miljon kronor av de här som har gått in. Jag och Sonny alltså. Bra. Jag tror att de börjar knoppa av frågorna och vi har. Just det, det kom in en fråga också. Den här studien i Australien. Jo. Studien i Australien är en delstudie eller en substudie av Safer-studien i Storbritannien. Resultaten från Australienstudien kommer att beskrivas och dokumenteras tillsammans med resultatet från stora UK-studien. Den skiljer sig inte så till vida från någonting, utan de kommer att gå in. Det enda är att den är då i ett annat land. Vi har naturligtvis diskuterat, ska vi satsa på Australien som är marknaden nu. Vi har valt att inte göra det i nuläget. Det kommer finnas anledning att göra det kanske när det kommer ut resultatet därifrån. Okej. Tack för det stora deltagandet. Tack för bra frågor. Hoppas att ni tror på bolaget lika mycket som jag gör. Och hoppas att ni kommer att vara med i företrädesemissionen, antingen som existerande aktieägare eller som nya aktieägare. Kan det finnas möjlighet att göra det också. Ni är alltid välkomna att kontakta mig. Mejl helst blir lättast med eventuella kompletterande frågor. Och ser fram emot att ha en fortsatt dialog med aktieägare i framtiden. Tack så hemskt mycket och glada att vi kunde hålla tiden på minuten. Tack, hej då.